1.3.2022 11:20
Aktuellt, Börsmeddelanden

Fingrid Oyj:s bokslutskommuniké januari–december 2021: Starkt ekonomiskt resultat – rekordstor investeringsportfölj

 

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Uppgifterna i denna rapport bygger på Fingrids reviderade bokslut för 2021 som publiceras i samband med kommunikén.

  • Fingridkoncernens omsättning överskred för första gången en miljard euro, främst på grund av det höga priset på balanskraft. Det höga elpriset i Norden ökade importen från Ryssland avsevärt. Det ekonomiska resultatet för 2021 var bättre än förväntat. De största faktorerna bakom detta var en ökad elförbrukning på grund av kallt väder och att Fingrid lyckades hålla kostnadsökningarna i styr.
  • Operativt sett gick året som planerat trots coronapandemin. Avgifterna för stamnätsöverföringen ändrades inte under året.
  • Elförbrukningen i Finland uppgick under 2021 till 86,7 (81,7) TWh.
  • Via Fingrids nät överfördes 72,9 (68,4) TWh el, vilket motsvarade 77,3 (77,2) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).
  • Stamnätets leveranssäkerhet var 99,99992 (99,99995) procent.

NYCKELTAL

 

1-12/21

1-12/20

förändring i %

7-12/21

7-12/20

förändring i %

Omsättning

Mn euro

1 090,9

682,5

59,9

625,2

339,1

84,4

Investeringar, brutto

Mn euro

199,2

169,7

17,4

113,2

99,4

14,0

– investeringarnas andel av omsättningen

%

18,3

24,9

 

18,1

29,3

 

Utgifter för forskning och utveckling

Mn euro

3,0

4,5

-34,1

1,1

1,9

-45,2

– andel av omsättningen

%

0,3

0,7

 

0,2

0,6

 

Antal anställda i genomsnitt

 

440

400

10,0

446

402

10,9

Antal anställda vid periodens slut

 

451

408

10,5

451

408

10,5

Löner och arvoden totalt

Mn euro

28,2

26,7

5,9

13,9

12,7

9,2

Rörelsevinst

Mn euro

210,8

118,4

78,1

105,9

63,2

67,6

– andel av omsättningen

%

19,3

17,3

 

16,9

18,6

 

Vinst före skatter

Mn euro

187,6

113,3

65,6

94,7

54,8

72,8

– andel av omsättningen

%

17,2

16,6

 

15,1

16,2

 

Räkenskapsperiodens vinst

Mn euro

150,1

94,0

59,7

76,0

45,8

66,0

Totalresultat

Mn euro

150,1

95,0

58,0

76,0

45,8

66,0

Kassaflöde efter investeringar

Mn euro

251,4

139,9

79,7

38,2

38,2

0,0

Avkastning på investerat kapital (ROI)

%

11,7

7,0

 

 

 

 

Avkastning på eget kapital (ROE)

%

23,5

14,3

 

 

 

 

Soliditetsgrad

%

25,3

27,4

 

25,3

27,4

 

Räntebärande nettoskulder

Mn euro

938,5

1 049,0

-10,5

938,5

1 049,0

 

Nettoskuldsättning

 

1,5

1,7

 

1,5

1,7

 

Utdelning/A-aktie

euro

52 500,00 *

53 500,00

 

 

 

 

Utdelning/B-aktie

euro

19 200,00 *

19 600,00

 

 

 

 

Eget kapital/aktie

euro

194 573

190 210

2,3

 

 

 

Antalet aktier

 

 

 

 

 

 

 

– A-seriens aktier

st.

2 078

2 078

 

2 078

2 078

 

– B-seriens aktier

st.

1 247

1 247

 

1 247

1 247

 

Totalt

st.

3 325

3 325

 

3 325

3 325

 

* Styrelsens förslag till bolagsstämman om maximal utdelning.

 

Verkställande direktörens översikt: Ett starkt ekonomiskt resultat i ett exceptionellt marknadsklimat

När det gäller el kommer 2021 att gå till historien som ett år med exceptionellt höga priser. Priserna steg framför allt på grund av kraftigt ökade gaspriser, men påverkades även av priserna på utsläppsrätter och de nordiska vattenmagasinen. För Fingrids del innebar den höga prisnivån ökade priser på balanskraft, vilket höjde bolagets omsättning till en rekordhög nivå. Den höga prisnivån för balanskraft innebar samtidigt även ökade kostnader för balanskraft. Även kostnaderna för inköp av förlustel ökade. Elprisökningen medförde ökad elimport från Ryssland till Finland och därmed högre gränsöverföringsintäkter. Trots stigande inflation lyckades bolaget hålla kostnadsökningarna i styr. Totalt sett förbättrades bolagets omsättning och resultat avsevärt jämfört med året innan.

Under 2021 ökade elförbrukning i Finland med cirka sex procent jämfört med året innan. Den ökade förbrukningen berodde på en något kallare vinter samt på en normalisering av industrins elförbrukning efter det osäkerheten som coronapandemin hade orsakat året innan. Den ökade elförbrukningen medförde ökade intäkter från stamnätsöverföringen jämfört med året innan. Fingrid har höjt avgifterna för stamnätsöverföringen för 2022 med i genomsnitt två procent. Höjningen beror särskilt på ökade marknadsbaserade kostnader för reserver. Reserverna säkerställer balansen mellan produktion och förbrukning i elsystemet. Bolagets mål är att även i fortsättningen förbli ett av de förmånligaste stamnätsbolagen i Europa och därigenom för vår del erbjuda finländska företag en konkurrensfördel.

Fingrids investeringsportfölj var större än någonsin tidigare. Inom bolaget pågick drygt 50 elstationsprojekt och ett flertal kraftledningsprojekt. Dessa investeringar kommer att möjliggöra anslutning av vindkraft motsvarande hela 4 500 megawatt. Under rapporteringsperioden fattades flera viktiga investeringsbeslut. Stamnätets överföringssäkerhet låg återigen på en utmärkt nivå, även om vi inte helt kunde undvika störningar som påverkat kunderna.

Ekonomiskt resultat

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som 2020, med beaktande av preciseringar gällande tillämpningen av IAS38 Immateriella tillgångar.

Koncernens omsättning uppgick till 1 090,9 (682,5) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade till 394,3 (373,6) miljoner euro till följd av en ökad energiförbrukning under de något kallare vintermånaderna än året innan. Årets elförbrukning i Finland uppgick till 86,7 (81,7) TWh. Försäljningen av balanskraft ökade till 600,5 (260,8) miljoner euro till följd av den exceptionellt höga elprisnivån. Gränsöverföringsintäkterna från förbindelsen mellan Finland och Ryssland ökade till 34,4 (6,9) miljoner. Orsaken till detta var den ökade överföringsvolymen som berodde på det höga områdespriset i Finland jämfört med priserna nordvästra Ryssland. Östersjöregionens överföringssituation ökade transiteringsintäkterna till 22,6 (17,1) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna ökade till 64,9 (5,2) miljoner euro till följd av en ökning av det verkliga värdet på derivat.

Koncernens kostnader uppgick till 945,0 (569,5) miljoner euro. Kostnaderna för balanskraft ökade på grund av det höga elpriset och var 569,5 (234,4) miljoner euro. Kostnaderna för förlustel uppgick till 65,6 (52,6) miljoner euro och volymen låg kvar på samma nivå som året innan. Det höga elpriset höjde inköpspriset för förlustel. Det faktiska genomsnittspriset för förlustel var 41,34 (33,23) euro/MWh. Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade till 83,7 (63,5) miljoner euro, vilket främst berodde på ökade inköp av reserver för frekvensreglering. Avskrivningarna uppgick till 99,9 (98,5) miljoner och stamnätets underhållskostnader till 19,9 (22,9) miljoner euro. Personalkostnaderna steg till 33,6 (31,2) miljoner euro efter en personalökning för att hantera den ökade arbetsmängden såväl i Finland som inom det internationella samarbetet.

Koncernens rörelsevinst uppgick till 210,8 (118,4) miljoner euro. Som förändringar av det verkliga värdet på elderivat samt valutaderivat i samband med investeringar och övriga rörelsekostnader redovisades i rörelsevinsten 62,2 (3,0) miljoner euro. Koncernens vinst före skatter var 187,6 (113,3) miljoner euro.  Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 150,1 (94,0) miljoner euro. Soliditetsgraden vid utgången av räkenskapsperioden var 25,3 (27,4) procent.

Bolagets totala investeringar år2021 uppgick till 199,2 (169,7) miljoner euro, varav totalt 166,1 (137,3) miljoner euro inriktades på elnätet och 2,4 (9,6) miljoner euro på reservkraft. Investeringarna i IT-system uppgick till 28,5 (21,1) miljoner euro. Den största enskilda IT-investeringen var datahub, det centraliserade systemet för informationsutbyte inom detaljhandeln för el, som togs i användning i februari 2022. Under verksamhetsåret satsades sammanlagt 3,0 (4,5) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt.

Moderbolagets omsättning uppgick till 1 091,1 (679,8) miljoner euro, räkenskapsperiodens vinst till 133,5 (136,0) miljoner euro och de utdelningsbara medlen till 184,6 miljoner euro.

Enligt bolagets egna beräkningar kommer resultatet för 2021 att visa ett överskott på 15 miljoner euro enligt tillsynsmodellen för stamnätsverksamheten.

Finansiering

Fingrids kreditvärdighet förblev hög, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Koncernens finansiella nettokostnader uppgick till 23,2 (4,0) miljoner euro, vilket inkluderade 0,7 miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld. Koncernens nettoräntekostnader för lån under räkenskapsperioden uppgick till 12,6 (13,3) miljoner euro. Förändringen av det verkliga värdet på finansiella instrument var 9,4 miljoner euro negativ (3,8 miljoner euro positiv).

De räntebärande lånen uppgick till 1 158,1 (1 174,9) miljoner euro, varav 1 022,6 (1 032,8) miljoner euro utgjordes av långfristiga och 135,5 (142,1) miljoner euro av kortfristiga lån. De räntebärande lånen inkluderade vid utgången av räkenskapsperioden leasingskulder på totalt 31,1miljoner euro, varav 2,6 miljoner euro var kortfristiga, det vill säga löper ut inom mindre än ett år.

Bolagets likviditet var fortsatt god. Den 31.12.2021 uppgick de likvida medlen och de övriga finansiella tillgångarna uppgick till totalt 219,6 (125,9) miljoner euro. Den 30.11.2021 tecknade Fingrid en stand-by kredit på 300 miljoner euro som säkerställer betalningsförmågan och är kopplad till hållbarhetsmål. Lånetiden är fem år och Fingrid har dessutom två optioner att förlänga lånetiden med ett år. För att trygga betalningsförmågan har bolaget dessutom kontolimiter på totalt 90 miljoner euro hos banker.

Motpartsrisken för de finansiella derivatkontrakten uppgick till 16,7 (26,2) miljoner euro. Bolagets valuta- och råvaruprisrisker var säkrade.

Fingrid har kreditvärderingsavtal med S&P Global Ratings (S&P) och Fitch Ratings (Fitch). Kreditbetygen låg kvar på en fortsatt hög nivå och var 31.12.2021:

  • S&P:s betyg för icke-säkerställda och icke-efterställda skulder och långfristiga kreditbetyg var på nivån ’AA-’ och kortfristiga kreditbetyg på nivån ’A-1+’, med stabila utsikter.
  • Fitch betyg för icke-säkerställda och icke-efterställda skulder var på nivån ’A+’, långfristiga kreditbetyg på nivån ’A’ och kortfristiga kreditbetyg på ’F1’, med stabila utsikter.

Kunder

Fingrids verksamhet bygger till största del på utförande av dess lagstadgade uppgifter. Detta uppdrag hanteras på ett så kundorienterat sätt som möjligt och med lika villkor för alla. Fingrid tillhandahåller stamnäts- och elmarknadstjänster till sina kunder – elnätsbolagen, elproducenterna, den elförbrukande industrin och andra elmarknadsaktörer. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra Finlands konkurrensförmåga genom att förbättra Fingrids tjänster utifrån olika kunders behov. Vår kundkrets har blivit alltmer mångsidig på senare år och helt nya typer av kunder har tillkommit.

Stamnätstjänsterna säkerställer en tillförlitlig och tillräcklig elöverföring för elbolagen och den elförbrukande industrin. Ett stort antal vindkraftsprojekt var under uppbyggnad och planering under året. Vi tog emot cirka 300 nya förfrågningar om anslutning till elnätet, som sammanlagt motsvarar en effekt på drygt 50 000 MW. Totalt uppgår antalet förfrågningar nu till nästan tusen, främst för vindkraft, med en sammanlagd effekt på 140 000 MW. Vi fick även allt fler kundförfrågningar om anslutning av nya typer av elförbrukande anläggningar, till exempel datacenter, vätgasproduktion och batterianläggningar direkt till stamnätet.

Våra elmarknadstjänster erbjuder aktörerna i branschen ett gemensamt prisområde för grossisthandel med el i hela Finland samt fördelarna som erbjuds av den öppna europeiska elmarknaden. År 2021 låg elimporten till Finland till följd av marknadsläget på en hög nivå genom hela rapporteringsperioden. Finland har varit beroende av elimport då vår egen produktionskapacitet inte har varit tillräcklig för att täcka förbrukningen. De tidvis rätt stora prisskillnaderna mellan de nordiska länderna berodde i första hand på skillnader i produktionsstrukturerna och begränsningar i överföringskapaciteten.

Enligt den senaste europeiska jämförelsen är Fingrids överföringsavgifter de näst lägsta i en referensgrupp på cirka 20 länder. Fingrids mål är att även i fortsättningen förbli ett av de förmånligaste stamnätsbolagen och därigenom för vår del erbjuda en konkurrensfördel åt i Finland verksamma bolag. År 2022 kommer avgifterna för stamnätsöverföringen att höjas med i genomsnitt två procent. Höjningen beror särskilt på ökade marknadsbaserade kostnader för reserver. Reserverna säkerställer balansen mellan produktion och förbrukning i elsystemet.

Enligt kundnöjdhetsundersökningen 2021 har kunderna fortsatt gott förtroende för Fingrid. Bolagets Net Promoter Score (NPS) från kunderna var 41, vilket kan betraktas som ett gott resultat för ett monopolföretag med B2B-verksamhet.

Stamnätet

Investeringarna i Finlands stamnät kommer att uppgå till över två miljarder euro under detta årtionde. Målet om ett koldioxidneutralt Finland år 2035 förutsätter en betydande ökning av såväl produktion som förbrukning av utsläppsfri el. Investeringarna i stamnätet bygger på långsiktig planering, kostnadseffektivitet samt kundernas och samhällets behov. Särskilt den kraftigt ökande vindkraftsproduktionen kommer att förutsätta investeringar.

Under 2021 pågick kraftledningsprojekt motsvarande 600 km och projektutredningar för ytterligare 710 km. Den totala sträckan för kraftledningsrutter med pågående MKB-förfaranden slog nytt rekord med nästan 1 100 km.

Ökningen av överföringskapaciteten i nord-sydlig riktning fortsatte under rapporteringsperioden. De stora elöverföringsprojekten Skogslinjen, Insjölinjen II och Aurora Line-förbindelsen till Sverige är en betydande del av den elnätsinfrastruktur som behövs för ett koldioxidneutralt Finland. År 2021 var cirka 50 elstations- och kraftledningsprojekt under uppbyggnad. Tio elstationsprojekt slutföres under året. År 2022 kommer 20 nya elstationer att stå klara.

I maj 2021 kom Fingrid på andra plats i en internationell undersökning som mäter den taktiska nivån på stamnätsoperatörers tillgångsförvaltning. ITAMS (International Transmission Asset Management Study) har nu genomförts sex gånger och Fingrid har fått en topplacering varje gång.

Elsystemet

År 2021 ökade elförbrukningen i Finland med cirka sju procent jämfört med året innan. Den ökade förbrukningen berodde på en något kallare vinter samt på en normalisering av industrins elförbrukning efter osäkerheten som coronapandemin hade orsakat året innan. I Finland förbrukades 86,7 (81,7) TWh el år 2021. Via Fingrids nät överfördes 72,9 (68,4) TWh el, vilket motsvarade 77,3 (77,2) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).

Årets förbrukningstopp på 14 267 (12 388) MWh/h inträffade den 18 februari kl. 9–10. Vid tidpunkten uppgick den inhemska produktionen till 11 191 MWh/h och återstående 3 076 MWh/h importerades från utlandet. Det finska områdespriset på dagen före-marknaden under toppförbrukningstimmen var 86,75 €/MWh.Det fanns ingen risk för att elen inte skulle ha räckt till när förbrukningen var som högst.

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod till största delen av import från Sverige till Finland. Under 2021 importerades 15,9 (18,8) TWh el från Sverige till Finland medan exporten från Finland till Sverige uppgick till 0,9 (0,3) TWh. Den huvudsakliga överföringsriktningen mellan Finland och Estland var export från Finland till Estland, sammanlagt 6,7 (6,6) TWh. Elöverföringen från Ryssland till Finland uppgick till 9,2 (3,0) TWh. Ökningen berodde på det klart högre nordiska elpriset än året innan. Under år 2021 importerades 0,3 (0,3) TWh el från Norge till Finland.

Under rapporteringsperioden var stamnätets leveranssäkerhet 99,99992 (99,99995) procent. På grund av mänskliga misstag i samband med investeringsarbeten inträffade fler störningar än året innan. Den genomsnittliga avbrottstiden vid stamnätets anslutningspunkter på grund av störningar i Fingrids nät var 0,9 (0,5) minuter. Kostnaderna som orsakades av avbrotten uppgick till 2,3 (0,9) miljoner euro. Inklusive automatiska återinkopplingar uppgick kostnaderna till 5,8 (3,2) miljoner euro.

Tillgängligheten och driftsäkerheten för Fingrids likströmsförbindelser låg på en god nivå, men antalet kortvariga störningar var större än året innan. Störningarnas totala längd ökade särskilt på grund av ett svårlöst och långvarigt fel på förbindelsen Fenno-Skan 1 i början av året.

Överföringsförlusterna i stamnätet låg kvar på samma nivå som året innan, 1,5 (1,5) TWh, vilket motsvarande två procent av Fingrids överföringsvolym, som var 72,9 TWh. Förlusterna påverkas av den förbrukade och överförda elvolymen.

Elmarknaden

En ökad efterfrågan till följd av den ekonomiska återhämtningen och högre bränsle- och utsläppsrättspriser höjde elpriset under rapporteringsperioden. Under rapporteringsperiodens senare hälft förekom rekordhöga elpriser på många håll i Europa. Låg vattenkraftsproduktion fick elpriserna att nå rekordhöga nivåer även överallt i Norden. Det genomsnittliga spotpriset på elmarknaden (det nordiska systempriset) var 62,31 (10,93) euro/MWh. På dagen före-marknaden steg områdespriset för Finland 7.12.2021 som högst till 1 000 euro/MWh, det högsta priset på marknaden på mer än tio år. På reglerkraftsmarknaden slogs alla tiders prisrekord 26.11.2021 i Finland, Sverige och Nordnorge, då reglerkraftspriset steg till 5 000 euro/MWh.

På grund av marknadsläget låg elimporten till Finland på en hög nivå genom hela rapporteringsperioden. Finland har varit beroende av elimport egen produktionskapacitet inte har varit tillräcklig för att täcka förbrukningen. Begräsningar i gränsöverföringskapaciteten på grund av interna flaskhalsar i Sveriges överföringsnät påverkade flera omgivande elprisområden. Den mest betydande effekten för Finlands del var att överföringen från Finland till Sverige längs Fenno-Skan begränsades. Tekniskt sett fungerade gränsförbindelserna mycket tillförlitligt.

Fingrids flaskhalsintäkter för gränsförbindelserna uppgick till 283,8 (146,7) miljoner euro, varav förbindelserna mellan Finland och Sverige stod för 221,0 (122,7) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 62,7 (24,0) miljoner euro. Vid utgången av 2021 uppgick de oanvända flaskhalsintäkterna till 488,7 miljoner euro. Flaskhalsintäkterna används i enlighet med EU-reglering främst till investeringar i stamnätet för att förebygga flaskhalsar i gränsöverföringen.

För att öka överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige förbereder Fingrid tillsammans med Svenska kraftnät en tredje växelströmsförbindelse, Aurora Line, mellan länderna. Den ökade överföringskapaciteten kommer att bidra till att jämna ut prisskillnaderna mellan länderna. Förbindelsen väntas bli klar 2025. Bygget av Skogslinjen kommer att innebära en avsevärd ökning av överföringskapaciteten i nord-sydlig riktning för det finska elsystemet samt göra det enklare att behålla hela Finland som ett enda elprisområde. Projektet slutförs 2022.

Fingrids uppdrag är att utveckla elmarknaden. För att elsystemet ska fungera på marknadsmässiga villkor är det viktigt med ett bra samspel mellan elmarknaden och elsystemets tekniska funktion. Bolaget har flera pågående projekt som syftar till att utveckla elmarknaden. De viktigaste är den nordiska balanseringsmodellen, det centraliserade systemet informationsutbyte datahub, lösningar för en flexibel marknad som tillgodoser överföringsnätets behov samt utveckling av kapacitetsberäkningen. Samtliga projekt fortskred under rapporteringsperioden men mycket återstår att göra under de närmaste åren.

Den nordiska elmarknaden övergår till en enprismodell och 15 minuters avräkningsperioder. Enprismodellen infördes i november 2021, varvid man avstod från separat balansavräkning för produktion och förbrukning. Tidpunkten för införandet av kvartsavräkning fastställdes i enlighet med ett beslut från Energimyndigheten till maj 2023.

I februari 2022 infördes ett centraliserat system för informationsutbyte, datahub, på detaljmarknaden för el. I datahub samlas uppgifter från cirka 3,8 miljoner eldriftställen i Finland.

Allteftersom energiomställningen börjar ta fart kommer det att krävas nya marknadsmässiga lösningar. Lösningen för en flexibel marknad närmar sig pilotfasen. Flexibilitet är nödvändigt för att balansera förbrukning och produktion samt för att bidra till effektiv användning av nätinfrastrukturen. Utvecklingen av lösningar för efterfrågeflexibilitet drivs även av den europeiska lagstiftningen. I samband med detta gjordes i slutet av 2021 ett förslag om ändring av elmarknadslagen.

Elsystemets förändrade behov förutsätter nya egenskaper av de reserver som stöder systemet. I januari 2021 gav de nordiska stamnätsoperatörerna ut ett förslag om uppdaterade tekniska krav på frekvensstyrda reserver för intressenter att kommentera. I juli inleddes ett pilotprojekt tillsammans med marknadsaktörer för att undersöka hur de nya tekniska kraven fungerar. I slutet av rapporteringsperioden inleddes upphandling av en helt ny reservprodukt för 2022: frekvensstyrd störningsreserv för nedreglering vid snabba överfrekvensstörningar.

Stamnätsbolagen i Finland och Estland inledde ett samarbete för köp av automatisk frekvensåterställningsreserv från Estland till Finland. I augusti 2021 gjordes de första anbuden från Estland.

I Norden kommer man att införa en flödesbaserad metod för kapacitetsberäkning som kommer att förbättra kapacitetstilldelningen på marknaden. Under rapporteringsperioden övergick utvecklingsarbetet till en ny fas i och med att beräkningssystemet som metoden förutsätter blev klart för testning i maj 2021.

Fingrid deltog under verksamhetsåret i en arbetsgrupp ledd av Arbets- och näringsministeriet som har i uppdrag att främja nationell sektorsintegration och ta fram förslag till en nationell energi- och klimatstrategi som blir klar senare. Dessutom ledde Fingrid det nordiska strategiarbetet för att ta fram en vision för stamnätsoperatörerna och en vägkarta för att utveckla sektorsintegration på nordisk nivå. Sektorsintegration är ett sätt att uppnå ett rent energisystem på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt genom att energiproduktion, överföring, lagring och förbrukning vid varje tillfälle sker i optimal form, till exempel el, värme, gas eller vätska.

Personal

Stamnätets omfattande investeringsprogram och ett ständigt växande internationellt samarbete har medfört en betydande ökning av personalantalet under de senaste åren. Bolaget behöver till exempel allt fler projektledare för elstationer, ICT-experter, elnätsprojektörer samt specialister på elmarknadsprojekt.

Vid årets slut hade Fingrid Oyj 451 (408) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 400 (363) och genomsnittsåldern var 44 (44) år. Vid slutet av året var 26 (23) procent av personalen kvinnor och 74 (77) procent män.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2022 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas sjunka något jämfört med 2021. Prognoser om räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transiterings- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är beroende av temperaturväxlingar samt variationer i nederbörd, vind och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil. Bolaget har analyserat hur riskerna som rör det pågående krigstillståndet i Ukraina påverkar bolaget och Finlands elsystem. Enligt bedömningen är de direkta riskerna små för Fingrid och Finland är inte beroende av elen som importeras från Ryssland.

DI, MBA Jukka Metsälä utsågs den 7.2.2022 till ny ekonomi- och finansdirektör på Fingrid samt till medlem i Fingrids ledningsgrupp från och med 5.5.2022 med ansvar för bolagets ekonomi och finansiering samt affärsutveckling och strategi. Teknologie doktor Tuomas Rauhala utsågs den 24.2.2022 till driftchef för kraftsystem samt till medlem i Fingrids ledningsgrupp från och med 1.6.2022. Metsälä och Rauhala kommer att rapportera till verkställande direktör Jukka Ruusunen.

Den 18.1.2022 grundades det nya bolaget RCC A/S inför bolagiseringen av de fyra nordiska stamoperatörernas gemensamma samordnare för driftsäkerhet (Regional Security Coordinator, RSC) i Köpenhamn. Nordic RCC A/S inleder officiellt sin verksamhet 1.7.2022 samtidigt som RSC:s verksamhet upphör.

Den 26.1.2022 beviljade EU överföringsförbindelsen Aurora Line mellan Finland och Sverige ett stöd på 127 miljoner euro, varav Fingrids andel blir cirka 110 miljoner euro. Stödet ingår i finansieringsprogrammet Fonden för ett sammanlänkat Europa. Den nya växelströmsförbindelsen mellan Finland och Sverige som väntas bli klar 2025 är decenniets viktigaste stamnätsinvestering och har tidigare utsetts till ett projekt av gemensamt europeiskt intresse. Förbindelsen anses ha betydelse för hela Europa.

Styrelsens förslag till vinstutdelning

Utgångspunkten för Fingrids utdelningspolicy är att merparten av moderbolagets vinst ska delas ut till aktieägarna. Vid beslut om utdelning beaktas dock alltid den ekonomiska situationen, bolagets investerings- och utvecklingsbehov under de närmaste åren samt de aktuella ekonomiska målen.

Räkenskapsperiodens vinst för Fingrids Oyj:s moderbolag uppgick till 133 493 880,81 euro och de utdelningsbara medlen i bokslutet till 184 630 983,13 euro. Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt styrelsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalningsförmåga.

Bolagets styrelse har efter bokslutsdagen föreslagit för bolagsstämman att bolaget utifrån den fastställda balansräkningen för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2021 betalar utdelning på högst 52 500,00 euro per A-aktie och högst 19 200,00 euro per B-aktie, sammanlagt högst 133 037 400,00 euro. Utdelningen betalas ut i två delar. Den första delen på 35 000,00 euro för A-aktier och 12 800,00 euro för B-aktier, sammanlagt 88 691 600,00 euro, betalas den 4.4.2022. Den andra delen på högst 17 500,00 euro för A-aktier och högst 6 400,00 euro för B-aktier, sammanlagt högst 44 345 800,00 euro, betalas om styrelsen så beslutar efter att halvårsrapporten har fastställts utifrån en fullmakt som bolagsstämman beviljar styrelsen. Fullmakten ger styrelsen rätt att besluta om utbetalning av den andra delen efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Utdelningen som styrelsen beslutar enligt fullmakten betalas ut tre bankdagar efter beslutet. Fullmakten föreslås gälla fram till slutet av bolagets följande ordinarie bolagsstämma.

Bolagsstämma 2022

Fingrid Oyj:s bolagsstämma hålls preliminärt den 30 mars 2022 i Helsingfors.

Helsingfors 1.3.2022
Fingrid Oyj
Styrelsen

Noterna har publicerats på finska och engelska.

Bilagor: