Fingrid Oyj:s bokslutskommuniké januari–december 2022: Genomförandet av Fingrids investeringsprogram fortskred enligt planerna. Företagets ekonomi är fortsatt stabil trots energikrisen

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Uppgifterna i denna rapport bygger på Fingrids reviderade bokslut för 2022 som publiceras i samband med kommunikén.

• Fingridkoncernens omsättning blev rekordhög till följd av höga reglerkraftspriser. Periodens vinst höjdes betydligt av en positiv förändring i marknadsvärdet på elderivat som säkrar inköpen av förlustel. Bolagets investeringsprogram fortskred enligt planerna och bolagets årliga investeringar som genomfördes i stamnätet var de största någonsin.
• Som en del av de västerländska sanktionerna avbröts elimporten från Ryssland 14.5.2022. Det finska elsystemet fungerade utan problem trots importstoppet.
• Verksamhetsåret var exceptionellt på alla sätt. Till följd av den minskade elförbrukningen och slopandet av stamnätsavgifterna i december blev intäkterna från stamnätsverksamheten betydligt lägre än året innan. Bolagets marknadsmässiga kostnader ökade kraftigt. Samtidigt ökade skillnaderna mellan områdespriserna vid de finska gränsförbindelserna Fingrids andel av flaskhalsintäkterna avsevärt. Flaskhalsintäkterna användes för att finansiera slutförda investeringar i gränsförbindelserna och för att kompensera för den kraftiga kostnadsstegringen till förmån för stamnätskunderna.
• Elförbrukningen i Finland uppgick under 2022 till 81,7 (87,1) TWh.
• Via Fingrids nät överfördes 70,1 (72,9) TWh el, vilket motsvarade 78,4 (77,0) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).
• Stamnätets leveranssäkerhet var 99,99993(99,99992) procent.
• År 2022 anslöts vindkraft motsvarande 1 940 (743) megawatt till stamnätet.

Verkställande direktörens översikt: Blickar mot framtiden trots energikriget

Under året tvingades den europeiska energimarknaden att anpassa sig till en ny verklighet efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina.

Till följd av västerländska sanktioner avbröts elimporten från Ryssland i maj 2022. Elimporten från Ryssland har under tidigare årtionden stått för en betydande del av Finlands elinköp. Det finska elsystemet klarade undantagsförhållandena väl, men energikrisen och importstoppet för rysk el ökade osäkerheten kring eltillgången inför vintersäsongen 2022–2023.

Att lösa energikrisen kräver djärva lösningar och förmåga att kommunicera om elbrist. Vi gav undantagsvis ut en bedömning av elens tillräcklighet redan i augusti. Osäkerheten var stor och finländarna måste därför förbereda sig på strömavbrott på grund av en eventuell elbrist och vidta olika energisparande åtgärder. Förutom eltillgången väckte de skyhöga elpriserna oro bland befolkningen. Avsikten med att gå ut med meddelandet i god tid var att ge konsumenter, företag, myndigheter och städer tid att förbereda sig. Företagsansvar handlar om att företag väntas bidra till att lösa samhälleliga problem. Till följd av ett samarbete införde Fingrid ett stödförfarande för elsystemet som i händelse av elbrist gav företag och den offentliga sektorn möjlighet att frivilligt minska elförbrukningen. Betydelsen av samarbete framhävdes i vårt företagsansvarsarbete under verksamhetsåret då vi tillsammans verkade för att säkerställa elförsörjningen till det finska samhället i undantagstider.

I Fingrids ekonomi avspeglades den exceptionella situationen genom betydande kostnadsökningar. Även om bolaget strävar efter att skydda sig mot prisfluktuationer så effektivt som möjligt ökade kostnaderna för förlustel på grund av det höga elpriset. Kostnader för reserverna som upprätthåller elsystemet var rekordhöga. Det höga elpriset avspeglades i Fingrids ekonomi i form av ökade köp- och försäljningspriser för balanskraft. Krissituationen har skapat flaskhalsar i elöverföringen som lett till stora skillnader mellan områdespriserna i Europa. Dessa skillnader har lett till ökade flaskhalsintäkter för stamnätsoperatörerna. Vi har förutom till investeringar använt flaskhalsintäkterna för att täcka de höjda kostnaderna. Dessutom tog vi inte ut stamnätsavgifterna i december.

Vi genomförde vårt investeringsprogram framgångsrikt trots det svåra läget. Vi lyckades driva framåt våra krävande kraftlednings- och elstationsprojekt enligt vår tidsplan och budget. Vi hade ett rekordstort antal projekt med pågående byggarbete eller i projekteringsfasen. Under året fattade vi ett antal viktiga investeringsbeslut för att stärka såväl gränsförbindelserna mellan länder som stamnätet inom Finland samt för att ansluta nya elförbrukande anläggningar och ny elproduktion till stamnätet för våra kunder. Vi uppdaterade utvecklingsplanen för stamnätet och bedömer utifrån detta att det krävs investeringar på minst tre miljarder euro i stamnätet under de tio närmaste åren. Utbyggnaden av vindkraft i Finland fortsätter och vi har redan anslutit vindkraft motsvarande mer än 5 000 megawatt till stamnätet – en siffra som kommer att fördubblas under kommande år.

Ekonomiskt resultat

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som år 2021.

Det exceptionella läget på energimarknaden som började hösten 2021 tog ett ännu starkare fotfäste efter att Ryssland anföll Ukraina. Gas- och elpriserna började öka redan före den ryska invasionen. Kriget höjde energipriserna ytterligare genom att de höga gaspriserna i Europa även ledde till högre elpriser i Norden. Som en del av de västerländska sanktionerna avbröts elimporten från Ryssland 14.5.2022. Det finska elsystemet fungerar väl trots importstoppet. Importen från Ryssland ersattes under rapporteringsåret med importer från Sverige och Estland, ökad inhemsk elproduktion, minskad elförbrukning och flexibilitet. Den exceptionella elmarknadssituationen och det höga elpriset höjde Fingrids marknadsmässiga kostnader, till exempel för elsystemets reserver, förlustel och flaskhalskostnader för gränsförbindelserna. Dessutom uteblev försäljningsintäkterna från den ryska gränsförbindelsen efter importstoppet och Fingrid har slutat köpa reservkraft från Ryssland. Totalt sett blev effekterna av den exceptionella marknadssituationen dock små för bolaget, då ökade flaskhalsintäkter kompenserade för kostnadsstegringen och de förlorade intäkterna från den ryska gränsöverföringen.

Koncernens omsättning var rekordhög och uppgick till 1 815,2 (1 090,9) miljoner euro. Omsättningen höjdes särskilt på grund av det höga priset på reglerkraft som Fingrid tog ut för balansering av balansavvikelser hos balansavariga på elmarknaden, samt på grund av höjda avgifter för balanstjänsten. Balanstjänstens omsättning uppgick till 1 160,2 (613,8) miljoner euro. Stamnätsverksamhetens intäkter minskade till 333,7 (394,3) miljoner euro till följd av den minskade elförbrukningen och för att Fingrid inte tog ut stamnätsavgifter i december. Årets elförbrukning i Finland uppgick till 81,7 (87,1) TWh. Gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland upphörde i maj 2022. Intäkterna från den ryska gränsförbindelsen uppgick till 11,1 (34,4) miljoner euro. Den exceptionella situationen på elmarknaden ökade transiteringsvolymen, vilket ledde till större skillnader än tidigare mellan områdespriserna i Finland och grannländerna. Transiteringsintäkterna ökade till 23,1 (22,6) miljoner euro. Fingrids flaskhalsintäkter ökade avsevärt. År 2022 redovisades flaskhalsintäkter motsvarande totalt 229,5 (0,0) miljoner euro under omsättning och 18,8 (0,0) miljoner euro under övriga rörelseintäkter. De övriga rörelseintäkterna ökade till 171,4 (64,9) miljoner euro. Ökningen berodde på att flaskhalsintäkter redovisats som omsättning samt på en ökning av det verkliga värdet på derivatinstrument som hänför sig till verksamheten.

Koncernens kostnader uppgick till 1 695,8 (945,0) miljoner euro. Det höga priset på reglerkraft ledde till att kostnaderna för balanstjänstens elhandel ökade till 1 141,2 (584,7) miljoner euro. Det exceptionella marknadsläget och det höga elpriset höjde de marknadsmässiga kostnaderna för förlustel och reserver samt ökade flaskhalskostnaderna som uppstår vid elöverföring utomlands från ett dyrare till ett billigare elprisområde. Kostnaderna för förlustel uppgick till 103,9 (65,6) miljoner euro och volymen låg kvar på samma nivå som året innan. Det faktiska genomsnittspriset för förlustel var 60,32 (41,34) euro/MWh. Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade till 186,9 (68,4) miljoner euro. Flaskhalskostnaderna ökade till 69,4 (24,2) miljoner euro. Avskrivningarna uppgick till 107,9 (99,9) miljoner och stamnätets underhållskostnader till 19,6 (19,9) miljoner euro. Personalkostnaderna steg till 38,1 (33,6) miljoner euro. Personalantalet har ökat för att motsvara den ökade arbetsmängden till följd av en utökad verksamhet både i Finland och internationellt.

Koncernens rörelsevinst uppgick till 290,4 (210,8) miljoner euro. Som förändringar av det verkliga värdet på elderivat samt valutaderivat i samband med investeringar och övriga rörelsekostnader redovisades i rörelsevinsten 140,6 (62,2) miljoner euro. Koncernens vinst före skatt var 257,4 (187,6) miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 205,8 (150,1) miljoner euro. Kostnadsstegringen och de lägre stamnätsintäkterna kompenserades genom redovisning av flaskhalsintäkter på totalt 248,3 (0,0) miljoner euro. Vid utgången av räkenskapsperioden var soliditetsgraden 22,4 (25,3) procent. Minskningen beror framför allt på den ökade totala balansräkningen på grund av flaskhalsintäkterna, som minskade andelen eget kapital i balansräkningen.

Bolaget genomför ett investeringsprogram på tre miljarder euro under de tio närmaste åren. Bolagets totala investeringar år 2022 uppgick till 276,1 (213,5) miljoner euro, varav totalt 246,0 (180,3) miljoner euro inriktades på elnätet och 3,7 (2,4) miljoner euro på reservkraft. Investeringarna i IT-system uppgick till 11,0 (28,6) miljoner euro. Den största enskilda IT-investeringen var datahub, det centraliserade systemet för informationsutbyte inom detaljhandeln för el, som togs i användning i februari 2022. Under verksamhetsåret satsades sammanlagt 1,8 (3,0) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt.

Moderbolagets omsättning uppgick till 1 808,7 (1 091,1) miljoner euro, räkenskapsperiodens vinst till 114,4 (133,5) miljoner euro och de utdelningsbara medlen till 166,0 miljoner euro.

Enligt bolagets egna beräkningar visade resultatet för 2022 ett överskott på fem miljoner euro enligt tillsynsmodellen för stamnätsverksamheten. Det kumulativa resultatet under tillsynsperioden 2020–2023 var något lägre än den skäliga avkastningen.

Till följd av det exceptionella läget ökade skillnaderna mellan områdespriserna i Finland och Sverige och mellan Finland och Estland. Som ett resultat av detta ökade flaskhalsintäkterna till 942,9 (283,8) miljoner euro. Energimyndigheten beslutar i enlighet med EU-lagstiftningen om användningen av Fingrids flaskhalsintäkter för investeringar, för att täcka kostnader och som intäkter. Fingrid fick 5.10.2022 ett tillsynsbrev från Energimyndigheten som fastställde användningen av flaskhalsintäkterna åren 2022 och 2023. Ett beslut om användningen av flaskhalsintäkter ingår i bolagets tillsynsbeslut efter varje tillsynsperiod. Flaskhalsintäkter användes under 2022 för totalt 119,6 miljoner euro till slutförda investeringar, främst Skogslinjen, samt reserverades för kommande investeringsprojekt som ska öka gränsöverföringskapaciteten. Dessutom inkluderades totalt 248,3 (0,0) miljoner euro av flaskhalsintäkterna som omsättning och övriga rörelseintäkter för att kompensera för de kraftigt ökade marknadsmässiga kostnaderna, samt för att möjliggöra slopandet av stamnätsavgifterna i december. Fingrids flaskhalsintäkter ingår i balansräkningen under kortsiktiga och långsiktiga räntefria skulder samt under likvida medel och finansiella tillgångar.

Finansiering

Fingrids kreditvärdighet förblev hög, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga samt bolagets centrala roll i förverkligandet av klimatmål. Under verksamhetsåret höjde Fitch Ratings (Fitch) betyget för Fingrids långfristiga kreditbetyg till ’A+’ och icke-efterställda skulder till ’AA-’. Koncernens finansiella nettokostnader uppgick till 32,7 (23,2) miljoner euro, vilket inkluderade 0,6 miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld. Höjda marknadsräntor orsakade en ökning av de finansiella nettokostnaderna. Koncernens nettoräntekostnader för lån under räkenskapsperioden uppgick till 16,7 (12,6) miljoner euro. Förändringen av det verkliga värdet på finansiella instrument var 24,8 miljoner euro negativ (9,4 miljoner euro negativ).

De räntebärande lånen uppgick till 1 056,2 (1 158,1) miljoner euro, varav 990,4 (1 022,6) miljoner euro utgjordes av långfristiga och 65,8 (135,5) miljoner euro av kortfristiga lån. De räntebärande lånen inkluderade vid utgången av räkenskapsperioden leasingskulder på totalt 29,8 miljoner euro, varav 2,7 miljoner euro var kortfristiga, det vill säga löper ut inom mindre än ett år.

Fingrids flaskhalsintäkter ökade bolagets finansiella tillgångar betydligt och minskade därmed nettoskulden. Oanvända flaskhalsintäkter utgör en del av bolagets likviditetshantering. Bolagets likvida medel placeras i enlighet med finanspolicyn huvudsakligen i ränteinstrument med låg risk. Bolagets likviditet var fortsatt utmärkt. De likvida medlen och de övriga finansiella tillgångarna uppgick 31.12.2022 till totalt 733,4 (219,6) miljoner euro.

Bolagets ränte-, valuta- och råvaruprisrisker säkrades i enlighet Fingrids risksäkringsprinciper. Motpartsrisken för de finansiella derivatkontrakten uppgick till 8,8 (16,7) miljoner euro.

Fingrid har kreditvärderingsavtal med S&P Global Ratings (S&P) och Fitch Ratings (Fitch). Kreditbetygen låg kvar på en fortsatt hög nivå och var 31.12.2022:

• S&P:s betyg för icke-säkerställda och icke-efterställda skulder och bolagets långfristiga kreditbetyg var på nivån ’AA-’ och kortfristiga kreditbetyg på nivån ’A-1+’, med stabila utsikter.
• Fitch betyg för bolagets icke-säkerställda och icke-efterställda skulder var på nivån ’AA-’, bolagets långfristiga kreditbetyg på nivån ’A+’ och kortfristiga kreditbetyg på ’F1’, med stabila utsikter.

Kunder

Fingrids verksamhet bygger till största del på utförande av lagstadgade uppgifter. Detta uppdrag hanteras på ett så kundorienterat sätt som möjligt och med lika villkor för alla. Fingrid tillhandahåller stamnäts- och elmarknadstjänster till sina kunder – elnätsbolagen, elproducenterna, den elförbrukande industrin och andra elmarknadsaktörer. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra Finlands konkurrensförmåga genom att förbättra Fingrids tjänster för att tillgodose olika kunders behov. Fingrids kundkrets har blivit alltmer mångsidig på senare år och helt nya typer av kunder har tillkommit.

Stamnätstjänsterna säkerställer en tillförlitlig och tillräcklig elöverföring för elbolagen och den elförbrukande industrin samt möjlighet att ansluta sig till elnätet. Antalet förfrågningar om anslutning av förnybar energi fortsatte att öka under verksamhetsåret. Totaleffekten för de nya anslutningsförfrågningarna under året uppgick till cirka 80 000 megawatt, vilket motsvarar sex gånger Finlands produktionskapacitet vid utgången av 2022. Anslutningskapaciteten och elsystemets tekniska funktionalitet är redan begränsad på vissa håll. Elektrifieringen fortskrider även på förbrukningssidan. Investeringar i elproduktion och ökad produktionskapacitet öppnar för nya elförbrukande investeringar. Fingrid fick även allt fler kundförfrågningar om anslutning av nya typer av elförbrukande anläggningar, till exempel datacenter, vätgasproduktion och batterianläggningar direkt till stamnätet.

Fingrids elmarknadstjänster erbjuder branschaktörer ett enhetligt elhandelsprisområde i Finland och möjlighet att köpa och sälja balanskraft. De upprätthåller och utökar marknaden för reserverna som krävs för att balansera kraftsystemet och ger tillgång till fördelarna med en öppen europeisk elmarknad. De viktigaste investeringsprojekten som gynnar elmarknaden är Skogslinjen som kommer att stärka elöverföringen mellan norra och södra Finland samt Aurora Line mellan Finland och Sverige. Marknadens spelregler är under utveckling och elmarknadsdata publiceras öppet och avgiftsfritt.

Enligt den senaste europeiska jämförelsen är Fingrids överföringsavgifter de näst lägsta i en referensgrupp på cirka 20 länder. Fingrids mål är att även i fortsättningen agera kostnadseffektivt och därigenom för vår del erbjuda finländska företag en konkurrensfördel.

Fingrid undersöker kundtillfredsställelsen med en årlig kundundersökning. Bolagets Net Promoter Score (NPS), alltså hur väl Fingrid samarbetar med sina kunder, steg i fjolårets undersökning till +50 (+41).

Stamnätet

Utgångspunkten för att utveckla stamnätet är att förutse kundernas och samhällets behov och bygga ut nätet vid rätt tidpunkt, att främja elmarknadens funktion, kostnadseffektivitet samt hantering av stamnätets livscykel.

Fingrid publicerade hösten 2022 fyra scenarier för elsystemets framtida utveckling. Syftet med visionsarbetet är att få en tydligare situationsbild av energiomställningen och dess konsekvenser samt att analysera utvecklingsbehoven för stamnätet.

Våren 2022 utökade Fingrid sitt tioåriga investeringsprogram från två till tre miljarder euro. Ökningen beror på elektrifieringen av samhället och övergången till förnybar energi.

År 2022 omfattade det finländska stamnätet allt som allt 14 500 kilometer kraftledningar och 121 elstationer. Stamnätet utgör en tillgång i mångmiljardklassen och därför är förutom utbyggnad av nätet även högklassig underhållsstyrning och vältajmade ersättningsinvesteringar en viktig del av stamnätets livscykelhantering.

År 2022 färdigställdes totalt 16 elstationer och 500 km kraftledningar. Projektutredningar pågår för ytterligare 740 kilometer kraftledningar och miljökonsekvensbedömningar pågick för fyra projekt. Under rapporteringsperioden fattades fyra investeringsbeslut för kraftledningsbyggen. Det största projektet som slutfördes år 2022 var Skogslinjen, en 300 kilometer lång 400 kV kraftledning som förstärker överföringskapaciteten mellan norra och södra Finland. Under rapporteringsperioden slutfördes även elnätsmoderniseringar i Oulujoki och i Norra Karelen.

Den nord-sydliga överföringskapaciteten och gränsförbindelserna förbättras ytterligare. Byggarbetet för den nya kraftledningen Aurora Line mellan Finland och Sverige inleddes hösten 2022. Aurora Line ökar överföringskapaciteten från Finland till Sverige med cirka 900 megawatt och från Sverige till Finland med cirka 800 megawatt. Fingrid och Svenska Kraftnät planerar tillsammans byggandet av en ny förbindelse, Aurora Line 2. Beslutet om förbindelsen Insjölinjen fastställdes i slutet av år 2022 och den kommer att öka den nord-sydliga överföringskapaciteten i Finland.

Fingrids ledningssystem för tillgångar har certifierats sedan år 2016 enligt det internationella certifikatet ISO 55001 och certifieringen förnyades i oktober. Lloyd’s Register genomförde en revision hos Fingrid i samband med certifieringen. Inga avvikelser upptäcktes under revisionen.

Elsystemet

Under 2022 minskade elförbrukningen i Finland med cirka sex procent jämfört med året innan. Minskningen berodde på den milda vintern och energisparåtgärderna till följd av den exceptionella situationen som orsakats av Rysslands anfallskrig. Det tidvis rekordhöga elpriset bidrog även till en minskad förbrukning.

I Finland förbrukades 81,7 (87,1) TWh el år 2022. Via Fingrids nät överfördes 70,1 (72,9) TWh el, vilket motsvarade 78,4 (77,0) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).

Förbrukningstoppen vintern 2021–2022 blev 13 767 (14 267) MWh/h och inträffade 11.1.2022 kl. 8–9. Vid tidpunkten uppgick den inhemska produktionen till 11 215 MWh/h och återstående 2 552 MWh/h importerades från utlandet.

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod till största delen av import från Sverige till Finland. Under 2022 importerades 16,6 (15,9) TWh el från Sverige till Finland medan exporten från Finland till Sverige uppgick till 1,2 (0,9) TWh. Den huvudsakliga överföringsriktningen mellan Finland och Estland var export från Finland till Estland, sammanlagt 6,8 (6,7) TWh. Elöverföringen från Ryssland till Finland uppgick till 3,6 (9,2) TWh. Elimporten från Ryssland till Finland upphörde i maj 2022. Under år 2022 importerades 0,4 (0,3) TWh el från Norge till Finland.

Reserver för att upprätthålla elsystemets effektbalans köptes i Finland och från de övriga nordiska länderna och Estland, samt i början av 2022 från Ryssland. Tillgänglighetsproblem förekom tidvis och kostnaderna för reserver ökade avsevärt.

Under rapporteringsperioden var stamnätets leveranssäkerhet 99,99993 (99,99992) procent. Den genomsnittliga avbrottstiden vid stamnätets anslutningspunkter på grund av störningar i Fingrids nät var 4,7 (0,9) minuter. Kostnaderna som orsakades av avbrotten uppgick till 2,0 (2,3) miljoner euro. Inklusive automatiska återinkopplingar uppgick kostnaderna till 4,7 (5,8) miljoner euro.

Tillgängligheten och driftsäkerheten för Fingrids likströmsförbindelser låg på en utmärkt nivå. Störningarna minskade ytterligare från året innan och när sådana inträffade kunde kapaciteten snabbt återställas. Den totala störningstiden påverkades särskilt av en långvarig störning i EstLink 1 i slutet av året. Det exceptionella elmarknadsläget påverkade dessutom tidtabellerna för planerade underhållsavbrott, som av riskhanteringsskäl flyttades framåt från vår- och vintersäsongen.

Stamnätets överföringsförluster ökade från året innan och uppgick till 1,6 (1,5) TWh, vilket motsvarande 2,3 procent av Fingrids överföringsvolym, som var 70,1 TWh. Förlusterna påverkas av den förbrukade och överförda elvolymen.

Mothandelskostnader uppstår bland annat vid störningar och problemsituationer i stamnätet. Mothandelskostnaderna uppgick till 7,3 (2,5) miljoner euro. Kostnaderna höjdes av bland annat höga elpriser, störningar i gränsförbindelserna och mothandel vid lokala avbrott i överföringen runt om i landet.

Elmarknaden

De rekordhöga elpriserna på elmarknaden var ett omtalat ämne genom hela rapporteringsåret. Problem med bränsletillgången och höga bränslepriser höjde elpriserna i hela Europa. Utbudskrisen förvärrades av driftproblem i franska och svenska kärnkraftverk. I Norden höjdes prisnivån särskilt av den låga vattenkraftsproduktionen i södra Norge. I Finland såg marknaden fram emot en framgångsrik testanvändning av Olkiluoto 3 som inleddes sommaren 2023 samt en uppstart av kommersiell drift, som tyvärr inte ägde rum under rapporteringsåret.

Oron över elens tillräcklighet ökade särskilt under rapporteringsårets andra hälft. Krisen ledde till ett antal politiska åtgärder både på EU-nivå som i enskilda medlemsländer. Under hösten godkändes Europeiska rådets förordning om om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna och minska elförbrukningen.I Finland uppmanades befolkningen att förbereda sig på möjligheten av strömavbrott på grund av elbrist. I november 2022 inledde Fingrid ett frivilligt initiativ för företag och den offentliga sektorn för att minska elförbrukningen.

De höga elpriserna återspeglades på den finansiella elmarknaden. Den kraftiga prisökningen på spotmarknaden för el, vilket höjde nivån på de säkerheter som krävs av parterna och orsakade likviditetsproblem för företagen. Olika stödpaket och lånearrangemang infördes i Europa och Finland för att trygga företagens verksamhetsförutsättningar.

Elpriserna på de europeiska spotmarknaderna steg till den högsta nivån som tilläts av pristaket. I april närmade sig priserna i Frankrike och Holland det dåvarande pristaket på 3 000 euro/MWh, varvid pristaket höjdes med 1 000 euro/MWh av den automatiska mekanismen som justerar maxpriset i enlighet med europeisk reglering. I augusti uppnåddes det nya pristaket på 4 000 euro i Litauen, vilket återigen utlöste den automatiska justeringsmekanismen. Ingen höjning genomfördes då EU krävde att pristaket skulle frysas. På den nordiska reglerkraftsmarknaden genomfördes ingen frysning av pristaket, och pristaket för den finska reglerkraftsmarknaden höjdes därmed 1.11.2022 enligt Energimyndighetens beslut till 10 000 euro/MWh. Det genomsnittliga spotpriset på elmarknaden (det nordiska systempriset) var 135,86 (62,31) euro/MWh.

Begränsningarna av gränsöverföringskapaciteten på grund av interna flaskhalsar i det svenska transmissionsnätet påverkade marknaden även under 2022. Den mest betydande effekten för Finlands del var en begränsad export från Finland till Sverige längs Fennoskan-förbindelserna. Tekniskt sett var tillgängligheten för gränsförbindelserna god under rapporteringsperioden. Vissa avbrott i överföringen förekom på förbindelserna mellan Sverige och Finland samt de interna förbindelserna i länderna på grund av underhållsarbeten, investeringar och reparationer.

Fingrids flaskhalsintäkter för gränsförbindelserna uppgick till 942,9 (283,8) miljoner euro, varav förbindelserna mellan Finland och Sverige stod för 775,6 (221,0) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 167,4 (62,7) miljoner euro.

För att utöka kapaciteten mellan Sverige och Finland byggs i samarbete med Svenska kraftnät en tredje växelströmsförbindelse, Aurora Line. Den ökade överföringskapaciteten kommer att bidra till att jämna ut prisskillnaderna mellan länderna. Förbindelsen väntas bli klar senast 2025. De interna överföringsförbindelserna i Finland stärktes under rapporteringsåret då Skogslinjen mellan Mellersta Finland och Oulujoki slutfördes. Skogslinjen ökar överföringskapaciteten i nord-sydlig riktning avsevärt, vilket det finska elsystemet behöver, och bidrar till att behålla hela Finland som ett enda elprisområde. Efter Skogslinjen kommer den nord-sydliga kapaciteten även att stärkas av Insjölinjen mellan Villmanstrand och Uleåborg, som kommer att slutföras 2026.

I slutet av rapporteringsperioden införde Fingrid tillsammans med det estniska stamnätsbolaget Elering överföringsrättigheter över gränsen mellan Finland och Estlands för att stödja grossistmarknadens funktion. Överföringsrättigheterna ger aktörerna på marknaden utökade möjligheter till prissäkringar vid långsiktig elhandel.

Fingrids uppdrag är att utveckla elmarknaden. Att ge mångsidiga och flexibla resurser tillgång till marknaderna samt möjliggöra mångsidiga handelsmöjligheter nära tidpunkten då elen används främjar en effektiv marknad och bidrar till tillkomsten av nya marknadsaktörer. Viktiga projekt är till exempel det nordiska balanseringsprojektet och utvecklingen av kapacitetsberäkningen. Dessutom pågår många typer av utvecklingsarbeten som kommer att bidra till införandet av flexibla energiresurser på marknaden som bidrar till ett fungerande elsystem.

De nordiska länderna kommer att övergå till 15 minuters avräkningsperioder. I Finland har tidpunkten för införandet av kvartsavräkning fastställts i enlighet med ett beslut från Energimyndigheten till 22.5.2023. Inledningsvis innebär införandet att mätdata från elnät behandlas och balansavräkning genomförs i avräkningsperioder på 15 minuter.

Förändringarna som sker ökar behovet av automatiska reserver som används för att balansera elsystemet. Under rapporteringsperioden fungerade kapacitetsmarknaden för automatiska frekvensåterställningsreserver till en början nationellt, men i slutet av rapporteringsperioden inkom myndighetsgodkännande för gränsöverskridande handel. Finland anslöt sig till den nordiska marknaden och handeln inleddes 24.12. 2022. Till skillnad från de andra nordiska länderna kan gränsöverföringskapaciteten i Finland endast allokeras på dagen-före-marknaden mot den rådande överföringsriktningen. Fingrid kan därmed endas köpa aFRR-kapacitet för nedreglering från de andra nordiska länderna medan de andra nordiska stamnätsbolagen på motsvarande sätt endast kan köpa aFRR-kapacitet för uppreglering från Finland.

Den 21.2. infördes ett centraliserat system för informationsutbyte, datahub, på den finska detaljmarkanden för el. I datahub sparas i enlighet med elmarknadslagen information om cirka 3,8 miljoner eldriftställen. I december gjordes en lyckad övergång till version 2.0 av datahub, som bland annat inkluderar stöd för 15 minuters avräkningsperioder och balansavräkning samt etablering av energisammanslutningar.

Personal

Verksamhetsmiljön för Fingrids personal har genomgått betydliga förändringar de senaste åren och 2022 var inget undantag. Antalet arbetsuppgifter har ökat på grund av energiomställningen och det rekordstora utbyggnadsprogrammet för att stöda energiomställningen samt kraven på att utveckla elmarknaden. För att förnya elsystemet krävs förutom mer personal även helt nya typer av kunskap, särskilt när det gäller hantering av väderberoende elproduktion i elsystemet.

Vid årets slut hade Fingrid Oyj 489 (451) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 439 (400) och genomsnittsåldern var 43 (44) år.

Vid slutet av året var 25 (26) procent av personalen kvinnor och 75 (74) procent män.

Under verksamhetsåret undersökte Fingrid personalens välbefinnande med en People Power-medarbetarundersökning. Fingrids styrkor är enligt undersökningen ett gott arbetsklimat, förtroende för arbetsgivaren och en engagerad personal. Fingrids PeoplePower-betyg är fortfarande i utmärkt AAA-klass, med ett indextal på 83,4 på en skala från 1–100. Bara cirka sex procent av företagen som genomför undersökningen når den bästa klassificeringen som Fingrid uppnått. eNPS-indexet som beskriver andelen anställda som skulle rekommendera bolaget var 72.

Under verksamhetsåret nådde Fingrid en tredje plats i undersökningen Great Place to Work i klassen stora finländska företag. Denna placering är ett bevis på Fingrids långsiktiga satsningar på att utveckla chefsarbetet.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Teollisuuden Voima Oyj (”TVO”) har 25.5.2022 lämnat en begäran om utredning till Energimyndigheten, där TVO påstår att Fingrid skulle ha försummat sin skyldighet att utveckla nätet i enlighet med elmarknadslagen och/eller annan tillämplig lagstiftning, och som en följd av detta ställt obehöriga restriktioner på anslutningen av kraftverket Olkiluoto 3 till stamnätet, samt att Fingrid skulle ha brutit mot sin offentliga förvaltningsskyldighet i samband med utförandet av sina offentliga administrativa uppgifter. Enligt Fingrids uppfattning saknar TVO:s påståenden grund. Fingrid har lämnat sitt svar på TVO:s påståenden till Energimyndigheten.

Den 14.9.2022 fattade ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, ett beslut om långsiktiga prissäkringsmöjligheterna mellan Finland och Sverige. ACER ålade i sitt beslut att stamnätsinnehavarna i Finland och Sverige att säkerställa att andra prissäkringsprodukter finns tillgängliga och att utveckla arrangemang för dessa. Fingrid har 14.11.2022 överklagat beslutet till ACER:s överklagandenämnd.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen

Den 16.2.2023 överlät Försörjningsberedskapscentralen utan vederlag 288 aktier i stamnätsbolaget Fingrid Oyj till staten, som representeras av finansministeriet. Efter överlåtelsen innehar staten direkt totalt 1 227 A-serieaktier i Fingrid Oyj, vilket motsvarar en ägarandel på 36,9 procent. Försörjningsberedskapscentralen (FBC) äger sammanlagt 540 A-serieaktier i Fingrid Oyj, vilket motsvarar en ägarandel på cirka 16,2 procent. Inget penningvederlag ingår i överlåtelsen och den medför inga ändringar i Fingrid Oyj:s ägarstyrning eller förvaltningen av aktierna från statens sida. Efter överlåtelsen äger staten direkt och via FBC sammanlagt 53,1 procent av A-serieaktierna i Fingrid, vilket ger staten 70,9 procent av röstetalet i Fingrid.

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2023 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatt väntas öka från året innan. Denna uppskattning inkluderar insamlade flaskhalsintäkter som ingår i bolagets omsättning och övriga rörelseintäkter. Genomförandet av investeringsprogrammet fortskrider, vilket ökade investeringsnivån under räkenskapsperioden 2023. Den exceptionella situationen på elmarknaden fortsätter och ökar osäkerheten kring bolagets marknadsmässiga kostnader. En ökad andel väderberoende elproduktion gör det svårare att förutse överföringssituationer och ökar variationerna i den nationella effektbalansen och dess upprätthållande. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.

Bolaget har analyserat hur riskerna som rör det pågående krigstillståndet i Ukraina påverkar bolaget och Finlands elsystem. Enligt bedömningen är de direkta riskerna för Fingrid små och Finland är inte beroende av elimporter från Ryssland. Fingrid påverkas av krigssituationen främst genom elmarknadspriserna. Skillnaden i områdespriserna mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland kommer att öka Fingrids andel av flaskhalsintäkterna under räkenskapsperioden. Energimyndigheten beslutar om användningen av Fingrids flaskhalsintäkter i enlighet med EU-lagstiftningen. Fingrid har 5.10.2022 tagit emot ett tillsynsbrev från Energimyndigheten som fastställer användningen av flaskhalsintäkterna under år 2023. Ett beslut om användningen av flaskhalsintäkter ingår i bolagets tillsynsbeslut efter varje tillsynsperiod. Den nuvarande tillsynsperioden för skälig avkastning löper ut 31.12.2023.

Den 12.10.2022 meddelade Fingrid att bolaget inte kommer att ta ut stamnätsavgifter i januari, februari och juni 2023. Dessutom planerar bolaget att inte ta ut stamnätsavgifter ytterligare tre månader under andra halvåret 2023. Ett separat beslut om detta fattas före sommaren 2023. Målet är att även fortsättningsvis använda flaskhalsintäkter aktivt för investeringar som höjer gränsöverföringskapaciteten samt för att täcka verksamhetens kostnader till förmån för Fingrids kunder.

Styrelsens förslag till vinstutdelning

Utgångspunkten för Fingrids utdelningspolicy är att merparten av moderbolagets vinst ska delas ut till aktieägarna. Vid beslut om utdelning beaktas dock alltid den ekonomiska situationen, bolagets investerings- och utvecklingsbehov under de närmaste åren samt de aktuella ekonomiska målen.

Räkenskapsperiodens vinst för Fingrids Oyj:s moderbolag uppgick till 114 372 621,08 euro och de utdelningsbara medlen i bokslutet till 165 966 204,21 euro. Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt styrelsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalningsförmåga.

Bolagets styrelse har efter bokslutsdagen föreslagit för bolagsstämman att bolaget utifrån den fastställda balansräkningen för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2022 betalar utdelning på högst 52 500,00 euro per A-aktie och högst 19 200,00 euro per B-aktie, sammanlagt högst 133 037 400,00 euro. Utdelningen betalas ut i två delar. Den första delen på 35 000,00 för A-aktier och 12 800,00 för B-aktier, sammanlagt 88 691 600,00 euro, betalas den 5.4.2023. Den andra delen på högst 17 500,00 för A-aktier och högst 6 400,00 för B-aktier, sammanlagt högst 44 345 800,00 euro, betalas om styrelsen så beslutar efter att halvårsrapporten har fastställts utifrån en fullmakt som bolagsstämman beviljar styrelsen. Fullmakten ger styrelsen rätt att besluta om utbetalning av den andra delen efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Utdelningen som styrelsen beslutar enligt fullmakten betalas ut tre bankdagar efter beslutet. Fullmakten föreslås gälla fram till slutet av bolagets följande ordinarie bolagsstämma.

Bolagsstämma 2023

Fingrid Oyj:s bolagsstämma hålls preliminärt den 31 mars 2023 i Helsingfors.

Helsingfors 2.3.2023
Fingrid Oyj
Styrelsen

Noterna har publicerats på finska och engelska.