Biologiska mångfalden och kraftledning

Ledningsgatorna, som genom regelbundna röjningar hålls öppna, är enligt en undersökning gjord av Finlands miljöcentral i Nyland en potentiellt viktig ersättande livsmiljö för arter som lider av de minskade ängsarealerna.

Ängar

Av de ängar som var med i undersökningen har de bästa tagits i effektiverad vård, liksom också förekomsterna av kovetenätfjärilen under Fingrids kraftledningar i Birkaland.

Förutom att ängarna minskar är det också känt att de öppna myrarna har minskat till följd av dikning. Jyväskylä universitet har undersökt att utreda ledningsgatornas betydelse för myrarnas växter, fjärilar och andra insekter. Ledningsgatornas betydelse som livsmiljö och skydd för fåglar utreds i en undersökning som blev färdig år 2003. Undersökningen fortsätter med fältförsök, där möjligheterna att förbättra bl.a. törnskatans häckningsförhållanden på ledningsgatorna utreds.

Biologisk slybekämpingen

I samarbete med Helsingfors universitet utreder Fingrid möjligheterna att använda svampen purpurskinn i biologisk slybekämpning. Med biologisk slybekämpning avses begränsning av slyets tillväxt med naturliga metoder utan användning av industriella bekämpningskemikalier. Biologisk slybekämpningsbehandling ersätter inte mekanisk bekämpning utan den utgör ett komplement genom att förhindra att sly av vissa lövträd växer upp igen eller genom att göra slybildningen långsammare. I undersökningen utreds effekten av bekämpning genom ympning av purpurskinn vid slybekämpning i finländska förhållanden. Utredningen slutar år 2007.

Undersökning om kraftledningarnas inverkan på människorna

Fingrid har haft färdig en undersökning om kraftledningarnas inverkan på människorna, "Anvisningar om bedömning av konsekvenser för människor", tillsammans med Uleåborgs universitet. Projektet har produseras en rapport som ger riktgivande anvisningar till olika aktörer om hur konsekvenserna för människorna skall beaktas i MKB av kraftledningsprojekt. Stakes publicerade rapporten i sin egen publikationsserie under år 2005.

Markägarnas erfarenheter av byggande av kraftledningar

Fingrid har låtit göra enkäter bland markägare och myndigheter i samband med att ledningsprojekten Pikkarala-Pyhänselkä-, Raumo-Ulvsby- och Hikiä- samt Västersundom-Kymmene genomfördes. Målet med utredningarna var att ta reda på hur markägarna på kraftledningsområdet och de myndigheter som deltagit i projektet upplevde byggandet av ledningarna. Samtidigt samlades det in feedback och utvecklingsförslag för motsvarande kommande projekt. I undersökningarna intervjuades sammanlagt 50 markägare och myndigheter.

Enligt resultaten av undersökningen förhöll sig markägarna i princip positivt till byggandet av kraftledningen, och de förstod behovet av ledningen, men på sin egen mark ville de ändå inte ha ledningen. Markägarna ansåg sina egna påverkningsmöjligheter vara begränsade närmast till "små praktiska frågor". Enskilda frågor som kommit fram är bl.a. användningen av olika stolpmodeller, hur snyggt ledningsbygget slutförs samt användningen av enskilda vägar. På basis av intervjuerna verkar det som om markägarna främst vill påverka stolpmodellerna. Myndigheterna däremot ansåg att de ekonomiska grunderna och projektets motiveringar var oklara. Feedbacken rörde främst brister i informationen. Detta kommer Fingrid att fästa större vikt vid i fortsättningen.

Motsvarande undersökningar kommer att göras i varje stort ledningsprojekt i fortsättningen. År 2005 har blivit färgit undersökningen om Keminmaa- Sellee kraftledningprojekt.

Andra utredningar om naturens mångfald på ledningsgatorna har gjorts om följande teman

  • Näring för älgar på kraftledningsgatorna
  • Utredning om möjligheter till mekaniserad röjning
  • Rötskador vid toppsågning från helikopter
  • Utredning av risker för fågelkollisioner mot kraftledningar vid Pernåviken
  • Kraftledningars inverkan på fastigheternas värde, doktorsavhandling
  • Bedömning av hur kraftledningar försämrar landskapet, litteraturutredning
  • Häckande fåglar på kraftledningsgator i Södra Finland
  • Kraftledningarnas betydelse för ryggradslösa djur i jorden i dikade och odikade myrmarker, examensarbete
  • Kraftledningsgator som spridningsväg för fjärilar, examensarbete
  • Handbok för röjning och skötsel av undervegetationen på kraftledningsområden