;
27.7.2022 12:31
Aktuellt, Börsmeddelanden

Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1.-30.6.2022

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Denna halvårsrapport har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2021. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.

Halvårsrapportens grafer och texttillägg återfinns i pdf-bilagan (på engelska och på finska).

  • Omsättningen ökade på grund av det höga elpriset då balanskraft blivit dyrare. Tillväxten stöddes också av de redovisade flaskhalsintäkter som tillkommit Fingrid från variationer i områdespriserna. De ryska gränsöverföringsinkomsterna upphörde i maj.
  • Den exceptionella situationen på elmarknaden ökade inköpskostnaderna på balanskraft och förlustel samt ökade elsystemets kostnader för reserver och gränsförbindelsernas flaskhalsintäkter till en rekordhög nivå.
  • Koncernens rörelsevinst exklusive förändring av det verkliga värdet på derivat sjönk jämfört med förra året. De redovisade flaskhalsintäkterna och skydd för inköp av förlustel kompenserar för ökade marknadsbaserade kostnader.
  • Periodens vinst ökade väsentligt tack vare förändringen i marknadsvärdet på elderivat som skyddar köp av förlustel.
  • Elförbrukningen i Finland uppgick till 42,1 (44,4) TWh under rapporteringsperioden. Via Fingrids nät överfördes 36,6 (36,0) TWh el, vilket motsvarade 78,8 (75,5) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).
  • Under januari–juni var stamnätets leveranssäkerhet 99,999924 (99,99999) procent.

 

 

NYCKELTAL

 

1-6/22

1-6/21

förändring i %

1-12/21

 

Omsättning

MN EURO

692,2

465,7

48,6

1 090,9

 

Investeringar, brutto

MN EURO

121,9

85,6

42,5

213,4

 

– investeringarnas andel av omsättningen

%

17,6

18,4

 

19,6

 

Personalkostnader

MN EURO

19,3

17,0

13,6

33,6

 

Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på derivat

MN EURO

83,5

100,5

-16,9

148,6

 

– andel av omsättningen

%

12,1

21,6

 

13,6

 

Rörelsevinst

MN EURO

323,6

106,1

204,9

210,8

 

– andel av omsättningen

%

46,7

22,8

 

19,3

 

Vinst före skatter

MN EURO

299,4

94,1

218,0

187,6

 

– andel av omsättningen

%

43,3

20,2

 

17,2

 

Räkenskapsperiodens vinst

MN EURO

239,4

75,3

217,8

150,1

 

Totalresultat

MN EURO

239,4

75,3

217,9

150,1

 

Nettokassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar

MN EURO

349,2

114,3

205,4

251,4

 

Soliditetsgrad vid periodens slut

%

26,5

27,5

 

25,3

 

Räntebärande nettoskulder vid periodens slut

MN EURO

677,4

1 027,5

-34,1

938,5

 

Nettoskuldsättningsrelation vid periodens slut

 

0,8

1,7

 

1,5

 

Resultat/aktie

euro

72 003,03

22 653,15

217,8

45 150,02

 

Utdelning/A-aktie

euro

 

 

 

52 500,00

 

Utdelning/B-aktie

euro

 

 

 

19 200,00

 

Eget kapital/aktie

euro

239 903,65

185 801,01

29,1

194 573,30

 

Antalet aktier

 

 

 

 

 

 

– A-seriens aktier

st.

2 078

2 078

 

2 078

 

– B-seriens aktier

st.

1 247

1 247

 

1 247

 

Totalt

st.

3 325

3 325

 

3 325


Verkställande direktörens översikt: ”Den exceptionella situationen på energimarknaden fick oss att igen reflektera på grunderna: Leveranssäkerhet och ett skäligt pris på el”

Det exceptionella läget på energimarknaden som började hösten 2021 tog ett ännu starkare fotfäste efter att Ryssland anföll Ukraina. Gaspriset steg till rekordhöjd redan i slutet av förra året och Europas strävanden att bli oberoende av rysk energi har hållit gaspriset på en hög nivå. Det höga priset på gas har höjt elpriset exceptionellt högt i hela Europa. Elpriset i Finland har varit något lägre än söderut i Europa tack vare den lågfossila elproduktionen i nordligaste Europa.

Som en följd av Västs sanktioner avslutades elimporten från Ryssland lördagen den 14 maj 2022. Det finska elsystemet klarade sig bra i situationen. Det långvariga gränssamarbetet upphörde. Elimporten från Ryssland har varit en väsentlig del av Finlands inköp av el de gånga åren. I dag är inte Finland beroende av rysk el. Vi är på väg i en allt bättre riktning eftersom Finland blir energisjälvförsörjande på el på årsbasis sannolikt redan nästa år.

Under rapporteringsperioden var omsättningen för stamnätsöverföringen lägre än väntat på grund av den milda vintern. Det höga elpriset syns i Fingrids ekonomi som ökade köp- och försäljningspriser för balanskraft. Skillnaden mellan elområdespriserna i Finland och Sverige återspeglas i företagets ekonomi som mycket stora flaskhalsintäkter. På motsvarande sätt kommer bolaget att uppleva betydande flaskhalskostnader när Finlands balansöverskott överförs från Finland till Sverige via norra överföringsförbindelser – från det dyrare finska prisområdet till Norra Sveriges väldigt förmånliga prisområde. Även om bolaget strävar efter att skydda sig mot prisfluktuationer så effektivt som möjligt har kostnaderna för förlustel ökat på grund av det höga elpriset. Priserna på reserverna som upprätthåller elsystemets drift steg till rekordhöjder i den nya marknadssituationen. Importstoppet från Ryssland i maj innebar att försäljningsintäkterna från gränsöverföringen försvann och ökade de redan höga anskaffningskostnaderna för elsystemets reserver något när reservkraft inte längre går att köpa från Ryssland.

Vi har kunnat fortsätta enligt planerna för vårt investeringsprogram i den här exceptionella situationen. Det har varit rekordmånga projekt i byggfasen. Även om kriget i Ukraina har försvårat varuleveranser och ökat kostnaderna har vi hittat fungerande lösningar genom tätt samarbete med varu- och tjänsteleverantörerna. En målmedveten fortsättning av vårt investeringsprogram ligger i Finlands intresse. Vindkraftsbyggandet har fortsatt att vara aktivt i Finland och vi har anslutit hundratals megawatt av vindkraftsproduktion till stamnätet. Vårt samarbete i nya projekt med stora elförbrukare som datacenter och batterifabriker har gett bra resultat. I Finland håller flera vätgasprojekt på att ta form.

Vi har fått mycket god respons för vårt arbete. Vi tilldelades priset Bra MKB (Hyvä YVA) för tredje gången för miljökonsekvensbedömning i samband med byggandet av Insjölinjen. Vi vann även tävlingen Årets vindkraftshandling 2021 som arrangerades av Finska Vindkraftföreningen. Enligt juryns motiveringar har vi en ytterst viktig roll i utbyggnaden av den finländska vindkraftsproduktionen. Vår satsning på personalens välmående och ledarskapet syns även i resultaten. Vi nådde en andraplacering i Oikoties stora arbetslivsansvarsundersökning och en tredje plats i undersökningen Great Place to Work 2022 i kategorin för stora företag. Fingrids ledningssystem för datasäkerhet genomgick en revision och beviljades säkerhetscertifikatet enligt ISO 27001.

Leveranssäkerheten för el och ett skäligt elpris har fått en ny tyngd de senaste månaderna. Vår insats för det finländska samhällets väl mitt i den exceptionella situationen är viktigare än någonsin. Detta återspeglas dels i vårt dagliga arbete för att trygga elförsörjningen till finländarna och för att utveckla infrastrukturen på längre sikt i utvecklingsarbetet som krävs för ett koldioxidneutralt Finland, vilket samtidigt bidrar till att bryta beroendet av rysk energi.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens omsättning under perioden januari–juni var 692,2 (465,7) miljoner euro. Stamnätsintäkterna uppgick till 204,9 (208,4) miljoner euro. Under perioden januari–juni var elförbrukningen i Finland 42,1 (44,4) terawattimmar. Försäljningsintäkterna från balanskraft ökade till 383,3 (212,1) miljoner euro främst till följd av det högre priset på balanskraft och en del på grund av höjda avgifter för balanseringstjänster. Gränsöverföringsintäkterna från förbindelsen mellan Finland och Ryssland minskade till 11,3 (17,6) miljoner euro. Elöverföringen mellan Finland och Ryssland avbröts 14.5.2022. Flaskhalsintäkter på 39,8 (0,0) miljoner euro har redovisats i omsättningen.De övriga rörelseintäkterna ökade till 251,2 (6,4) miljoner euro vilket beror huvudsakligen på en ökning av det verkliga värdet på derivat.

Kostnaderna under januari–juni uppgick till 619,4 (366,0) miljoner euro. Kostnaderna för balanskraft ökade jämfört med nivån året innan till 379,3 (190,5) miljoner euro till följd av det högre priset på balanskraft. Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade till 77,1 (35,6) miljoner euro till följd av rekordstora marknadspriset på frekvensregleringsreserver. Kostnaderna för förlustel ökade till 39,7 (27,5) miljoner euro till följd av högre inköpspris för förlustel. Vid utgången av juni hade cirka 98 (99) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under återstoden av 2022 skyddats till ett genomsnittspris på 33,1 (27,6) euro per megawattimme. Uppemot 82 (76) procent av anskaffningen av förlustel var skyddad mot skillnader i områdespriserna till ett genomsnittspris på 6,7 (5,4) euro per megawattimme.

Avskrivningar under resultatperioden ökade till 52,4 (49,3) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader utgjorde 8,1 (8,1) miljoner euro. Personalkostnaderna steg till 19,3 (17,0) miljoner euro.

Nettoeffekten av flaskhalskostnader när Finlands balansräkningsöverskott överförs från Finland till Sverige och Norge ökade till 28,4 (7,3) miljoner euro.

Koncernens rörelsevinst under början av året var 323,6 (106,1) miljoner euro. Vinsten före skatter var 299,4 (94,1) miljoner euro. Skillnaderna jämfört med året innan förklaras främst av förändringar i marknadsvärdet på derivat (förändring 224,8 miljoner euro). Rapporteringsperiodens vinst blev 239,4 (75,3) miljoner euro och totalresultatet 239,4 (75,3) miljoner euro.

Finansiering

Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var 349,2 (112,5) miljoner euro. Soliditetsgraden vid utgången av rapporteringsperioden var 26,5 (27,5) procent. IFRS 16-standardens negativa inverkan på andelen eget kapital var 0,3 procentenheter.

Koncernens finansiella nettokostnader under perioden januari–juni uppgick till 23,8 miljoner euro (12,1 miljoner euro), vilket inkluderar en negativ förändring av det verkliga värdet på derivat på 20,8 miljoner euro (6,7 miljoner euro negativ). Förändringen av det verkliga värdet på finansiella tillgångar uppgick till 1,1 miljoner euro negativ (0,1 miljoner euro negativ). Nettokostnaderna inkluderade 0,3 (0,3) miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld i enlighet med IFRS 16.

De räntebärande lånen uppgick till 1 101,6 (1 132,9) miljoner euro, varav 1 043,6 (1 029,9) miljoner euro utgjordes av långfristiga och 58,1 (103,0) miljoner euro av kortfristiga lån. Lånen inkluderade vid utgången av rapporteringsperioden leasingskulder i enlighet med IFRS 16 på totalt 31,1 (31,0) miljoner euro, varav 2,7 (2,4) miljoner euro var kortfristiga, det vill säga löper ut inom mindre än ett år, och 28,3 (28,6) miljoner euro som löper ut om mer än ett år.

Bolagets likviditet var fortsatt god. De likvida medlen och övriga finansiella tillgångarna uppgick till 424,3 (105,4) miljoner euro i slutet av rapporteringsperioden. Koncernen har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt icke-bindande likviditetsstödjande finansieringsarrangemang på totalt 90 miljoner euro.

Kunder

Det nära samarbetet med kunderna har fortsatt och antalet anslutningsförfrågningar har ökat väsentligt.  Den totala produktionskapaciteten för anslutningsförfrågningar är över 170 000 megawatt. Majoriteten av anslutningsförfrågningarna gäller vindkraftsproduktion men det har även kommit in anslutningsförfrågningar som gäller storskaliga solkraftverk. Just nu pågår många projekt som gäller elförbrukning. Det mest betydelsefulla projektet är området för Microsofts datacenter i Esbo, Kyrkslätt och Vichtis. Dessutom är flera projekt relaterade till vätgasproduktion under planering i hela Finland.

I början av året lanserade Fingrid nättjänsten Verkkokiikari, som erbjuder data om anslutningsmöjligheter till stamnätet under olika tidsperioder för inplanerade och redan pågående projekt för elproduktion. Nättjänsten utvecklas kontinuerligt på basis av den respons som kommer in genom att implementera anslutningsmöjligheter för elanvändare därefter.

I den årliga jämförelsen av ENTSO-E, den europeiska samarbetsorganisationen för stamnätverksbolag, var överföringen av el i Finland fortfarande den näst billigaste år 2021. Totalt jämförde man 36 länder. Av dem är 19 EU/ETA-länder som är jämförbara med Finland och har ett geografiskt omfattande stamnät med olika spänningsnivåer. Bland dem var de billigaste Slovenien, Finland och Norge.

Stamnätet

Fingrids investeringar i stamnätverket kommer att öka från tidigare beräknade drygt två miljarder till cirka tre miljarder euro under de kommande tio åren. Ökningen av investeringarna kan förklaras genom den betydande ökningen av elproduktion och elförbrukning relaterade till elektrifieringen av Finland. De återspeglas i det ständigt ökande överföringsbehovet från norr till söder och behovet av nya gränsförbindelser mot Sverige och Estland.

Cirka 14 000 kilometer kraftledningar och 120 elstationer hör till stamnätverket i dag. 619 kilometer nya kraftledningar och 63 nya elstationer håller på att byggas. De största elöverföringsprojekten är Skogslinjen och Insjölinjen som ska öka överföringskapaciteten mellan norra och södra Finland samt Aurora Line mellan Sverige och Finland. Dessa projekt är en betydande del av den elnätsinfrastruktur som behövs för ett koldioxidneutralt Finland.

Skogslinjen ökar elöverföringskapaciteten i nord-sydlig riktning avsevärt, vilket det finska elsystemet behöver. Den cirka 300 kilometer långa 400-kilovolts förbindelsen byggs i stället för eller parallellt med existerande kraftledningar och sträcker sig från Petäjävesi till Muhos via Haapavesi. Enligt tidtabellen kommer driftsättningen av förbindelsen ske under hösten 2022. Helheten har varit av massiv skala, en kraftansträngning av flera entreprenörer och deras underleverantörer som arbetat cirka en miljon arbetstimmar.

Projektutredningen för den drygt 290 kilometer långa förbindelsen Insjölinjen på 400 kilovolt från Uleåborg med riktning mot Villmanstrand har framskridit. En ansökan om inlösningstillstånd levereras till myndigheterna kommande höst. Projektet går vidare till upphandling 2023 och blir klart 2026.

I början av året gick förbindelsen Aurora Line på 400 kilovolt mellan Finland och Sverige i norr vidare till upphandling av entreprenadkontrakt och de första avtalen undertecknandes. Arbetet inleddes i juni med att avlägsna träd och byggarbetet inleds på hösten. I januari beviljade EU 127 miljoner euro i stöd för Aurora Line som en del av Fonden för ett sammanlänkat Europa. Aurora Line blir klart 2025.

Förutom de tre största elöverföringsprojekten pågår renoveringen av 110 kV kraftledningen mellan Hämeenlahti i Jyväskylä och Hännila i Jorois. Projektet fortskrider enligt planerna och bygget inträffar mellan 2023–2025. Samtidigt förnyas den 110 kV elstationen i Kauppila som ligger längs linjen, vars byggarbete inleddes i juni. På stationen använder man ny klimatvänlig teknik som är fri från SF6-isolationsgas. I projektet uppfyller Fingrid strategin om att bli fri från SF6-gas i nya elstationer och övergå till att använda ännu mer hållbar teknik.

Vid sidan om kraftledningarna bygger Fingrid ett flertal nya elstationer och renoverar gamla.  Elstationerna fungerar som knutpunkter för elnätet genom vilken elproduktion och elförbrukning ansluts till elsystemet.

Byggarbeten pågår bland annat i Norra Österbotten vid elstationen i Valkeus, elstationen i Toby nära Vasa, elstationen i Seinäjoki som ska renoveras, elstationen Arkkukallio i Isojoki och Alajärvi elstation.

Planeringsarbetet för elstationen i Raumo och förarbetet med seriekompensationsutbyggnaden av Uusnivala elstation i Nivala har påbörjats. Upphandlingen för utbyggnadsarbetet av Simojoki elstation i Simo kommun pågår.

I juli inleddes driftsättningen av Virkby station i Lojo som använder den nya klimatvänliga tekniken fri från SF6-isolationsgas.

Förlängningsarbetet av livscykeln fram till 2040 för förbindelsen Fenno-Skan 1 mellan Finland och Sverige framskrider enligt planera och de flesta helheterna är redan under planering eller på väg att anskaffas.

Under rapporteringsperioden tog Fingrid ett investeringsbeslut om att grundrenovera Salo elstation och renovera Vajukoski elstation i Sodankylä och Utsjoki elstation. Med projekten blir det möjligt att ansluta mer vindkraft till stamnätet. Dessutom tog man ett investeringsbeslut om att installera en till transformator i Kymmene elstation som kommer att möjliggöra vidareutveckling av energiintensiv industri i regionen.

Arbetssäkerheten på Fingrids byggarbetsplatser för kraftlednings- och elstationer förbättrades och antalet olyckor minskade från föregående årets period.

Elsystemets drift

Mellan januari och juni uppgick elförbrukningen i Finland till 42,1 (44,4) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland (transitering) under samma period uppgick till 4,3 (3,4) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 46,4 (47,8) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 36,6 (36,0) terawattimmar el, vilket motsvarade 78,8 (75,5) procent av den totala överföringsvolymen i Finland. Under samma period överförde Fingrid 32,2 (32,6) terawattimmar el till sina kunder, vilket motsvarade 76,4 (73,5) procent av den totala elförbrukningen i Finland.

Elförbrukningens förbrukningstopp nåddes 11.1 när förbrukningen steg till 13 767 megawatt. Förbrukningstopp för vintersäsongen skedde undantagsvis redan 8.12.2021. Det fanns ingen risk för att elen inte skulle ha räckt till när förbrukningen var som högst.

Driftsäkerheten för Fingrids stamnät under perioden januari–juni har legat på en utmärkt nivå och inga betydande störningar har inträffat i stamnätet. Under rapporteringsperioden var stamnätets leveranssäkerhet 99,999924 (99,99999) procent. Fingrid har förberett sig på extrema väderfenomens inverkan på elsystemet och höjde beredskap för utredning av störningar tre gånger under rapporteringsperioden.

Elimporten från Sverige till Finland mellan januari och juni uppgick till 7,8 (7,8) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige var 0,8 (0,4) terawattimmar. Överföringskapaciteten mellan länderna har varit begränsad under rapporteringsperioden totalt en dryg månad på grund av det projekt- och underhållsarbete som gjorts på det svenska elsystemet.

Liksom i fjol exporterades mycket el till Estland under perioden januari–juni, totalt 3,6 (3,0) terawattimmar. Endast mycket små mängder el importerades från Estland under rapporteringsperioden. Överföringskapaciteten mellan länderna var tillförlitlig. Årsunderhållen av förbindelserna EstLink 1 och EstLink 2 gjordes inte under rapporteringsperioden på grund av det rådande marknadsläget. 

Elimporten från Ryssland mellan januari och juni uppgick till (3,6) 4,4terawattimmar. På grund av höga nordiska elpriser importerades mer el än normalt från Ryssland i början av året. För att säkerställa driftsäkerheten begränsades överföringskapaciteten för Rysslands gränsförbindelser från och med den 24:e april. Dessutom begränsades importkapaciteten till noll för de ryska gränsförbindelserna under driftsättningstesterna i Olkiluoto 3. Elhandeln med Ryssland stannade av helt den 14:e maj. Under rapporteringsperioden exporterades ingen el från Finland till Ryssland.

Kärnkraftverket Olkiluoto 3 anslöts till stamnätverket 12.3 som en del av anläggningens testkörning. Anslutningen gick utan problem och gjorde det möjligt att fortsätta med kraftverkets driftsättningstester ansluten till elsystemet. Testningen av kraftverkets drift fortsätter innan kommersiell användning, som är meningen att inledas i december 2022.

Elmarknaden

Den gångna vintern var mildare än vanligt vilket minskade på elförbrukningen. Vattensituationen på nordligare breddgrader i Norden har varit över den normala nivån på lång sikt men söderut betydligt under nivån i fråga. Priset för bränsle som används i elproduktionen har stigit sedan föregående höst och fortsatt stiga vilket har höjt på elpriset i hela Europa. Ökningen av vindkraftskapaciteten återspeglas genom ökande variationer i elproduktionen. Elimporten från Ryssland slutade 14.5.2022. Elimporten från särskilt norra Sverige har varit omfattande och oftast på maximal nivå dagtid. Estland har importerat en stor mängd el från Finland. Situationen, tillsammans med överbelastningen av överföringsförbindelser, har lett till betydande regionala prisskillnader mellan nordliga och södra regioner i Norden. Under perioden januari–juni uppgick medelpriset på den nordiska spotmarknaden till 115,62 (42,03) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 104,73 (47,45) euro per megawattimme.

Förbindelsernas driftsäkerhet och tillgänglighet mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland har varit bra. Fingrid och det estländska stamnätsbolaget Elering undertecknade en avsiktsförklaring där de kom överens om att påbörja planerna för en tredje sjökabelanslutning mellan Finland och Estland. Förbindelsen Estlink 3 uppskattas bli klar innan 2035. 

De regionala prisskillnaderna för el mellan länderna har höjt flaskhalsintäkterna betydligt för Finlands gränsöverföringsförbindelser under rapporteringsperioden.

Under januari–juni uppgick flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige till 479,8 (96,2) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 145,9 (24,6) miljoner euro under januari–juni. Fingrids andel av dem är 50 procent.

Fingrid höjde balanstjänsternas avgifter för balansansvariga både i februari och maj under rapporteringsperioden. Höjningarna berodde på ökade marknadsbaserade kostnader för elsystemets reserver.

Fingrid genomför aktivt flera fleråriga utvecklingsprojekt för att utveckla elmarknaden med avsikt att hantera energiomställningen och förändringen av elproduktionsstrukturen, samt för att implementera den reformerande europeiska lagstiftningen. Viktiga helheter är till exempel den nordiska balanseringsmodellen för att förnya stamnätsbolagens balanshantering och balansavräkningen, utveckling av den reservmarknad som elsystemet kräver och en ny beräkningsmetod för överföringskapacitet.

I februari 2022 infördes ett centraliserat system för informationsutbyte, datahub, på detaljmarknaden för el vars mål är att snabba upp och uppdatera informationsutbytet mellan parterna. I datahubben samlas och behandlas uppgifter från cirka 3,8 miljoner eldriftställen i Finland. Fingrid ansvarar för datahubbens drift och utveckling. Datahubs direktkunder är elförsäljnings- och nätbolag.

Betydelsen för reserverna som upprätthåller elsystemets funktion växer allteftersom den förnybara energiproduktionen ökar. I januari lanserade Fingrid ett nationellt projekt för upphandling av automatisk frekvensåterställningsreserv (aFRR) på en samnordisk marknadsplattform. Det handlar om de första stegen mot en kapacitetmarknad med samnordiska reserver som möjliggjorde en nordisk harmonisering av marknadsreglerna och en utökning av reservmarknaden. En förnyelse av den nordiska reglerkraftmarknaden, det vill säga mFRR-energimarknaden, och starten för en automatisk driftperiod skjuts upp från den tidigare tidpunkten till oktober–november 2023 på grund av en implementering av informationssystem som är mer utmanande än väntat.

Genom att kontrollera elens överföringskapacitet blir elsystemets funktion effektivare. Testningen av den nya nordiska beräkningsmetoden (flow-based) för överföringskapacitet vid sidan om den befintliga metoden inleddes i november och pågår åtminstone ett år. Den nya beräkningsmetoden förbättrar delningen av överföringskapaciteten för användning på marknaden. Målet är att ta metoden i bruk i slutet av 2023.

Personal

Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 472 (432) personer, varav i genomsnitt 417 (370) hade en fast anställning. Personalkostnaderna uppgick till 19,3 (17,0) miljoner euro. Personalens lönekostnader uppgick till 16,3 (14,4) miljoner euro, det vill säga 2,3 (3,1) procent av omsättningen.

Fingrid listades som tredje bästa arbetsplats i Finland (Suomen parhaat työpaikat) i kategorin för stora företag. 2020 placerade sig Fingrid på en sjunde plats i kategorin medelstora företag. I Oikoties stora arbetslivsansvarsundersökning fick Fingrid en andraplats i kategorin stora företag. De två tidigare gångerna var företaget bäst i sin kategori.

 Liksom föregående år deltar Fingrid återigen i kampanjen Vastuullinen Kesäduuni, som utmanar arbetsgivare att erbjuda unga bättre sommarjobb och fina sommarjobbsupplevelser. I år sysselsätter bolaget totalt 64 sommarjobbare med olika uppgifter runt om i landet.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Den 30:e juni 2022 har Energimyndigheten bett Fingrid att svara på en utredningsbegäran som lämnats av Teollisuuden Voima Oyj (”TVO”). Utredningsbegäran gäller TVO:s påståenden om att Fingrid skulle ha försummat den nätutbyggnadsskyldighet som framgår av elmarknadslagen och/eller annan tillämplig lagstiftning och som en följd av detta ställt obehöriga restriktioner på anslutningen av kraftverket Olkiluoto 3 till stamnätet samt att Fingrid skulle ha brutit mot sin offentliga förvaltningsskyldighet i samband med utförandet av sina offentliga administrativa uppgifter. Enligt Fingrids uppfattning saknar TVO:s påståenden grund.

Övriga händelser

 Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma fastställde 30.3.2022 bokslutet för 2021 och beslutade om utdelning till aktieägarna. Den första delen av utdelningen, totalt 88 691 600,00 euro betalades ut 4.4.2022. Hannu Linna återvaldes som styrelsemedlem och valdes till ny styrelseordförande. Päivi Nerg återvaldes som vice ordförande. Sanna Syri återvaldes som styrelsemedlem. Sami Kurunsaari och Jukka Reijonen valdes som nya styrelsemedlemmar.

DI, MBA Jukka Metsälä utsågs till ny ekonomi- och finansdirektör på Fingrid samt till medlem i Fingrids ledningsgrupp från och med 5.5.2022 med ansvar för bolagets ekonomi och finansiering samt affärsutveckling och strategi. Teknologie doktor Tuomas Rauhala utsågs till driftchef för kraftsystem samt till medlem i Fingrids ledningsgrupp från och med 1.6.2022. Metsälä och Rauhala rapporterar till verkställande direktör Jukka Ruusunen.

Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året

 Det nya bolaget RCC A/S inför bolagiseringen av de fyra nordiska stamoperatörernas gemensamma samordnare för driftsäkerhet (Regional Security Coordinator, RSC) i Köpenhamn, inledde sin verksamhet den 1.7.2022.

Den 27.7.2022 beslöt styrelsen enligt mandat från bolagsstämman om en andra utdelning efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt det mandat som beviljats styrelsen utbetalas den andra dividendraten, 17 500,00 euro per A-aktie och 6 400,00 euro per B-aktie, totalt 44 345 800,00 euro, den 1.8.2022.

Den exceptionella situationen på elmarknaden förväntas fortsätta under den aktuella räkenskapsperioden. Det höga energipriset och stora överföringsvolymer i stamnätet ökar osäkerheten i företagets betydande marknadsbaserade utgiftsposter som förlustel, elsystemets reserver och gränsöverföringskostnader. Skillnaden i områdespriserna vid gränserna mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland kommer att samla in Fingrids andel av flaskhalsintäkterna under räkenskapsperioden.

Fingrid meddelade i juli om att höja sina balanstjänsteavgifter. De nya priserna träder i kraft 1.9.2022. Som grund för prishöjning är de rekordhöga införskaffningskostnaderna för elsystemets reserver.

Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil. Bolaget har inte ändrat sin resultatprognos från den som presenterades i bokslutskommunikén 1.3.2022.

Mer information:


Verkställande direktör Jukka Ruusunen, Fingrid Oyj, tfn 040 593 8428

Ekonomi- och finansieringsdirektör Jukka Metsälä, Fingrid Oyj, tfn 040 563 3756

Fingridkoncernen_halvårsrapport_2022_SVE.pdf