Fingrid Oyj:s bokslutskommuniké januari–december 2019: sänkta överföringspriser minskade resultatet som väntat

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Uppgifterna i denna rapport bygger på Fingrids reviderade bokslut för 2019 som publiceras i samband med kommunikén.

• Året 2019 gick enligt förväntningarna för Fingrid. Stamnätets överföringspriser sänktes med i medeltal åtta procent i början av året.
• Elförbrukningen i Finland uppgick under 2019 till 86,1 (87,5) TWh.
• Via Fingrids nät överfördes 68,7 (68,6) TWh el, vilket motsvarade 76,0 (75,4) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).
• Leveranssäkerheten låg fortsättningsvis på en utmärkt nivå: 99,9998 (99,9999) procent.

Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen: ”Tillförlitlig elöverföring med lägre överföringspriser”

”Fingrids ekonomiska resultat motsvarade våra förväntningar. I början av rapporteringsåret sänkte vi överföringspriserna för stamnätet och gränsöverföringen, vilket förklarar det betydligt svagare ekonomiska resultatet jämfört med året innan. Leveranssäkerheten för el låg fortsättningsvis på en utmärkt nivå. Bolaget har även fortsättningsvis en stark ekonomisk ställning och hög kreditvärdighet. Fingrids verksamhet håller fortfarande världsklass när det gäller underhåll och utveckling av stamnätet, vilket trots alla framtida utmaningar görs till rimliga kostnader ur kundernas synpunkt.

Finlands nationellt ägda stamnät för elöverföring fyllde 90 år under rapporteringsåret. Fingrid utvecklar stamnätet långsiktigt för att möjliggöra ökad integration av ren el i stamnätet och överföra den vidare till konsumenterna och industrin. Särskilt under de närmaste åren kommer vi att ha fullt upp med att ansluta vindkraft till stamnätet. Byggaktiviteten inom vindkraft är redan så hög att vi trots allt vårt hårda arbete kanske inte kommer att kunna ansluta alla framtida projekt till stamnätet på det sätt som vindkraftsföretagen önskar sig.

Elproduktionens förmåga att anpassa sig efter förbrukningen försämras, vilket innebär att flexibiliteten måste komma från förbrukningen och från den välfungerande elhandeln på den europeiska elmarknaden. Vi har utvecklat elmarknaden för att balansera produktionen och förbrukningen så effektivt så möjligt.

Förändringar sker i allt snabbare takt, men samtidigt måste vi säkerställa att vi aldrig kompromissar med kvaliteten och arbetssäkerheten. Vi återcertifierade för vårt ledningssystem för tillgångar och lyckades bibehålla arbetssäkerheten på en god nivå. För oss innebär företagsansvar konkreta åtgärder för att ta hand om människor, minska verksamhetens miljöpåverkan och säkerställa god bolagsstyrning. Vi är medvetna om vår viktiga roll i det finska samhället både nu och i framtiden: samhällets bästa är en integrerad del av all vår verksamhet. Vår viktiga samhällsuppgift och roll i kampen mot klimatförändringen inspirerar våra anställda, som arbetar på en av Finlands bästa arbetsplatser – även under det nya årtiondet.”

Ekonomiskt resultat

Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som 2018 med beaktande av de förändringar som medförs av IFRS 16 och den reviderade tillämpningen av IAS 16.

Koncernens omsättning uppgick till 789,4 (852,8) miljoner euro. Stamnätsintäkterna minskade till 385,0 (423,2) miljoner euro till följd av sänkta överföringspriser. Årets elförbrukning uppgick till 86,1 (87,5) TWh. Försäljningen av balanskraft låg kvar på samma nivå som året innan och uppgick till 346,7 (348,8) miljoner euro. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland minskade till 11,6 (35,5) miljoner euro till följd av en lägre överföringstariff än året innan. Vid elimport från Ryssland tillämpas en överföringstariff som bygger på skillnaden mellan områdespriset i Finland och nordvästra Ryssland. De övriga rörelseintäkterna minskade till 4,2 (10,8) miljoner euro. Minskningen berodde på lägre försäljningsvinst på anläggningstillgångar än året innan.

Koncernens kostnader uppgick till 651,6 (659,0) miljoner euro. Balanskraftskostnaderna låg kvar på samma nivå som året innan och var 323,5 (320,0) miljoner euro. Kostnaderna för förlustel ökade till 53,9 (47,7) miljoner euro efter något ökade volymer och något högre inköpspriser. Det faktiska genomsnittspriset för förlustel var 39,57 (37,88) euro/MWh. Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet låg kvar på samma nivå som året innan och var 55,9 (56,7) miljoner euro. Avskrivningarna uppgick till 97,8 (99,7) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader utgjorde 21,6 (21,2) miljoner euro.

Personalkostnaderna minskade till 26,4 (32,2) miljoner euro. Förändringen beror främst på aktivering av personalkostnader på 4,7 miljoner euro i samband med investeringsprojekt.  Fingrid satsade 3,4 (3,6) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt.

Koncernens rörelsevinst uppgick till 115,5 (241,6) miljoner euro. Som förändringar av det verkliga värdet på elderivat samt valutaderivat förknippade med investeringar och övriga rörelsekostnader redovisades i rörelsevinsten -26,6 (37,1) miljoner euro. Koncernens vinst före skatter var 105,8 (229,0) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med året innan förklaras av förändringar i marknadsvärdet på elderivat (förändring -63,5 miljoner euro) samt minskade stamnäts- och gränsöverföringsintäkter (förändring -62,0 miljoner euro). Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 84,6 (183,2) miljoner euro. Soliditetsgraden vid utgången av räkenskapsperioden var 32,0 (36,6) procent.

Moderbolagets omsättning uppgick till 786,2 (844,6) miljoner euro, räkenskapsperiodens vinst till 148,1 (194,6) miljoner euro och de utdelningsbara medlen till 199,0 miljoner euro.

Enligt bolagets egna beräkningar kommer resultatet för 2019 att visa ett underskott på cirka 15 miljoner euro enligt tillsynsmodellen för stamnätsverksamheten och ett underskott på 30 miljoner euro för hela tillsynsperioden 2016–2019.

Finansiering

Bolagets kreditvärdighet förblev hög, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Koncernens finansiella nettokostnader uppgick till 10,1 (15,2) miljoner euro, vilket inkluderade 0,7 miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld i enlighet med IFRS 16, som infördes 2019. Koncernens nettoräntekostnader för lån under räkenskapsperioden uppgick till 14,7 (16,3) miljoner euro. Förändringen av det verkliga värdet på finansiella derivat uppgick till 8,1 (6,7) miljoner euro.

De räntebärande lånen uppgick till 1 120,0 (1 059,6) miljoner euro, varav 884,7 (771,5) miljoner euro utgörs av långfristiga och 235,3 (288,1) miljoner euro av kortfristiga lån. De räntebärande lånen inkluderade vid utgången av räkenskapsperioden leasingskulder på totalt 32,9 miljoner euro, varav 2,4 miljoner euro.

Bolagets likviditet var fortsatt god. De likvida medlen och de övriga finansiella tillgångarna uppgick 31.12.2019 till totalt 82,8 (85,3) miljoner euro. Bolaget har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande (fram till 11.12.2022) som säkerställer likviditeten samt icke-bindande kontolimiter på 50 miljoner euro.

Motpartsrisken för de finansiella derivatkontrakten uppgick till 22,4 (14,3) miljoner euro. Bolaget har skyddat sig mot valuta- och råvaruprisrisker.

Fingrid har kreditvärderingsavtal med S&P Global Ratings (S&P) och Fitch Ratings (Fitch). Kreditbetygen låg kvar på en fortsatt hög nivå och var 31.12.2019:

• S&P:s betyg för bolagets icke-säkerställda och icke-efterställda skulder och bolagets långfristiga kreditbetyg var på nivån ’AA-’ och bolagets kortfristiga kreditbetyg på nivån ’A-1+’, med stabila utsikter.
• Fitch betyg för bolagets icke-säkerställda och icke-efterställda skulder var på nivån ’A+’, bolagets långfristiga kreditbetyg på nivån ’A’ och kortfristiga kreditbetyg på ’F1’, med stabila utsikter. 

Kunder

Fingrid tillhandahåller stamnäts- och elmarknadstjänster till sina kunder, det vill säga elbolagen, den elförbrukande industrin och elmarknadsaktörerna. Bolagets verksamhet bygger på utförande av dess lagstadgade uppgifter på ett kundorienterat och jämlikt sätt med lika villkor för alla.

Enligt en kundundersökning som genomfördes hösten 2019 ligger kundtillfredsställelsen på samma goda nivå som året innan. Över hälften av kunderna uppgav att Fingrids verksamhet har förbättrats under det senaste året.Enligt undersökningen upplever kunderna Fingrid som en öppen och samarbetsinriktad aktör som verkar för samhällets bästa och behandlar sina kunder jämlikt. Bolagets Net Promoter Score (NPS) var 36, vilket kan betraktas som ett gott resultat för ett naturligt monopol.

Enligt en utredning genomförd av stamnätsbolagens europeiska samarbetsorganisation ENTSO-E 2019 har det finska stamnätet Europas tredje lägsta överföringspriser i en jämförelse av stamnät av motsvarande storlek. Jämförelsen omfattade 36 länder. Stamnätsavgifterna kommer 2020 att förbli på samma nivå som året innan.

Investeringar och underhåll

Bolagets totala investeringar år 2019 uppgick till 135,6 (92,7) miljoner euro, varav totalt 103,4 (85,1) miljoner euro inriktades på elnätet och 5,5 (2,9) miljoner euro på reservkraft. Investeringarna i IT-system uppgick till 25,6 (4,0) miljoner euro. Fingrid satsade sammanlagt 3,4 (3,6) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt under verksamhetsåret. De mest betydande byggprojekten under året var Järnladyn II (Hikiä–Orimattila), stärkning av elnätet i Norra Karelen samt stationsbyggen i Olkiluoto, Nurmijärvi, Jyväskylä, Ingå och Koria. Den största enskilda IT-investeringen var Datahub, det centraliserade systemet för informationsutbyte på elmarknaden, som är under utveckling.

Det finländska stamnätet för elöverföring fyllde 90 år under rapporteringsåret. Stamnätet byggs ut och underhålls långsiktigt och med hänsyn till behovet av ett rent elsystem. Investeringar och underhåll genomförs effektivt, vid rätt punkt och med hänsyn till säkerheten. Vindkraftens andel av elproduktionen kommer att öka betydligt i framtiden. Fingrids uppgift är att säkerställa att den planerade produktionskapaciteten går att integrera i elsystemet och elmarknaden.

Vi stärker stamnätet såväl mellan Finland och Sverige som inom Finland i nord-sydlig riktning. Kustlinjen från Norra Österbotten till Björneborgstrakten är slutförd, arbetet med Skogslinjen från Uleåborg till Petäjävesi pågår och en förstärkning av Insjölinjen från Norra Österbotten till Kuopiotrakten är under planering.

Kraftledningar och elstationer byggdes på flera håll i landet under 2019. Totalt byggdes kraftledningar motsvarande en sträcka på cirka 150 kilometer. Kraftledningar och elstationer byggdes på flera håll i landet under 2019. Totalt byggdes kraftledningar motsvarande en sträcka på cirka 150 kilometer. 12 nya elstationer eller utbyggnader av befintliga stationer slutfördes. De viktigaste pågående projekten anknyter till Skogslinjen, den tredje växelströmsförbindelsen mellan Finland och Sverige och byggprojektet i Oulujokiregionen.

Fingrid är en av de bästa stamnätsinnehavarna i världen på tillgångshantering och platsade återigen bland de bästa stamnätsbolagen i ITAMS 2019 (International Transmission Asset Management Study).

Fingrids ledningssystem för tillgångar är certifierat enligt ISO 55001:2014. Fingrid beviljades certifikatet för första gången 2016 och systemet återcertifierades hösten 2019 av Lloyd’s Register Verification Limited.

Fingrids långsiktiga mål har varit att stärka säkerhetskulturen för att på så sätt nå målet om noll olyckor. Bolagets egen personal drabbades inte av en enda olycka med frånvaro som följd (0 olyckor år 2018). Bland Fingrids serviceleverantörer inträffade 7 (4) olyckor som ledde till sjukfrånvaro. En av dessa resulterade i sjukfrånvaro på över 30 dagar och klassificerades som en allvarlig olycka. En annan olycka klassificerades som allvarlig eftersom den resulterade i bestående men för en anställd hos en serviceleverantör. Den kombinerade olycksfrekvensen för serviceleverantörer och egen personal ökade jämfört med året innan till 5,5 (3,2) per en miljon arbetstimmar. 

Elsystemet

I Finland förbrukades 86,1 (87,5) terawattimmar el år 2019. Via Fingrids nät överfördes 68,7 (68,6) TWh el, vilket motsvarade 76,0 (75,4) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod till största delen av import från Sverige. Under 2019 importerades 16,3 (14,5) TWh el från Sverige till Finland medan exporten från Finland till Sverige uppgick till 0,5 (1,0) TWh. Överföringen mellan Finland och Estland inkluderade 3,8 (2,4) TWh export från Finland till Estland och Importen från Estland uppgick till 0,3 (0,9) TWh. Importen från Ryssland uppgick till 7,5 (7,9) TWh. Under år 2019 importerades 0,2 (0,2) TWh el från Norge medan exporten från Finland till Norge var 0,1 (0,1) TWh. Överföringskapaciteten för samtliga gränsförbindelser var nästan fullt tillgänglig under rapporteringsperioden.

Fingrid behövde inte höja sin beredskap för utredning av störningar under rapporteringsperioden. Leveranssäkerheten låg på fortsatt utmärkt nivå: 99,9998 (99,9999) procent. Den genomsnittliga avbrottstiden vid stamnätets anslutningspunkter på grund av störningar i Fingrids nät var 4,3 (12,0) minuter, vilket ligger i linje med tioårsgenomsnittet. Den beräknade kostnaden som avbrotten orsakade för förbrukarkunderna var 2,7 (1,5) miljoner euro och inklusive automatiska återinkopplingar uppgick kostnaderna till 5,2 miljoner euro.

Likströmsförbindelsernas driftsäkerhet och tillgänglighet låg på god nivå under 2019. EstLink 2 drabbades av en långvarig störning från slutet av december till början av januari 2020. Antalet störningar och den totala störningstiden för likströmsförbindelserna låg på samma nivå som 2018.

Stamnätets överföringsförluster ökade något från året innan och uppgick till 1,3 (1,2) TWh, vilket motsvarar 1,5 (1,3) procent av den totala elöverföringen.

Elmarknaden

Det genomsnittliga spotpriset på elmarknaden (det nordiska systempriset) var 38,94 (43,99) euro/MWh. Elpriserna på grossistmarknaden i både Finland och övriga Norden var något lägre än året innan. Prissänkningen berodde på ett förbättrat vattenläge i Norden. Tillgången på vindkraft påverkade tidvis det finska områdespriset betydligt. Priserna på utsläppsrätter förblev på samma nivå efter att ha stigit 2018.

Fingrids flaskhalsintäkter för gränsförbindelserna uppgick till 73,0 (29,6) miljoner euro, varav förbindelserna mellan Finland och Sverige stod för 65,5 (28,2) miljoner euro. Av dessa uppkom 15,0 (18,9) miljoner euro under årets första och 50,5 (9,3) miljoner euro under årets andra hälft. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 7,5 (1,4) miljoner euro. Fingrid har använt flaskhalsintäkterna i enlighet med regleringen för nätinvesteringen på Skogslinjen och en kondensatorinvestering i Alapitkä. Av årets flaskhalsintäkter förblev 72,4 miljoner euro oanvända och kommer att inriktas på framtida investeringar för att förbättra elmarknadens verksamhetsförutsättningar.

Fingrids överföringsnät och gränsförbindelser ger aktörerna på marknaden tillgång till den öppna europeiska elmarknaden och fördelarna den erbjuder. Fingrid erbjuder marknaden en så stor överföringskapacitet som möjligt för att bidra till en effektiv elhandel. Under 2019 försämrades tillförlitligheten jämfört med de föregående årens toppnivå, särskilt vad gäller likströmsförbindelserna till Estland, men trots utmaningarna lyckades Fingrid effektivt återställa förbindelserna och åter göra dem tillgängliga för marknaden. Tillgängligheten och driftsäkerheten för likströmsförbindelserna till Sverige låg på en utmärkt nivå. 

Personal

Vid årets slut hade Fingrid Oyj 380 (380) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 338 (327).

I slutet av året var 24 (23) procent av personalen kvinnor och 76 (77) procent män. Personalens genomsnittliga ålder var 44 (44) år.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Den 25.8.2017 inträffade en arbetsolycka på kraftledningsbygget i Laukas, där en anställd hos entreprenören Revilla y Garcia S.L. dog efter ett fall från ett kraftledningstorn. Efter olyckan har ett privaträttsligt skadeståndsanspråk gjorts i Spanien mot Fingrid som byggherre, huvudentreprenören Tecnolines S.R.L:s filial i Finland och dess underentreprenör Revilla y Garcia S.L. Fingrid ser det som osannolikt att anspråket kan drivas med framgång och enligt bolagets uppskattning kommer rättegången eller dess utgång sannolikt inte att få några betydande konsekvenser för företagets resultat eller ekonomiska ställning. Ett anspråk angående sociala förmåner i anknytning till ärendet har avslagits.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen

Den 5 december 2019 meddelande Fingrid Oyj tillsammans med de övriga ägarna av Nord Pool Holding AS att ett bindande avtal ingåtts om försäljning av 66 procent av aktierna i bolaget till Euronext. Den 15 januari 2020 meddelade Fingrid Oyj att affären fått nödvändiga myndighetsgodkännanden och även uppfyllt övriga förutsättningar för att kunna slutföras. Affären har en svagt positiv inverkan på Fingrids resultat och kassaflöde för det första kvartalet 2020. Fingrid Oyj:s indirekta innehav i Nord Pool uppgår till 6,4 procent och förvaltas genom ett holdingbolag som ägs gemensamt av de nordiska stamnätsoperatörerna.

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2020 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas sjunka något från året innan. Den 2 oktober 2019 meddelade Fingrid att stamnätets överföringspriser för 2020 förblir på samma nivå som 2019.

Prognoser om räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transiterings- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är beroende av temperaturväxlingar samt variationer i nederbörden och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.

Styrelsens förslag till vinstutdelning

Utgångspunkten för Fingrids utdelningspolicy är att merparten av moderbolagets vinst ska delas ut till aktieägarna. Vid beslut om utdelning beaktas dock alltid den ekonomiska situationen, företagets investerings- och utvecklingsbehov under de närmaste åren samt de aktuella ekonomiska målen.

Räkenskapsperiodens vinst för Fingrids Oyj:s moderbolag uppgick till 148 060 722,84 euro och de utdelningsbara medlen i bokslutet till 198 985 738,74 euro. Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt styrelsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalningsförmåga.

Bolagets styrelse föreslår för bolagsstämman att bolaget för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2019 utifrån den fastställda balansräkningen betalar utdelning på högst 58 500,00 euro per A-aktie och högst 21 400,00 euro per B-aktie, sammanlagt högst 148 248 800,00 euro. Den första delen på 39 500,00 euro per A-aktie och 14 450,00 euro per B-aktie, sammanlagt 100 100 150,00 euro, betalas ut den 25.3.2020. Den andra delen på högst 19 000,00 euro per A-aktie och högst 6 950,00 per B-aktie, sammanlagt högst 48 148 650,00 euro, betalas ut enligt en fullmakt till styrelsen. Styrelsen har rätt att besluta om utbetalning av den andra delen efter att delårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Den andra delen betalas enligt fullmakten som styrelsen fått inom tre bankdagar efter beslutet. Fullmakten föreslås gälla fram till bolagets följande ordinarie bolagsstämma.

Bolagsstämma 2020

Fingrid Oyj:s bolagsstämma hålls preliminärt den 20 mars 2020 i Helsingfors.

Helsingfors 27.2.2020
Fingrid Oyj
Styrelsen

Bilagor:

Fingrid Oyj bokslutskommunike

Noterna har publicerats på finska och engelska.