Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1. - 30.6.2018

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Denna halvårsrapport har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2017. Enligt redovisningsprinciperna har IFRS 9 och IFRS 15 tillämpats på rapporteringen från och med 1.1.2018. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.

Halvårsrapportens grafer och texttillägg återfinns i pdf-bilagan på finska och på engleska.

• Fingrids rörelsevinst för januari–juni exklusive förändringar av det verkliga värdet på derivat förbättrades något jämfört med motsvarande period året innan.
• Bolagets omsättning ökade till följd av ökade stämnätsintäkter och ökade intäkter för gränsöverföring mellan Finland och Ryssland. Omsättningen ökade även betydligt på grund av en ökad försäljning av balanskraft. Balansavräkningen hanteras av eSett Oy och rapporteras numera helt och hållet som extern omsättning. Motsvarande förändring märks även på balanskraftens kostnader.
• Elförbrukningen i Finland under rapporteringsperioden var 45,1 (43,6) terawattimmar.
• Via Fingrids nät överfördes 34,7 (32,8) terawattimmar el, vilket motsvarade 74,5 (73,7) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och överföring).

Verkställande direktör Jukka Ruusunen: Fingrids ekonomi i balans – bolaget utvecklar stamnätet och elmarknaden för ett rent elsystem

Bolaget gjorde ett bra resultat under det första halvåret. Det kallare vädret i början av året ledde till ökad elförbrukning och högre stamnätsintäkter jämfört med året innan. Även intäkterna från gränsöverföring ökade. Våra överföringspriser låg på samma nivå som året innan och var bland de lägsta i europeiska jämförelser. Även leveranssäkerheten håller världsklass.

Stamnätet i Finland fungerade utan problem under årets första hälft. Förbrukningstoppen, cirka 14 000 megawatt, inträffade 28 februari utan risk för att elen skulle ha tagit slut. Vårens översvämningar ledde till brist på flexibel produktionskapacitet, vilket återspeglades i höga reglerkraftspriser.

Efter rapporteringsperioden den 18 juli inträffade en brand där en 400 kV strömtransformator på Fingrids elstation i Olkiluoto skadades. Under branden och de efterföljande reparationerna kunde kraftverksenheterna i Olkiluoto inte leverera el till stamnätet. Situationen fick Fingrid att varna för en potentiell elbrist i Finland. Elproducenterna och elanvändarna bidrog aktivt till att balansera situationen, och extra el köptes in från grannländerna. Bristsituationen kunde därmed avvärjas.

Vårt investeringsprogram har fokuserat på moderniseringen av Järnladyn, Finlands äldsta kraftledning, och i mars driftsattes en förbindelse mellan Lundo och Forssa. Moderniseringen slutförs 2019, vilket sammanfaller med det finska stamnätets 90-årsjubileum. Projektet för en ny växelströmsförbindelse mellan Finland och Sverige som ska slutföras 2025 har gått vidare till miljökonsekvensbedömning och teknisk planering. Projekteringsarbetet för Skogslinjen mellan Uleåborg och Petäjävesi som ska stå klar 2022 har fortskridit som planerat.

Fingrid fick ett certifikat i egenskap av Finlands första företag som utfärdat en grön obligation (Green Bond) från den internationella finansmarknadsorganisationen Climate Bonds Initiative. Pengarna som samlas in med Green Bonds går till investeringar som förväntas ge positiva miljöeffekter på lång sikt.

Vi söker ständigt nya och mer kostnadseffektiva sätt att arbeta, vilket även återspeglats i framgångar i den internationella effektivitetsjämförelsen ITOMS, där vi som enda företag fick utmärkelsen Top Performer inom både elstations- och kraftledningsunderhåll. Digitaliseringen av elstationerna kommer att minska våra investerings- och underhållskostnader och ge oss bättre information om komponenternas skick.

I mars tecknade vi ett samarbetsavtal med de övriga nordiska stamnätsoperatörerna om utvecklingen av ett nytt nordiskt balanseringskoncept och om principerna för uppbyggnaden av en samnordisk reserv- och reglerkraftsmarknad. Även införandet av nätkoderna fortskrider enligt tidtabellen i samarbete med olika intressentgrupper. Nätkoderna berör tre områden: anslutning till nätet, nätdrift och elmarknad. Medlemsstaternas uppgift är att implementera nätkoderna och säkerställa att den nationella lagstiftningen stämmer överens med koderna.

På elmarknaden arbetar vi nu med att övergå från den nuvarande avräkningsperioden på en timme till 15 minuter. Systemleverantören till Datahub-projektet som ska effektivisera konsumentmarknaden valdes i juni.

Vi utvecklar Fingrid till en bättre och mer produktiv arbetsplats. I år fick vi för andra gången en tiondeplacering i kategorin medelstora företag i undersökningen Great Place to Work. Vi kom även med på Corporate Spirits lista över Finlands mest inspirerande arbetsplatser.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens omsättning för januari–juni uppgick till 436,9 (326,1) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade till 229,3 (220,2) miljoner euro under det första halvåret till följd av en ökad elförbrukning. Elförbrukningen under januari–juni uppgick till 45,1 (43,6) terawattimmar och försäljningen av balanskraft till 164,9 (85,0) miljoner euro. Den ökade balanskraftsförsäljningen berodde på att eSett Oy tog över balansavräkningen, vilket innebär att den sålda balanskraften rapporteras i sin helhet som extern omsättning. Gränsöverföringsintäkterna från förbindelsen mellan Finland och Ryssland ökade från fjolårsnivån till 20,2 (10,8) miljoner euro på grund av en högre dynamisk överföringstariff och en ökad överföringsvolym. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 1,0 (1,1) miljoner euro.

Kostnaderna under perioden januari–juni var 317,1 (219,9)  miljoner euro. Kostnaderna för balanskraft ökade från fjolårsnivån till 149,4 (69,7) miljoner euro på grund av den ovannämnda överföringen av balansavräkningen till eSett Oy. Kostnaderna för förlustel uppgick till 25,4 (21,2) miljoner euro. Ökningen berodde främst på en ökad volym av förlustelVid utgången av juni hade cirka 95 (105) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under återstoden av 2018 för systemprisets del skyddats till ett genomsnittspris på 27,3 (31,1) euro per megawattimme. Uppemot 100 procent av anskaffningen av förlustel var skyddad mot skillnader i områdespriserna till ett genomsnittspris på 6,8 euro per megawattimme.

Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade till 29,6 (24,9) miljoner euro. Kostnadsökningen beror dels på den planenliga ökningen av inköpt automatisk frekvensregleringsreserv och på att kraftverket i Kyrofors inkluderades i den snabba reservkapaciteten. Avskrivningarna uppgick till 49,2 (48,4) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader minskade till 8,0 (9,6) miljoner euro, då genomförandet av planerade projekt senarelades till årets andra hälft. Personalkostnaderna var 16,6 (14,7) miljoner euro.

Koncernens rörelsevinst under årets första hälft uppgick till 150,4 (103,7) miljoner euro. Vinsten före skatter var 143,7 (92,5) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört mest med året innan förklaras av förändringar i marknadsvärdet på elderivat (förändring +32,9 miljoner euro) samt ökade stamnäts- och gränsöverföringsintäkter (förändring +20,3 miljoner euro). Rapporteringsperiodens vinst blev 114,5 (73,9) miljoner euro, och totalresultatet 114,7 (74,1) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var 143,4 (85,8) miljoner euro under det första halvåret. Soliditetsgraden var 36,1 (35,7) procent vid rapporteringsperiodens slut.

Finansiering

Fingrid Oyj:s kreditbetyg förblev högt, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Koncernens finansiella nettokostnader under perioden januari–juni uppgick till 7,9 (12,1) miljoner euro, vilket inkluderar en negativ förändring av det verkliga värdet på derivat på 3,9 miljoner euro (5,6 miljoner euro negativ).

De räntebärande lånen uppgick till 1 075,9 (1 123,4) miljoner euro, varav 808,3 (834,0) miljoner euro utgörs av långfristiga och 267,6 (289,3) miljoner euro av kortfristiga lån. Koncernen har inte utfärdat några nya långsiktiga lån under rapporteringsperioden.

Koncernens likviditet var fortsatt god. De likvida medlen och de finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde på ett resultatpåverkande sätt per 30 juni 2018 uppgick till 101,6 (83,7) miljoner euro. Därutöver har koncernen en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro samt icke-bindande kontolimiter på totalt 50 miljoner euro till sitt förfogande för att trygga betalningsförmåga.

Säkerställande av överföringskapaciteten

Bolagets investeringsprogram har fokuserat på moderniseringen av Finlands äldsta kraftledning, Järnladyn, som byggdes på 1920-talet. En 400 kV kraftledning mellan Lundo och Forssa tog i bruk i mars. Den nya kraftledningen ersätter en del av den gamla kraftledningen från 1920-talet och stärker stamnätet i Sydvästra Finland. Den gamla 110 kV kraftledningen ersattes med en mer effektiv 400+110 kV kombinationsledning och elstationen i Lundo renoverades och byggdes ut. Projektets totala investeringskostnader var cirka 26 miljoner euro.

En 110 kV kraftledning mellan Vihtavuori och Koivisto driftsattes i januari. Kraftledningen är 26 kilometer lång och byggdes intill en befintlig kraftledning för att leverera el till Metsä Groups nya bioproduktsfabrik i Äänekoski. Dessutom utfördes nödvändiga förändringsarbeten på elstationerna. Investeringens totala värde är cirka sju miljoner euro.

Fingrid inledde konstruktionsarbetet i ett pilotprojekt för bolagets första digitala elstation. Elstationen i Pernoonkoski nära Kotka ska bli en testbädd för framtidens lösningar. Målet är en säker, miljövänlig och fjärrstyrd digital elstation som är kostnadseffektiv både i fråga om investerings- och driftkostnader.

En elstation i Nurmijärvi från 1970-talet ska moderniseras före slutet av 2019. Moderniseringen kommer att garantera en tillförlitlig elförsörjning till elanvändarna i Mellersta Nyland. Projektets värde är cirka sju miljoner euro. Byggarbetet slutförs senast i slutet av 2019.

En ny växelströmsförbindelse byggs mellan Finland och Sverige. Förbindelsen ska gå från Pyhänselkä i Muhos via Keminmaa till svenska Messaure och har nu gått vidare till miljökonsekvensbedömning och teknisk projektplanering. Projektet väntas bli klart år 2025. Projekteringen för Skogslinjen, en 400 kV kraftledning från Uleåborg till Petäjävesi har fortskridit som planerat. Projektet slutförs år 2022.

Fingrid klarade sig återigen utmärkt i ITOMS (The International Transmission Operations & Maintenance Study). Fingrid blev som enda företag utsedd till Top Performer inom både stations- och kraftledningsunderhåll. ITOMS är en undersökning som utvärderar underhållsarbetets effektivitet genom att bland annat jämföra kostnaderna och antalet driftstörningar. Jämförelsen omfattar 28 nätbolag från olika delar av världen. Fingrid stod sig särskilt väl i jämförelser av kraftledningsinspektioner och underhåll samt underhåll av ställverk och stationsområden.

Fingrid har tagit fram en vision för stamnätet som underlag för sin långsiktiga planering. Visionen presenterar olika scenarier och sätt att stärka nätet för att möta framtida utmaningar. Elproduktionens geografiska tyngdpunkt förflyttas norrut allteftersom vindkraften ökar och värmekraften med reglerkapacitet i södra delarna av landet minskar. Energi producerad i Norra Finland kommer i ökande omfattning att överföras till förbrukningsintensiva områden i Södra Finland. Fingrid kommer under det närmaste årtiondet att genomföra betydande investeringar i överföringskapaciteten norrifrån söderut. Även gränsförbindelserna mellan Finland och Sverige kommer att stärkas.

Säkerställande av driftsäkerheten

I januari–juni var elförbrukningen i Finland 45,1 (43,6) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period var 1,5 (0,8) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 46,5 (44,5) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 34,7 (32,8) terawattimmar el, vilket motsvarade 74,5 (73,7) procent av den totala överföringsvolymen i Finland. Under samma period överförde Fingrid 33,1 (31,9)  terawattimmar el till sina kunder, vilket motsvarade 73,5 (73,1) procent av förbrukningen i Finland.

Under perioden januari–juni importerade Finland 7,5 (7,5) terawattimmar el från Sverige och exporterade 0,4 (0,2) terawattimmar el till Sverige. På grund av underhållsarbeten var överföringskapaciteten mellan länderna delvis begränsad under korta perioder.

Elexporten till Estland under perioden januari–juni var 1,0 (0,6) terawattimmar. Överföringskapaciteten mellan länderna var delvis begränsad 23–27.4 då Estlink 2 genomgick årsunderhåll, samt 4–8.6 då Estlink 1 hade sitt årsunderhåll.

Under perioden januari–juni importerades 3,4 (3,0) terawattimmar el från Ryssland. Överföringskapaciteten mellan Ryssland och Finland har varit fullt tillgänglig under rapporteringsperioden. Elimporten från Ryssland ökade något jämfört med samma tidsperiod året innan. Dagnsvarationerna för importen är fortfarande stora. Från Finland till Ryssland överfördes ingen el under rapporteringsperioden.

Vårens översvämningar och goda vindförhållanden och den resulterande stora vatten- och vindkraftsvolymen ledde den 9 maj till en exceptionell situation med överproduktion då förbrukningen i elsystemet var låg. Överproduktionen medförde ett nedregleringsbehov, och priset på reglerkraft i Finland var som lägst -1 000 euro/MWh. Då situationen höll i sig begärde Fingrid 10.5 fler nedregleringsbud från aktörerna på reglerkraftsmarknaden. Elmarknadsaktörerna reagerade aktivt på Fingrids begäran och vi fick dubbelt så många nedregleringsbud som en vanlig natt. Priserna låg kvar i närheten av spotpriserna och överproduktionssituationen kunde avvärjas.

Två stora störningar inträffade i stamnätet under rapporteringsperioden. En spänningstransformator i Kaltimo skadades den 26 mars. Störningen ledde till ett 15 minuters elavbrott för ungefär 2 000 kunder i området kring Eno. En spänningsstörning i stamnätet inträffade den 8 maj i samband med driftsättningen av växelströmsförbindelsen Fenno-Skan 2. Störningen ledde till att Olkiluoto 2 kopplades bort från stamnätet.

För växelströmsförbindelserna i Norden och Estland gick det första halvåret utan problem. Likströmsförbindelserna upplevde däremot betydligt fler utmaningar jämfört med 2017, som var ett mycket stabilt år. Störningarna orsakade dock inga betydande skador för elmarknaden eller överföringshanteringen.

Utveckling av elmarknaden

Under perioden januari–juni uppgick medelpriset på den nordiska spotmarknaden till 38,82 (29,28) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 41,97 (31,92) euro per megawattimme.

Flaskhalsintäkterna ökade jämfört med motsvarande period året innan. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick till till 37,8 (20,9) miljoner euro på grund skillnaderna mellan områdespriserna i Finland och Sverige. Skillnaderna beror på avvikande väderförhållanden: de kalla veckorna i vintras höjde prisnivån i Finland, medan den korta men extrema översvämningsperioden sänkte de svenska priserna under några veckor. De lägre flaskhalsintäkterna än normalt under jämförelseåret 2017 berodde bland annat på mindre prisskillnader mellan Finland och Sverige och det nordiska vattenläget.

I mars tecknades ett avtal om framtidens nordiska balansering mellan stamnätsbolagen. Stamnätsbolagen tecknade ett samarbetsavtal om utveckling av ett nytt nordiskt balanseringskoncept. I avtalet fastställdes stamnätsbolagens roller och ansvar för att genomföra balanseringskonceptet och en gemensam balansmarknad.

Fingrid har deltagit i införandet av marknadsregler som en del av de europeiska nätkoderna. Marknadsreglerna ska främja en gemensam elmarknad i Europa och etablera gemensamma modeller för gränsöverskridande handel med elprodukter och reserver, samt gemensamma principer för balansavräkning.

Den europeiska marknaden för intradagshandel öppnades i juni. Intradagsmarknaden möjliggör en större europeisk elmarknad för kontinuerlig handel. XBID-projektet (Cross-Border Intraday) skapade en europeisk handelsplattform för kontinuerlig intradagshandel.

Flera projekt pågår inom Fingrid för att öka elmarknadens flexibilitet, möjliggöra förnybar energiproduktion med varierande volymer och ge konsumenterna möjlighet att delta på marknaden. Dessutom pågår ett projekt som syftar till att förkorta elmarknadens avräkningsperioder från en timme till 15 minuter. I Finland är målet att övergå till 15 minuters avräkningsperioder år 2020 samtidigt med de övriga nordiska länderna.

I juni fattade Fingrid Datahub Oy beslut om leverantören av datahub-systemet. Avtalet som tecknades i juli innebar att datahubben tas i drift i april 2021. Datahubben är ett centraliserat system för informationsutbyte på detaljmarknaden för el, där man lagrar information om 3,5 miljoner eldriftsställen.

Personal

Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 367 (347) personer, varav 316 (296) hade fast anställning. Personalkostnaderna var 16,6 (14,7) miljoner euro. Personalens lönekostnader uppgick till 13,3 (12,1) miljoner euro, det vill säga 3,1 (3,7) procent av omsättningen.

Fingrid kom för andra gången på 10:e plats i kategorin medelstora företag i undersökningen Great Place to Work. Erkännandet ges till organisationer dels utifrån personalens synpunkter och dels utifrån en utvärdering av personalledningen. Totalt 156 organisationer deltog år 2018.

I februari kom Fingrid med på Corporate Spirits lista över Finlands mest inspirerande arbetsplatser 2018. Erkännandet ges till organisationer som uppnått utmärkta resultat i medarbetarundersökningen PowerPower®. Företagen på listan kännetecknas av högt personalengagemang och av långsiktig verksamhetsutveckling i samråd med personalen.

Övrigt

Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma hölls i Helsingfors 28.3.2018. Bolagsstämman godkände bokslutet för år 2017 och beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Bolagsstämman valde Fingrid Oyj:s styrelse för mandatperioden som löper ut i slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Juhani Järvi fortsätter som styrelseordförande. De övriga styrelsemedlemmarna är Anu Hämäläinen, Sanna Syri och Esko Torsti samt den nya medlemmen Päivi Nerg.

Bolagsstämman beslutade att betala utdelning enligt styrelsens förslag och om att grunda aktieägarnas nomineringsråd.

Till revisor för bolaget valdes revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Ab, som utsett CGR Heikki Lassila till huvudansvarig revisor.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Fingrid har återkallat sitt överklagande av Energimyndighetens beslut från den 2.1.2017, där Energimyndigheten ålägger Fingrid att lämna in villkoren och avgiftsgrunderna för reglerkraftsavtal till Energimyndigheten för fastställande i enlighet med lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Fingrid återkallade överklagandet efter att Energimyndigheten meddelat att man inte kräver separat verkställande av åtagandena som anges i beslutet, utan att ärendet behandlas som en del av fastställandeprocessen enligt artikel 18 i riktlinjerna avseende balanshållande av el.

Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året

Fingrid Datahub Oy och CGI Suomi Oy undertecknade 12.7.2018 inköpsavtal för datahub-systemet. Enligt avtalet kommer datahubben att tas i användning i april 2021. Affärens värde är 41,9 miljoner euro.

En brand inträffade på Fingrids elstation i Olkiluoto 18.7.2018 och stationens 400 kV strömtransformator skadades. Under branden och de efterföljande reparationerna kunde kraftverksenheterna 1 och 2 i Olkiluoto inte leverera el till stamnätet. Fingrid gav 19.7.2018 ut en varning om att elproduktionen i Finland och elimporten inte nödvändigtvis kommer att räcka till att täcka förbrukningen, och att elbrist kan förekomma. Bristsituationen kunde dock avvärjas.

Fingrids bolagsstämma beslutade 28.3.2018 om en utdelning på högst 68 470,00 euro per A-aktie och högst 25 050,00 euro per B-aktie, det vill säga totalt högst 173 518 010,00 euro, för räkenskapsperioden som slutade 31.12.2017. Enligt bolagsstämmans beslut betalas utdelningen ut i två delar. Den första delen på totalt 123 420 140,00 euro betalades ut 4.4.2018 enligt stämmans beslut. Styrelsen beslutade 14.8.2018 enligt mandat från bolagsstämman om utbetalning av den andra delen efter att halvårsrapporten hade fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt mandatet från bolagsstämman uppgår den andra delen till högst 19 770,00 euro per A-aktie och högst 7 230,00 euro per B-aktie, totalt högst 50 097 870,00 euro, och betalas ut 17.8.2018.

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2018 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas bli något bättre än året innan. Stamnätsavgifterna för 2018 har fastställts för att under 2018 uppnå det resultat som tillsynsmodellen medger. Enligt aktuella uppskattningar kommer årets resultat att ge ett litet överskott. Prognoser om helårsresultatet försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, överföring- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reservkraft och förlustel. Dessa styrs av temperaturväxlingar samt förändringar i nederbörd och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.

Mer information:

Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 5140 eller 040 593 8428
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn 030 395 5213 eller 040 592 4419