Fingridkoncernens delårsrapport 1.1. - 30.9.2015
Koncernbokslutet har upprättats enligt internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Ekonomisk utveckling, januari–september 2015
• Koncernens omsättning under perioden januari–september uppgick till 427,7 (419,0) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst uppgick till 105,2 (116,3) miljoner euro.
• Koncernens vinst under rapporteringsperioden uppgick till 67,4 (87,4) miljoner euro.
• Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var 65,7 (92,0) miljoner euro
• Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 036,8 (1 069,6) miljoner euro. • Investeringarna uppgick till 100,4 (87,1) miljoner euro
• Soliditetsgraden var 32,5 (30,4) procent
• Resultatet per aktie uppgick till 20 278 (26 288) euro Ekonomisk utveckling, juli–september 2015
• Koncernens omsättning under perioden juli–september uppgick till 134,6 (113,6) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst under juli–september var 23,1 (17,3) miljoner euro.
• Koncernens vinst under rapporteringsperioden juli–september uppgick till 15,1 (11,2) miljoner euro
|
NYCKELTAL
|
|
1−9/15
|
1−9/14
|
förändring i %
|
7−9/15
|
7−9/14
|
förändring i %
|
1−12/14
|
|
Omsättning
|
Mn euro
|
427,7
|
419,0
|
2,1
|
134,6
|
113,6
|
18,4
|
567,2
|
|
Investeringar, brutto
|
Mn euro
|
100,4
|
87,1
|
15,3
|
32,6
|
29,6
|
10,0
|
129,5
|
|
– investeringarnas andel av omsättningen
|
%
|
23,5
|
20,8
|
|
24,2
|
26,1
|
|
22,8
|
|
Utgifter för forskning och utveckling
|
Mn euro
|
1,1
|
1,2
|
-9,3
|
0,3
|
0,4
|
-15,7
|
1,7
|
|
– andel av omsättningen
|
%
|
0,3
|
0,3
|
|
0,2
|
0,3
|
|
0,3
|
|
Antal anställda i genomsnitt
|
|
320
|
302
|
6,0
|
323
|
314
|
2,9
|
305
|
|
Antal anställda vid periodens slut
|
|
316
|
314
|
0,6
|
316
|
314
|
0,6
|
313
|
|
Löner och arvoden totalt
|
Mn euro
|
15,7
|
15,0
|
5,0
|
4,6
|
4,6
|
-0,8
|
20,5
|
|
Rörelsevinst
|
Mn euro
|
105,2
|
116,3
|
-9,5
|
23,1
|
17,3
|
33,3
|
142,8
|
|
– andel av omsättningen
|
%
|
24,6
|
27,8
|
|
17,1
|
15,2
|
|
25,2
|
|
Vinst före skatter
|
Mn euro
|
84,2
|
109,1
|
-22,8
|
18,8
|
14,1
|
33,1
|
132,9
|
|
– andel av omsättningen
|
%
|
19,7
|
26,0
|
|
13,9
|
12,4
|
|
23,4
|
|
Räkenskapsperiodens vinst
|
Mn euro
|
67,4
|
87,4
|
-22,9
|
15,1
|
11,2
|
34,0
|
106,5
|
|
Totalresultat
|
Mn euro
|
71,5
|
87,6
|
-18,3
|
16,1
|
11,8
|
37,0
|
106,1
|
|
Soliditetsgrad
|
%
|
32,5
|
30,4
|
|
32,5
|
30,4
|
|
31,0
|
|
Räntebärande nettoskulder
|
Mn euro
|
1 036,8
|
1 069,6
|
-3,1
|
1 036,8
|
1 069,6
|
|
1 046,1
|
|
Nettoskuldsättningsgrad
|
|
1,5
|
1,6
|
|
1,5
|
1,6
|
|
1,6
|
|
Resultat/aktie
|
euro
|
20 278,08
|
26 288,42
|
-22,9
|
4 534,04
|
3 382,84
|
34,0
|
32 027,89
|
|
Utdelning/A-aktie
|
euro
|
|
|
|
|
|
|
21 655,44
|
|
Utdelning/B-aktie
|
euro
|
|
|
|
|
|
|
16 038,49
|
|
Eget kapital/aktie
|
euro
|
202 535
|
194 997
|
3,9
|
|
|
|
200 568
|
|
Utdelning/resultat A-aktie
|
%
|
|
|
|
|
|
|
67,6
|
|
Utdelning/resultat B-aktie
|
%
|
|
|
|
|
|
|
50,1
|
|
Antalet aktier
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
– A-seriens aktier
|
st.
|
2 078
|
2 078
|
|
2 078
|
2 078
|
|
2 078
|
|
– B-seriens aktier
|
st.
|
1 247
|
1 247
|
|
1 247
|
1 247
|
|
1 247
|
|
Totalt
|
st.
|
3 325
|
3 325
|
|
3 325
|
3 325
|
|
3 325
|
Verkställande direktör Jukka Ruusunen: ”Markant prisskillnad mellan Finland och Sverige under tredje kvartalet. Fingrid fattade betydande investeringsbeslut.”
”Genomsnittspriset på den nordiska spotmarknaden minskade till 13,31 euro/MWh under juli–september, medan priset under motsvarande period året innan var 31,80 euro/MWh. Den viktigaste orsaken till de låga priserna var den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge. Överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige var inte tillräcklig för att täcka efterfrågan på förmånlig el från resten av Norden och därför blev det finska områdespriset betydligt högre än i övriga Norden. Mellan juli och september var det finska områdespriset 30,13 euro/MWh, medan priset under samma period året innan var 37,83 euro/MWh. Konsekvensen blev att flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige ökade till rekordhöga 129,5 miljoner euro, att jämföra med 71,5 miljoner euro året innan. Flaskhalsintäkterna fördelas jämnt mellan stamnätsbolagen i de olika länderna.
Bolaget fattade ett antal betydande investeringsbeslut under rapporteringsperioden. Stationsinvesteringen i Västersundom i Vanda kommer att förbättra elförsörjningen i Helsingfors och garantera viktiga samhällsfunktioner i huvudstadsregionen. Investeringens värde är cirka 20 miljoner euro. Utbyggnaden av Kristinestads elstation möjliggör anslutning av vindkraft på hundratals megawatt till stamnätet och ökar elnätets tillförlitlighet i Södra Österbotten. Investeringens värde är cirka 10 miljoner euro. Förutom investeringsbesluten tecknade bolaget även underhållsavtal för likströmsförbindelsernas elstationer för åren 2016–2020. Målet med den nya verksamhetsmodellen är att förbättra tillförlitligheten och tillgängligheten för likströmsförbindelserna som är mycket viktiga för den finländska elmarknaden och elpriserna i Finland.”
”Genomsnittspriset på den nordiska spotmarknaden minskade till 13,31 euro/MWh under juli–september, medan priset under motsvarande period året innan var 31,80 euro/MWh. Den viktigaste orsaken till de låga priserna var den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge. Överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige var inte tillräcklig för att täcka efterfrågan på förmånlig el från resten av Norden och därför blev det finska områdespriset betydligt högre än i övriga Norden. Mellan juli och september var det finska områdespriset 30,13 euro/MWh, medan priset under samma period året innan var 37,83 euro/MWh. Konsekvensen blev att flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige ökade till rekordhöga 129,5 miljoner euro, att jämföra med 71,5 miljoner euro året innan. Flaskhalsintäkterna fördelas jämnt mellan stamnätsbolagen i de olika länderna.
Bolaget fattade ett antal betydande investeringsbeslut under rapporteringsperioden. Stationsinvesteringen i Västersundom i Vanda kommer att förbättra elförsörjningen i Helsingfors och garantera viktiga samhällsfunktioner i huvudstadsregionen. Investeringens värde är cirka 20 miljoner euro. Utbyggnaden av Kristinestads elstation möjliggör anslutning av vindkraft på hundratals megawatt till stamnätet och ökar elnätets tillförlitlighet i Södra Österbotten. Investeringens värde är cirka 10 miljoner euro. Förutom investeringsbesluten tecknade bolaget även underhållsavtal för likströmsförbindelsernas elstationer för åren 2016–2020. Målet med den nya verksamhetsmodellen är att förbättra tillförlitligheten och tillgängligheten för likströmsförbindelserna som är mycket viktiga för den finländska elmarknaden och elpriserna i Finland.”
FINGRIDKONCERNENS DELÅRSRAPPORT 1.1.−30.9.2015
Redovisningsprinciper
Fingrids delårsrapport har upprättats enligt standarden IAS 34, Delårsrapportering. Fingrid har upprättat denna delårsrapport enligt samma principer som årsbokslutet 2014.
Redovisningsprinciper
Fingrids delårsrapport har upprättats enligt standarden IAS 34, Delårsrapportering. Fingrid har upprättat denna delårsrapport enligt samma principer som årsbokslutet 2014.
Ekonomiskt resultat
Koncernens omsättning under det tredje kvartalet uppgick till 134,6 (113,6) miljoner euro. Kvartalets stamnätsintäkter uppgick till 56,5 (58,3) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 0,3 (0,4) miljoner euro. Kostnaderna under tredje kvartalet uppgick till 99,5 (105,1) miljoner euro.
Koncernens omsättning under perioden januari–september var 427,7 (419,0) miljoner euro. Stamnätsintäkterna minskade under årets tre första kvartal till 232,2 (243,5) miljoner euro till följd av en lägre elförbrukning och en prissänkning på två procent i början av året. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 2,2 (2,1) miljoner euro. Kostnaderna mellan januari och september utgjorde 304,9 (316,5) miljoner euro.
Under perioden januari–september var elförbrukningen 60,3 (60,9) terawattimmar. Försäljningen av balanskraft uppgick till 99,2 (110,2) miljoner euro. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige ökade till 64,7 (35,7) miljoner euro. Den stora ökningen berodde på det exceptionella marknadsläget. Skillnaden mellan de finska och svenska områdespriserna har varit betydligt större än året innan, vilket berott på ett mycket lågt elpris på den nordiska grossistmarknaden. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland ökade till 8,2 (5,9) miljoner euro till följd av ökad import från Ryssland i och med den svagare rubeln. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Estland ökade till 3,4 (1,9) miljoner euro till följd av marknadsläget.
Kostnaderna för balanskraft sjönk från året innan till 68,6 (75,8) miljoner euro, främst på grund av lägre reservkraftskostnader. Kostnaderna för förlustel ökade till 50,8 (48,9) miljoner euro på grund av ökad förlustel och den betydande skillnaden mellan det finska områdespriset och systempriset jämfört med året innan. I slutet av september hade cirka 101 (97) procent av Fingrids förväntade inköp av förlustel under resten av år 2015 skyddats till medelpriset 39,7 (43,5) euro/MWh.
Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet minskade till 42,0 (45,7) miljoner euro på grund av det goda marknadsläget i fråga om frekvensstyrda störningsreserver. Avskrivningarna uppgick till 69,9 (68,3) miljoner euro. Underhållskostnaderna var 11,3 (11,4) miljoner euro. Personalkostnaderna ökade till följd av nyanställningar till 19,0 (17,7) miljoner euro.
Koncernens omsättning under det tredje kvartalet uppgick till 134,6 (113,6) miljoner euro. Kvartalets stamnätsintäkter uppgick till 56,5 (58,3) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 0,3 (0,4) miljoner euro. Kostnaderna under tredje kvartalet uppgick till 99,5 (105,1) miljoner euro.
Koncernens omsättning under perioden januari–september var 427,7 (419,0) miljoner euro. Stamnätsintäkterna minskade under årets tre första kvartal till 232,2 (243,5) miljoner euro till följd av en lägre elförbrukning och en prissänkning på två procent i början av året. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 2,2 (2,1) miljoner euro. Kostnaderna mellan januari och september utgjorde 304,9 (316,5) miljoner euro.
Under perioden januari–september var elförbrukningen 60,3 (60,9) terawattimmar. Försäljningen av balanskraft uppgick till 99,2 (110,2) miljoner euro. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige ökade till 64,7 (35,7) miljoner euro. Den stora ökningen berodde på det exceptionella marknadsläget. Skillnaden mellan de finska och svenska områdespriserna har varit betydligt större än året innan, vilket berott på ett mycket lågt elpris på den nordiska grossistmarknaden. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland ökade till 8,2 (5,9) miljoner euro till följd av ökad import från Ryssland i och med den svagare rubeln. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Estland ökade till 3,4 (1,9) miljoner euro till följd av marknadsläget.
Kostnaderna för balanskraft sjönk från året innan till 68,6 (75,8) miljoner euro, främst på grund av lägre reservkraftskostnader. Kostnaderna för förlustel ökade till 50,8 (48,9) miljoner euro på grund av ökad förlustel och den betydande skillnaden mellan det finska områdespriset och systempriset jämfört med året innan. I slutet av september hade cirka 101 (97) procent av Fingrids förväntade inköp av förlustel under resten av år 2015 skyddats till medelpriset 39,7 (43,5) euro/MWh.
Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet minskade till 42,0 (45,7) miljoner euro på grund av det goda marknadsläget i fråga om frekvensstyrda störningsreserver. Avskrivningarna uppgick till 69,9 (68,3) miljoner euro. Underhållskostnaderna var 11,3 (11,4) miljoner euro. Personalkostnaderna ökade till följd av nyanställningar till 19,0 (17,7) miljoner euro.
|
Omsättning och övriga intäkter (milj. euro)
|
1−9/15
|
1−9/14
|
förändring i %
|
7−9/15
|
7−9/14
|
förändring i %
|
|
Stamnätsintäkter
|
232
|
244
|
-4,6
|
57
|
58
|
-3,1
|
|
Försäljning av balanskraft
|
99
|
110
|
-10,0
|
29
|
34
|
-12,3
|
|
Transmissionsintäkter
|
11
|
8
|
29,4
|
4
|
2
|
151,8
|
|
Intäkter från gränsöverföring
|
8
|
6
|
38,7
|
1
|
2
|
-39,6
|
|
Flaskhalsintäkter Finland–Estland
|
3
|
2
|
81,3
|
0
|
1
|
-84,3
|
|
Intäkter från effektreserv*
|
6
|
6
|
-4,1
|
2
|
2
|
-12,8
|
|
Flaskhalsintäkter Finland–Sverige
|
65
|
36
|
81,2
|
40
|
12
|
240,6
|
|
Övrig omsättning
|
3
|
7
|
-55,0
|
1
|
3
|
-65,1
|
|
Övriga rörelseintäkter
|
2
|
2
|
5,1
|
0
|
0
|
-19,8
|
|
Omsättning och övriga intäkter totalt
|
430
|
421
|
2,1
|
135
|
114
|
18,3
|
|
Kostnader (milj. euro)
|
1−9/15
|
1−9/14
|
förändring i %
|
7−9/15
|
7−9/14
|
förändring i %
|
|
Köp av balanskraft
|
69
|
76
|
-9,5
|
21
|
24
|
-14,8
|
|
Kostnader för förlustel
|
51
|
49
|
4,0
|
20
|
15
|
33,2
|
|
Avskrivningar
|
70
|
68
|
2,4
|
24
|
23
|
4,7
|
|
Kostnader för reserver
|
42
|
46
|
-8,0
|
13
|
18
|
-28,3
|
|
Personalkostnader
|
19
|
18
|
7,3
|
6
|
5
|
4,7
|
|
Kostnader för effektreserv*
|
6
|
6
|
0,3
|
2
|
2
|
0,3
|
|
Underhållskostnader
|
11
|
11
|
-0,5
|
4
|
5
|
-6,1
|
|
Transmissionskostnader
|
7
|
8
|
-9,9
|
3
|
3
|
-7,7
|
|
Övriga kostnader
|
30
|
35
|
-13,6
|
8
|
11
|
-25,3
|
|
Kostnader totalt
|
305
|
316
|
-3,6
|
100
|
105
|
-5,3
|
|
Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på råvaruderivat
|
125
|
105
|
19,5
|
35
|
9
|
296,7
|
|
Koncernens rörelsevinst, IFRS
|
105
|
116
|
-9,5
|
23
|
17
|
33,3
|
* Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av elförsörjningen vid förbrukningstoppar inom ramen för lagen om effektreserv.
Koncernens rörelsevinst under det tredje kvartalet uppgick till 23,1 (17,3) miljoner euro. Vinsten före skatter var 18,8 (14,1) miljoner euro. Rapporteringsperiodens vinst blev 15,1 (11,2) miljoner euro och totalresultatet 16,1 (11,8) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var 19,6 (-5,2) miljoner euro.
Koncernens rörelsevinst för de tre första kvartalen var 105,2 (116,3) miljoner euro. Vinsten före skatter uppgick till 84,2 (109,1) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med motsvarande period året innan beror på förändringar i marknadsvärdet för derivat (-45,1 miljoner euro), lägre stamnätsintäkter (-11,3 miljoner euro) samt flaskhalsintäkterna för förbindelserna mellan Finland och Sverige (+29,0 miljoner euro). Redovisningsperiodens vinst var 67,4 (87,4) miljoner euro och totalresultatet 71,5 (87,6) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var under de tre första kvartalen 65,7 (92,0) miljoner euro. Soliditetsgraden var 32,5 (30,4) procent vid rapporteringsperiodens slut.
Säsongsvariationer är utmärkande för koncernens vinst under räkenskapsperioden, och därför kan räkenskapsperiodens resultat för hela året inte direkt uppskattas utifrån resultatet för den avslutade rapporteringsperioden.
Investeringar och underhåll
Fingrids investeringsprogram har fortskridit som planerat. Bolaget fattade ett antal stora investeringsbeslut under rapporteringsperioden. Kraftledningarna mellan Östra och Västra Finland förnyas och kapaciteten höjs betydligt för att tillgodose det ökande behovet. Som ett led i detta projekt fattades beslutet att bygga en kraftledning mellan Lundo och Forssa. Som byggentreprenör valdes Dalekovod j.s.c Zagreb. Projektets värde är totalt 17,5 miljoner euro. Byggarbetet inleds under hösten 2015.
Utbyggnaden av Kristinestads elstation möjliggör anslutning av vindkraft på hundratals megawatt till nätet och ökar elnätets tillförlitlighet i Södra Österbotten. Projektets investeringskostnader uppgår till cirka 10 miljoner euro och projektet slutförs hösten 2017.
En stationsinvestering i Västersundom i Vanda kommer att förbättra elförsörjningen i Helsingfors och trygga viktiga samhällsfunktioner i huvudstadsregionen. Byggarbetet inleds under år 2016. Projektet väntas bli klart år 2017. Investeringskostnaderna uppgår till cirka 20 miljoner euro.
För att stärka transformatorkapaciteten i Österbotten och huvudstadsregionen har Fingrid ingått avtal med Hyosung Corporation om leverans av tre nättransformatorer. Affärens värde är 8,5 miljoner euro.
Likströmsförbindelserna har stor betydelse för den finska elmarknaden och elpriserna i landet. För att förbättra deras tillgänglighet och tillförlitlighet har Fingrid tecknat avtal om underhåll av likströmsförbindelsernas stationer för perioden 2016–2020. ABB Oy Power Systems tar hand om förbindelserna Fenno-Skan i Raumo och Estlink 1 i Esbo medan Siemens Osakeyhtiö tar hand om Estlink 2 i Andersböle.
Kraftsystemet
Elförbrukningen i Finland mellan juli och september var 18,0 (18,0) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period uppgick till 1,3 (0,7) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 19,3 (18,7) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 16,3 (15,6) terawattimmar el, vilket motsvarade 77,8 (77,9) procent av den totala förbrukningen i Finland. Under samma period överförde Fingrid till sina kunder 15,0 (14,9) terawattimmar el, vilket motsvarade 83,2 (82,9) procent av den totala förbrukningen i Finland.
Mellan januari och september uppgick elförbrukningen i Finland till 60,3 (60,9) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period utgjorde 4,2 (2,9) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 64,5 (63,7) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 50,2 (49,6) terawattimmar el, vilket motsvarade 77,8 (77,9) procent av den totala förbrukningen i Finland. Under samma period överförde Fingrid till sina kunder 46,0 (46,7) terawattimmar el, vilket motsvarade 76,3 (76,7) procent av den totala förbrukningen i Finland.
Elimporten från Sverige till Finland under juli–september uppgick till 4,9 (4,7) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige 0,2 (0,0) terawattimmar. Under januari–september uppgick elimporten från Sverige till Finland till 13,2 (14,1) och exporten från Finland till Sverige till 0,2 (0,10) terawattimmar. Elimporten från Sverige har varit fortsatt hög under hela rapporteringsperioden.
Elexporten till Estland mellan juli och september uppgick till 1,2 (0,6) terawattimmar. Mellan januari och september exporterades 3,8 (2,7) terawattimmar el till Estland.
Elimporten från Ryssland uppgick till mellan juli och september till 0,3 (0,6) terawattimmar och mellan januari och september till 2,9 (1,9) terawattimmar. Elimporten från Ryssland var precis som tidigare år blygsam. Variationerna under ett dygn är dock stora. Ingen el exporterades till Ryssland under rapporteringsperioden.
Överföringskapaciteten mellan Finland och våra grannländer har varit fullt tillgänglig under perioden med undantag för planerade underhållsarbeten. Överföringskapaciteten för Estlink 2 mellan Finland och Estland har minskats med 100 megawatt fram till oktober på grund av en skadad sjökabel.
Inga betydande störningar i stamnätet inträffade under rapporteringsperioden.
Koncernens rörelsevinst för de tre första kvartalen var 105,2 (116,3) miljoner euro. Vinsten före skatter uppgick till 84,2 (109,1) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med motsvarande period året innan beror på förändringar i marknadsvärdet för derivat (-45,1 miljoner euro), lägre stamnätsintäkter (-11,3 miljoner euro) samt flaskhalsintäkterna för förbindelserna mellan Finland och Sverige (+29,0 miljoner euro). Redovisningsperiodens vinst var 67,4 (87,4) miljoner euro och totalresultatet 71,5 (87,6) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var under de tre första kvartalen 65,7 (92,0) miljoner euro. Soliditetsgraden var 32,5 (30,4) procent vid rapporteringsperiodens slut.
Säsongsvariationer är utmärkande för koncernens vinst under räkenskapsperioden, och därför kan räkenskapsperiodens resultat för hela året inte direkt uppskattas utifrån resultatet för den avslutade rapporteringsperioden.
Investeringar och underhåll
Fingrids investeringsprogram har fortskridit som planerat. Bolaget fattade ett antal stora investeringsbeslut under rapporteringsperioden. Kraftledningarna mellan Östra och Västra Finland förnyas och kapaciteten höjs betydligt för att tillgodose det ökande behovet. Som ett led i detta projekt fattades beslutet att bygga en kraftledning mellan Lundo och Forssa. Som byggentreprenör valdes Dalekovod j.s.c Zagreb. Projektets värde är totalt 17,5 miljoner euro. Byggarbetet inleds under hösten 2015.
Utbyggnaden av Kristinestads elstation möjliggör anslutning av vindkraft på hundratals megawatt till nätet och ökar elnätets tillförlitlighet i Södra Österbotten. Projektets investeringskostnader uppgår till cirka 10 miljoner euro och projektet slutförs hösten 2017.
En stationsinvestering i Västersundom i Vanda kommer att förbättra elförsörjningen i Helsingfors och trygga viktiga samhällsfunktioner i huvudstadsregionen. Byggarbetet inleds under år 2016. Projektet väntas bli klart år 2017. Investeringskostnaderna uppgår till cirka 20 miljoner euro.
För att stärka transformatorkapaciteten i Österbotten och huvudstadsregionen har Fingrid ingått avtal med Hyosung Corporation om leverans av tre nättransformatorer. Affärens värde är 8,5 miljoner euro.
Likströmsförbindelserna har stor betydelse för den finska elmarknaden och elpriserna i landet. För att förbättra deras tillgänglighet och tillförlitlighet har Fingrid tecknat avtal om underhåll av likströmsförbindelsernas stationer för perioden 2016–2020. ABB Oy Power Systems tar hand om förbindelserna Fenno-Skan i Raumo och Estlink 1 i Esbo medan Siemens Osakeyhtiö tar hand om Estlink 2 i Andersböle.
Kraftsystemet
Elförbrukningen i Finland mellan juli och september var 18,0 (18,0) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period uppgick till 1,3 (0,7) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 19,3 (18,7) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 16,3 (15,6) terawattimmar el, vilket motsvarade 77,8 (77,9) procent av den totala förbrukningen i Finland. Under samma period överförde Fingrid till sina kunder 15,0 (14,9) terawattimmar el, vilket motsvarade 83,2 (82,9) procent av den totala förbrukningen i Finland.
Mellan januari och september uppgick elförbrukningen i Finland till 60,3 (60,9) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period utgjorde 4,2 (2,9) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 64,5 (63,7) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 50,2 (49,6) terawattimmar el, vilket motsvarade 77,8 (77,9) procent av den totala förbrukningen i Finland. Under samma period överförde Fingrid till sina kunder 46,0 (46,7) terawattimmar el, vilket motsvarade 76,3 (76,7) procent av den totala förbrukningen i Finland.
Elimporten från Sverige till Finland under juli–september uppgick till 4,9 (4,7) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige 0,2 (0,0) terawattimmar. Under januari–september uppgick elimporten från Sverige till Finland till 13,2 (14,1) och exporten från Finland till Sverige till 0,2 (0,10) terawattimmar. Elimporten från Sverige har varit fortsatt hög under hela rapporteringsperioden.
Elexporten till Estland mellan juli och september uppgick till 1,2 (0,6) terawattimmar. Mellan januari och september exporterades 3,8 (2,7) terawattimmar el till Estland.
Elimporten från Ryssland uppgick till mellan juli och september till 0,3 (0,6) terawattimmar och mellan januari och september till 2,9 (1,9) terawattimmar. Elimporten från Ryssland var precis som tidigare år blygsam. Variationerna under ett dygn är dock stora. Ingen el exporterades till Ryssland under rapporteringsperioden.
Överföringskapaciteten mellan Finland och våra grannländer har varit fullt tillgänglig under perioden med undantag för planerade underhållsarbeten. Överföringskapaciteten för Estlink 2 mellan Finland och Estland har minskats med 100 megawatt fram till oktober på grund av en skadad sjökabel.
Inga betydande störningar i stamnätet inträffade under rapporteringsperioden.
|
Användning av kraftsystemet
|
1−9/15
|
1−9/14
|
7−9/15
|
7−9/14
|
|
Elförbrukning in Finland TWh
|
60,3
|
60,9
|
18,0
|
18,0
|
|
Elöverföring genom Finland TWh
|
4,2
|
2,9
|
1,3
|
0,7
|
|
Elöverföring i Finland TWh
|
64,5
|
63,7
|
19,3
|
18,7
|
|
Fingrids överföringsvolym TWh
|
50,2
|
49,6
|
16,3
|
15,6
|
|
Fingrids elöverföring till kunder TWh
|
46,0
|
46,7
|
15,0
|
14,9
|
|
Fingrids förlustel TWh
|
1,0
|
0,9
|
0,4
|
0,3
|
|
Elöverföring Finland–Sverige
|
|
|
|
|
|
Export till Sverige TWh
|
0,2
|
0,1
|
0,0
|
0,0
|
|
Import från Sverige TWh
|
13,2
|
14,1
|
4,9
|
4,7
|
|
Elöverföring Finland–Estland
|
|
|
|
|
|
Export till Estland TWh
|
3,8
|
2,7
|
1,2
|
0,6
|
|
Elöverföring Finland–Ryssland
|
|
|
|
|
|
Import från Ryssland TWh
|
2,9
|
1,9
|
0,3
|
0,6
|
Elmarknaden
Under det tredje kvartalet uppgick det nordiska genomsnittspriset på el (systempriset) mellan juli och september till 13,31 (31,80) euro/MWh och det finska områdespriset till 30,13 (37,83) euro/MWh. Under perioden januari–september uppgick det nordiska genomsnittspriset till 20,66 (29,23) euro/MWh och det finska områdespriset till 29,35 (35,88) euro/MWh.
Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick till 129,5 (71,5) miljoner euro. Ökningen berodde på det lägre svenska områdespriset och därmed en ökad prisskillnad mellan Finland och Sverige. Den viktigaste orsaken till de låga priserna var den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge.
Fingrid har sänkt priserna för balanstjänsten med 27 procent från och med den 1.10.2015. Orsaken var betydligt lägre kostnader än väntat för inköp av reservkraft.
Under det tredje kvartalet uppgick det nordiska genomsnittspriset på el (systempriset) mellan juli och september till 13,31 (31,80) euro/MWh och det finska områdespriset till 30,13 (37,83) euro/MWh. Under perioden januari–september uppgick det nordiska genomsnittspriset till 20,66 (29,23) euro/MWh och det finska områdespriset till 29,35 (35,88) euro/MWh.
Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick till 129,5 (71,5) miljoner euro. Ökningen berodde på det lägre svenska områdespriset och därmed en ökad prisskillnad mellan Finland och Sverige. Den viktigaste orsaken till de låga priserna var den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge.
Fingrid har sänkt priserna för balanstjänsten med 27 procent från och med den 1.10.2015. Orsaken var betydligt lägre kostnader än väntat för inköp av reservkraft.
|
Elmarknaden
|
1−9/15
|
1−9/14
|
7−9/15
|
7−9/14
|
|
Nord Pools systempris euro/MWh, medelpris
|
20,66
|
29,23
|
13,31
|
31,80
|
|
Finlands områdespris euro/MWh, medelpris
|
29,35
|
35,88
|
30,13
|
37,83
|
|
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige, mn euro*
|
129,5
|
71,5
|
80,9
|
23,7
|
|
Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %*
|
46,9
|
47,7
|
70,4
|
53,8
|
|
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, mn euro*
|
6,8
|
3,7
|
0,4
|
2,6
|
|
Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland %*
|
13,0
|
10,3
|
2,5
|
16,9
|
* Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige och Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. Intäkterna och kostnaderna presenteras i tabellerna i resultatavsnittet.
** Beräkningssättet för antalet flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige har ändrats inför denna delårsrapport. Hädanefter räknas flaskhalstimmarna enligt den tid som områdespriset för den finska spotmarknaden avviker från priserna på båda de svenska områdena SE1 och SE3. Tidigare räknades flaskhalstimmar för den tid som det finska områdespriset avvek från antingen SE1 eller SE3. Det nya beräkningssättet väntas ge en bättre bild av den samnordiska marknadens funktion ur de finska aktörernas perspektiv. De historiska uppgifterna som ingår i delårsrapporten har beräknats enligt den nya metoden. Förändringen påverkar inte beräkningen av flaskhalsintäkter.
Under tredje kvartalet använde Fingrid 0,2 (2,1) miljoner euro till motköp, främst för att täcka behovet av interna förbindelser i Finland.
Fingrid har i år använt 2,9 (8,6) miljoner euro till motköp. De största kostnaderna har orsakats av störningar i likströmsförbindelsen mellan Finland och Sverige i februari och maj, samt av motköp för att garantera driftsäkerheten under avbrott i överföringen i Österbotten och Norra Finland i mars och april.
Fingrid har i år använt 2,9 (8,6) miljoner euro till motköp. De största kostnaderna har orsakats av störningar i likströmsförbindelsen mellan Finland och Sverige i februari och maj, samt av motköp för att garantera driftsäkerheten under avbrott i överföringen i Österbotten och Norra Finland i mars och april.
|
Mothandel
|
1−9/15
|
1−9/14
|
7−9/15
|
7−9/14
|
|
Motköp mellan Finland och Sverige, mn euro
|
0,5
|
5,9
|
0,0
|
2,0
|
|
Motköp mellan Finland och Estland, mn euro
|
0,8
|
0,6
|
0,0
|
0,4
|
|
Motköp på interna förbindel-
ser i Finland, mn euro
|
1,6
|
2,1
|
0,2
|
0,2
|
|
Motköp sammanlagt, mn euro
|
2,9
|
8,6
|
0,2
|
2,6
|
Finansiering
Bolagets finansiella ställning låg kvar på en tillfredsställande nivå och likviditeten var fortsatt god. Under perioden juli–september uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 4,3 (3,5) miljoner euro. Koncernens finansiella nettokostnader under januari–september uppgick till 21,1 (8,1) miljoner euro, inklusive en förändring av det verkliga värdet på derivaten, som var 5,8 miljoner euro negativ (7,9 miljoner euro positiv). De finansiella tillgångarna och likvida medlen som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen uppgick den 30 september 2015 till 101,7 (179,5) miljoner euro. Bolaget har under rapporteringsperioden minskat nivån på finansiella tillgångar och likvida medel enligt planerna för att uppnå en mer ändamålsenlig kapitalstruktur. För att säkerställa likviditeten har Fingrid dessutom kommit överens med bankerna om icke-bindande kontolimiter på sammanlagt 50 miljoner euro. Bolaget har dessutom en outtagen bindande kredit på 250 miljoner euro till sitt förfogande.
De räntebärande lånen uppgick till 1 138,5 (1 249,1) miljoner euro, varav 939,5 (1 014,0) miljoner euro utgörs av långfristiga och 199,0 (235,1) miljoner euro av kortfristiga lån.
Förändringen av det verkliga värdet på elderivaten under rapporteringsperioden inkluderar en post på 5,4 miljoner euro som minskar koncernens resultat till följd av upplösningen av en säkerhetsfond till följd av säkringsredovisningens upphörande.
Motpartsrisken för de finansiella derivatavtalen uppgick till 16 (47) miljoner euro. Bolaget har i regel skyddat sig helt mot alla valuta- och råvaruprisrisker.
Bolagets finansiella ställning låg kvar på en tillfredsställande nivå och likviditeten var fortsatt god. Under perioden juli–september uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 4,3 (3,5) miljoner euro. Koncernens finansiella nettokostnader under januari–september uppgick till 21,1 (8,1) miljoner euro, inklusive en förändring av det verkliga värdet på derivaten, som var 5,8 miljoner euro negativ (7,9 miljoner euro positiv). De finansiella tillgångarna och likvida medlen som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen uppgick den 30 september 2015 till 101,7 (179,5) miljoner euro. Bolaget har under rapporteringsperioden minskat nivån på finansiella tillgångar och likvida medel enligt planerna för att uppnå en mer ändamålsenlig kapitalstruktur. För att säkerställa likviditeten har Fingrid dessutom kommit överens med bankerna om icke-bindande kontolimiter på sammanlagt 50 miljoner euro. Bolaget har dessutom en outtagen bindande kredit på 250 miljoner euro till sitt förfogande.
De räntebärande lånen uppgick till 1 138,5 (1 249,1) miljoner euro, varav 939,5 (1 014,0) miljoner euro utgörs av långfristiga och 199,0 (235,1) miljoner euro av kortfristiga lån.
Förändringen av det verkliga värdet på elderivaten under rapporteringsperioden inkluderar en post på 5,4 miljoner euro som minskar koncernens resultat till följd av upplösningen av en säkerhetsfond till följd av säkringsredovisningens upphörande.
Motpartsrisken för de finansiella derivatavtalen uppgick till 16 (47) miljoner euro. Bolaget har i regel skyddat sig helt mot alla valuta- och råvaruprisrisker.
Personal
Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 320 (302) personer, varav 283 (276) hade en fast anställning.
Övriga händelser
Pohjola Försäkring Ab överlämnade den 1.7.2015 sammanlagt 149 B-aktier i Fingrid till Aino Ky. Statens pensionsfond sålde den 1.7.2015 sammanlagt 181 B-aktier i Fingrid till Aino Ky.
Statens pensionsfond och Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo har den 25.9.2015 överfört merparten av sina B-aktier i Fingrid till Aino Ky.
Ekon. lic. Asta Sihvonen-Pukka utnämndes den 8.9.2015 till ny elmarknadsdirektör på Fingrid. Sihvonen-Pukka tillträder sin tjänst den 1.1.2016 och tar över ansvaret för elmarknadsfrågor den 1.3.2016. Som elmarknadsdirektör är hon med i Fingrids ledningsgrupp och rapporterar till verkställande direktör Jukka Ruusunen.
Revision
Delårsrapporten har inte reviderats.
Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under slutet av året
Fingrid Abp har den 28.10.2015 fattat beslut om stamnätsavgifterna för 2016. Bolaget eftersträvar årligen en rimlig intäktsnivå inom de ramar som regleringen medger. Prissättningen för nästa år bygger på utkasten till beslut om fastställande och tillsynsmetoder för åren 2016–2023 som lagts fram av Energimyndigheten den 2.10.2015.
Fingrid meddelade i ett börsmeddelande den 2.10.2015 att Fingrid Abp:s resultat för räkenskapsperioden 2015 exklusive skatter och förändringar i gängse värde på derivat i motsats till tidigare uppgifter förväntas bli betydligt bättre än året innan på grund av exceptionellt stora flaskhalsintäkter. Samtidigt meddelade man även att bolaget därför sannolikt kommer att få ett intäktsöverskott för tillsynsperioden som slutar år 2015. Intäktsöverskottet har beaktats vid fastställandet av stamnätsavgifterna för år 2016 som en prissänkande faktor. Fingrid kommer därmed att höja stamnätsavgifterna för år 2016 med i genomsnitt 14 procent.
Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.
Bilagor: Delårsrapportens tabeller 1.1–30.9.2015
Mer information:
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn 030 395 52 13 eller 040 592 44 19 (anträffbar torsdagen 29.10.2015)
Fingrid Abp har den 28.10.2015 fattat beslut om stamnätsavgifterna för 2016. Bolaget eftersträvar årligen en rimlig intäktsnivå inom de ramar som regleringen medger. Prissättningen för nästa år bygger på utkasten till beslut om fastställande och tillsynsmetoder för åren 2016–2023 som lagts fram av Energimyndigheten den 2.10.2015.
Fingrid meddelade i ett börsmeddelande den 2.10.2015 att Fingrid Abp:s resultat för räkenskapsperioden 2015 exklusive skatter och förändringar i gängse värde på derivat i motsats till tidigare uppgifter förväntas bli betydligt bättre än året innan på grund av exceptionellt stora flaskhalsintäkter. Samtidigt meddelade man även att bolaget därför sannolikt kommer att få ett intäktsöverskott för tillsynsperioden som slutar år 2015. Intäktsöverskottet har beaktats vid fastställandet av stamnätsavgifterna för år 2016 som en prissänkande faktor. Fingrid kommer därmed att höja stamnätsavgifterna för år 2016 med i genomsnitt 14 procent.
Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.
Bilagor: Delårsrapportens tabeller 1.1–30.9.2015
Mer information:
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn 030 395 52 13 eller 040 592 44 19 (anträffbar torsdagen 29.10.2015)
eller
Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 51 40 tai 040 593 84 28 (anträffbar fredagen 30.10.2015)
Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 51 40 tai 040 593 84 28 (anträffbar fredagen 30.10.2015)