Framtidens elmarknad kräver flexibilitet
Det europeiska elsystemet är inne i en brytningstid. I och med vind- och solenergin har elproduktionen blivit allt mer varierande. Då produktionen är mer beroende av vädret än av marknadsläget krävs det att elsystemet är flexibelt. Flexibilitet skulle också göra det möjligt för elanvändarna att spara då de kunde anpassa sin förbrukning till priset. På Fingrids Elmarknadsdag dryftade man på vilket sätt elmarknaden kan göras flexibel.Eftersträvad flexibilitet på elmarknaden uppstår som en summa av flera faktorer. Flexibel, justerbar elproduktion utgörs för tillfället närmast av kondens- och vattenkraft. Kondenskraftverk som bygger på fossila bränslen är inte längre lika konkurrenskraftiga som tidigare och kraftverken läggs ned. Av miljöorsaker är det inte heller möjligt att utöka vattenkraften. Andelen oflexibel produktion, t.ex. kärnkraft och förnybar energi, ökar i elnätet. Även om produktionskapaciteten kommer att öka i framtiden, minskar dess flexibilitet.
På motsvarande sätt finns det just ingen flexibilitet i efterfrågan på el då elpriset är dyrt. Då efterfrågan är stor, uppstår det prispikar på elmarknaden. Dessa betalas i sista hand av elförbrukarna.
Under förbrukningstoppar skulle efterfrågeflexibilitet ha en betydande roll då det gäller att säkerställa tillräcklig el. Genom efterfrågeflexibilitet minskas elförbrukningen under perioder med hög förbrukning och höga priser eller så överförs den till en förmånligare tidpunkt. Samtidigt som detta bidrar till att hålla elsystemet i balans, gynnar detta elförbrukarna i form av mindre elräkningar.
Deltagandet i efterfrågeflexibilitet kan till en början kräva investeringar, men det kommer att lanseras mycket konstadseffektiva lösningar för att optimera elförbrukningen. För tillfället är det närmast storindustrin som utnyttjar efterfrågeflexibilitetens möjligheter. Då styrteknologin utvecklas ökar emellertid möjligheterna att utnyttja efterfrågeflexibilitet i all elförbrukning. Detta gäller också privathushåll, då alla nu har nya fjärravlästa elmätare och elen kan köpas till börsnoterat timpris.
Marknaden behöver kostnadseffektiva tekniska lösningar som styr förbrukningen automatiskt. Det behövs också serviceverksamhet för att hjälpa användarna och att vid behov sammanställa flera användares flexibilitetspotential till flexibla lösningar som kan säljas på marknaden. Fingrid är för egen del intresserad att köpa efterfrågeflexibilitet till reserv för att reglera kraftsystemets balans.
Fingrids utvecklingschef Jonne Jäppinen, som talar om efterfrågeflexibilitet på Elmarknadsdagen den 7 april, berättar om hur Fingrid har börjat testa efterfrågeflexibilitet.
Elmarknadsdagens föreläsningar kan följas direkt som webcasting-sändningar på adressen:
http://qsb.webcast.fi/f/fingrid/fingrid_2014_0407_sahkomarkkinapaiva
På motsvarande sätt finns det just ingen flexibilitet i efterfrågan på el då elpriset är dyrt. Då efterfrågan är stor, uppstår det prispikar på elmarknaden. Dessa betalas i sista hand av elförbrukarna.
Under förbrukningstoppar skulle efterfrågeflexibilitet ha en betydande roll då det gäller att säkerställa tillräcklig el. Genom efterfrågeflexibilitet minskas elförbrukningen under perioder med hög förbrukning och höga priser eller så överförs den till en förmånligare tidpunkt. Samtidigt som detta bidrar till att hålla elsystemet i balans, gynnar detta elförbrukarna i form av mindre elräkningar.
Deltagandet i efterfrågeflexibilitet kan till en början kräva investeringar, men det kommer att lanseras mycket konstadseffektiva lösningar för att optimera elförbrukningen. För tillfället är det närmast storindustrin som utnyttjar efterfrågeflexibilitetens möjligheter. Då styrteknologin utvecklas ökar emellertid möjligheterna att utnyttja efterfrågeflexibilitet i all elförbrukning. Detta gäller också privathushåll, då alla nu har nya fjärravlästa elmätare och elen kan köpas till börsnoterat timpris.
Marknaden behöver kostnadseffektiva tekniska lösningar som styr förbrukningen automatiskt. Det behövs också serviceverksamhet för att hjälpa användarna och att vid behov sammanställa flera användares flexibilitetspotential till flexibla lösningar som kan säljas på marknaden. Fingrid är för egen del intresserad att köpa efterfrågeflexibilitet till reserv för att reglera kraftsystemets balans.
Fingrids utvecklingschef Jonne Jäppinen, som talar om efterfrågeflexibilitet på Elmarknadsdagen den 7 april, berättar om hur Fingrid har börjat testa efterfrågeflexibilitet.
Elmarknadsdagens föreläsningar kan följas direkt som webcasting-sändningar på adressen:
http://qsb.webcast.fi/f/fingrid/fingrid_2014_0407_sahkomarkkinapaiva
Mer information:
vice verkställande direktör Juha Kekkonen, tfn 030 395 512