Fingrid har utvecklat en för åkrar avsedd stolpmodell som sparar odlingsmark

Fingrid Oyj, som ansvarar för elöverföringen i Finlands stamnät, har utvecklat en ny modell av kraftledningsstolpe för åkrar. I planeringen har man strävat efter att minimera olägenheterna för jordbruket och förbättra arbetarskyddet. Den nya åkerstolpen gör det lättare att luckra upp jord och odla.

‒ Vi tror att markägarna kommer att välkomna den nya åkerstolpmodellen. Idén om en stolpe som tar lite av odlingsarealen i anspråk kom ju direkt från markägarna under en lantbruksmässa som vi har medverkat vid under flera somrar. Den största nyttan med Farmari för oss är att få feedback från ägarna till den mark där våra kraftledningar går, berättade Fingrids vice vd Kari Kuusela i dag under lanseringen av åkerstolpen i Björneborg.

Stolpmodellen presenteras för första gången för markägarna med broschyrer och bilder under evenemanget Farmari i Björneborg. Man kan också bekanta sig med stolpen med hjälp av miniatyrmodellen på Fingrids monter på Farmari 1‒3.7.2011.

Stamnätsbolaget Fingrid är internationellt sett en pionjär vad gäller kombinering av formgivning och tekniska konstruktioner. Bolaget har tidigare utvecklat så kallade landskapsstolpar, och åkerstolpen är en fortsättning på detta vidsynta utvecklingsarbete.

Produktutvecklingen av stolpmodellen inleddes för ett par år sedan i samarbete med formgivningsbyrån Muotohiomo Oy. Målet var att utveckla en ny slags kombinationsstolpe för kraftledningar på 400 och 110 kilovolt.

Stolpen är i samma höjdklass som den traditionella 400-kilovoltsstolpen där den övre regeln är på 31‒35 meters höjd. Den största skillnaden mellan en åkerstolpe och de traditionella stolptyperna är att stagen, dvs. stödvajrarna, saknas. Man kan arbeta friare med maskiner nära en åkerstolpe än i närheten av de traditionella, stagade stolparna. Många lantbruksmaskiner kan passera i öppningen som längs med kraftlinjen är 7 meter och i tvärriktningen 14 meter.

Skyddskonstruktionen kring fundamentet ska hindra eventuella kollisioner med fundamentet. Tack vare detta kan jorden luckras upp alldeles intill stolparna. I och med att det inte finns några stag lindras även problemet med ogräs i anslutning till dem betydligt.

Stolpfundamentet är ett betongelement som består av två ihopkopplade stycken. Vardera delen väger tre ton. Stolpen, som har fyra ben, förankras i marken med fundament som väger 24 ton. Ingen separat betonggjutning behövs utan hela grundläggningen kan jämföras med elementbygge.

- Stolpmodellen blir dyrare för oss än den traditionella typen men de minskade olägenheterna för jordbruket är en klar förbättring. Vi räknar med att även kollisionsskadorna kommer att minska på lång sikt, berättar Kuusela om bakgrunden till planeringen.

Används delvis mellan Björneborg och Kristinestad

Åkerstolpar används främst när det byggs nya kraftledningar. De kan även resas i anslutning till gamla ledningar när en ledning eller dess stolpe ska bytas ut.

Åkerstolpen används för kraftledningen på 400 kilovolt som går mellan elstationerna Ulvsby i Björneborg och Kristinestad i Kristinestad. Den största delen av den nya kraftledningssträckningen genomförs dock med traditionella konstruktioner eftersom terrängen på ledningssträckan mestadels är skog.

Den 115 kilometer långa kraftledningen, som blir färdig 2014, ersätter det tekniskt föråldrade kraftöverföringsnätet i området. I västra Finland måste man dessutom förbereda sig på ett betydligt större behov av elöverföring. Elförbrukningen har ökat kraftigt bland annat i områdena Vasa, Kristinestad och Seinäjoki. Projektet medför även betydande besparingar då förlustelen minskar.

Kraftledningen mellan Björneborg och Kristinestad utgör en del av den långsiktiga utvecklingsplanen för stamnätet enligt vilken man förbereder sig på att ansluta ny elproduktion ‒ vind- och kärnkraft ‒ i stamnätet. Fingrids årliga investeringskostnader har ökat kraftigt, och har i år överstigit 260 miljoner euro.

‒ Enligt Fingrids investeringsprogram har företaget som mål att bygga totalt nästan 3 000 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal elstationer. Cirka 90 procent av de nya överföringsförbindelserna byggs dock jämsides med eller på de gamla ledningsgatorna. På det sättet försöker man minska olägenheterna som orsakas markägarna, betonar Kuusela.

‒ I det stora hela ställer en intensiv byggtakt krav på oss att föra en aktiv dialog med markägarna kring planering av markanvändning och byggande. Därför deltar vi i bland annat Farmari-evenemang där vi berättar om aktuella projekt inom regionen. I Satakunda håller till exempel, förutom kraftledningsprojektet Ulvsby‒Kristinestad, miljökonsekvensbedömningen för kraftledningar i anslutning till kärnkraftverksprojektet Olkiluoto 4 på att starta. Under arbetet granskas kraftledningssträckningarna från Olkiluoto till Raumo och därifrån vidare till Ulvsby, Forssa och Lundo, säger Kuusela.

Ytterligare information:
vice vd Kari Kuusela, tfn 040 502 7333

Illustrationer över åkerstolpen (för större bild, klicka på länken under respektive bild):