Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1.-30.6.2023

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Denna halvårsrapport har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2022. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.

Fingrids segmentrapportering ändrades från och med 30.6.2023. Det har inte skett några förändringar i Fingrids verksamhet eller organisationsstruktur. Segmenten som koncernen rapporterar omfattar stamnätverket och balanstjänsterna. Tillsynen av den skäliga avkastningen på verksamheten är fortfarande riktad mot bolaget, inklusive de presenterade segmenten. Det har inte funnits några väsentliga skillnader i enskilda produkters eller tjänsters risker och lönsamhet, därav har segmentsredovisning enligt standarden IFRS 8 inte presenterats tidigare. I och med ökad tillväxt för förnybar energi och elsystemets ökade väderberoende, ställs nya krav på bolagets tjänster. Eftersom verksamhetsmiljön har ändrats, har bolaget beslutat utvidga rapporteringen till att omfatta segment.

Halvårsrapportens grafer och texttillägg återfinns i pdf-bilagan (på engelska och på finska).

• Omsättningen sjönk på grund av balanselens kraftiga prissänkning. I och med det sänkta elpriset sjönk rörelsekostnaderna och summan från Fingrids flaskhalsintäkter var betydligt mindre jämfört med föregående år.
• Inga stamnätsavgifter upptogs i januari, februari eller juni. Detta kompenserades i bolagets resultat genom att allokera flaskhalsintäkter på 139,0 (46,5) miljoner euro.
• Vinst före skatter exklusive förändring på det verkliga marknadsvärdet på derivat ökade från föregående år på grund av att den skäliga avkastningen ökade. Förlusten för översiktsperioden orsakades av den negativa förändringen i marknadsvärdet på elderivat som skyddar inköpspriset för förlustel.
• Bolagets likviditet var fortsatt god.
• Elförbrukningen i Finland uppgick till 39,9 (42,6) TWh under rapporteringsperioden. Via Fingrids nät överfördes 35,0 (36,6) TWh el, vilket motsvarade 81,0 (77,9) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).
• Under januari–juni var stamnätets leveranssäkerhet 99,99991 (99,99999)
• Ny förnybar elproduktion på 772 (843) megawatt kopplades till stamnätet.

Verkställande direktörens översikt: ”Elbrist undveks – moderniseringen av energisystemet i full gång”

På grund av det milda vädret i början av året sjönk priserna kraftigt jämfört med år 2022 toppar. Under senvåren kunde vi för första gången se negativa priser i Finland, även på daglig basis. Vi återgick till utvecklingsbanan som vi var inne på innan Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Sänkningen av elpriserna syntes genom sänkta priser på kraftsystemets reserver, vilket påskyndades också genom att reservmarknaden delvis öppnades för gränsöverskridande konkurrens vid årsskiftet. Detta var ett konkret steg från nationella reservmarknader mot reservmarknader som omfattar hela Europa. På grund av det lugna elmarknadsläget under vintern minskade Fingrids flaskhalsintäkter betydligt. Vi kommer att använda de exceptionellt stora flaskhalsintäkterna från föregående år och slopar stamnätsavgifterna för sex månader år 2023, vilket tillsammans med de slopade avgifterna för december år 2022 minskar stamnätkundernas avgifter med cirka 300 miljoner euro. Bolagets ekonomiska resultat exklusive förändring av det verkliga marknadsvärdet på derivat förbättrades från föregående år.

När det gäller eltillgången gick vintern bra – tack vare det milda och blåsiga vädret och finländarnas stora insats för att spara el. Vinterns mildhet framgår i att förbrukningstoppen i Finland uppnåddes först den nionde mars, när topplasttimmen i genomsnitt var 12 192 megawatt. Detta är långt ifrån rekordnivån på 15 105 megawatt som uppnåddes under den stränga januarikölden år 2016. Vi var förberedda på något mycket värre som lyckligtvis inte inträffade. Olkiluoto 3 bidrog till elförsörjningen under vinterns testfas men togs i kommersiellt bruk först efter vintern för att stärka Finlands elbalans. Stamnätets driftsäkerhet låg på en hög nivå hela vintern.

Vårt energisystem utvecklas i rasande takt. Finland har en möjlighet att göra den gröna omställningen till en verklig industriell framgångssaga och som en källa till välmående. Elen som förbrukas i Finland orsakar ännu lägre utsläpp. I vår elsystemvision som vi publicerade i mars förbereder vi oss för en betydande ökning av elförbrukningen och produktionen. Antalet anslutningsförfrågningar till produktion som kommer till Fingrid fortsätter att öka: Utöver landbaserad vindkraft inleds nu även investeringar i solenergi och havsbaserad vindkraft. Den ökade produktionen lockar elkonsumenter och utländska investerare. Det finns redan anslutningsförfrågningar relaterade till elförbrukning för över 15 000 megawatt! Tillförlitliga elnät är en av de viktigaste nationella konkurrensfaktorerna i industriprojekt inom grön omställning. Fingrids investeringsprogram framskrider enligt planerna och vi har inlett cirka hundra olika projekt för stamnätsinvesteringar. Storleken på bolagets färska tioårsplan för att utveckla stamnätet ligger kring fyra miljarder euro. Orsaken till de ökade stamnätinvesteringarna är det fortsättningsvis accelererande byggandet av förnybar elproduktion, den ökade elkonsumtionen driven av industriprojekt med grön teknik och elektrifieringen av samhället.

På Fingrid har man sedan flera år arbetat för att stärka en öppen, utvecklingsfrämjande och kollektiv företagskultur. En välmående och resultatinriktad arbetsgemenskap är nyckeln till bolagets långvariga framgång. Vårt långsiktiga arbete har också uppmärksammats utanför bolaget. Tredje platsen vi fick för ett år sedan i undersökningen Great Place to Work 2022 i kategorin stora företag, fick i år en fin fortsättning när Fingrid vann tävlingen Finlands mest inspirerande arbetsplatser i kategorin medelstora företag. Enligt T-Medias undersökning Luottamus&Maine 2023 ligger Fingrids anseende bland den egna personalen på en utmärkt nivå. Personalen är väldigt engagerad i att verkställa bolagets strategi.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens omsättning under perioden januari–juni var 554,8 (692,2) miljoner euro. Personalkostnaderna minskade till 83,7 (204,9) miljoner euro. Orsaken till de minskade intäkterna var de slopade stamnätsintäkterna för januari, februari och juni samt minskningen Finlands elförbrukning i januari–juni till 39,9 (42,6) terawattimmar. Omsättningen för försäljning av balansel sjönk till 343,4 (396,3) miljoner euro på grund av balanselens kraftiga prissänkning. Balanstjänsternas avgifter höjdes i januari och sänktes i maj. Elöverföringen mellan Finland och Ryssland avbröts 14.5.2022 vilket innebar att inga gränsöverföringsintäkter ackumulerades under rapporteringsperioden. Flaskhalsintäkterna allokerades till en omsättning på 94,6 (39,8) miljoner euro och till övriga rörelseintäkter på 44,4 (6,7) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna bestod huvudsakligen av allokerade flaskhalsintäkter och uppgick till 45,3 (251,2) miljoner euro. De minskade övriga rörelseintäkterna berodde till största del på en minskning av det verkliga värdet på elderivat som hänför sig till verksamheten.

Kostnaderna under januari–juni uppgick till 513,0 (619,4) miljoner euro. På grund av det kraftigt sänkta elpriset efter vintern sjönk inköpspriset på balansel till 236,5 (395,0) miljoner euro. Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet och elkvaliteten ökade till 71,5 (61,3) miljoner euro, vilket berodde främst på den ökade mängden reserver som måste införskaffas. Nettoeffekten av flaskhalskostnaderna när Finlands balansräkningsöverskott överförs från Finland till Sverige och Norge sjönk till 5,9 (28,4) miljoner euro. Kostnaderna för stamnätets förlustel sjönk till 34,1 (39,7) miljoner euro på grund av det sänkta elpriset. Vid utgången av juni hade cirka 94 (98) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under återstoden av 2023 skyddats till ett genomsnittspris på 33,5 (33,1) euro per megawattimme. Uppemot 85 (82) procent av anskaffningen av förlustel var skyddad mot skillnader i områdespriserna till ett genomsnittspris på 5,2 (6,7) euro per megawattimme.

Investeringsprogrammet för stamnätet fortskrider. Investeringarna ökade till 130,7 (122,0) miljoner euro och med projekten som förväntas bli klara ökade avskrivningarna under resultatperioden till 59,0 (52,4) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader utgjorde 8,6 (8,1) miljoner euro. Personalkostnaderna steg till 21,3 (19,3) miljoner euro, vilket berodde på en ökning av antalet anställda. Koncernens rörelseresultat var -79,5 (323,6) miljoner euro. Vinsten före skatter var -85,0 (299,4) miljoner euro. Skillnaderna jämfört med året innan förklaras främst av förändringar i marknadsvärdet på derivat (negativ förändring 393,6 miljoner euro). Rörelsevinsten exklusive förändringen av det verkliga värdet på derivat förknippade med den operativa verksamheten uppgick till 87,1 (83,5) miljoner euro. Rörelsevinst exklusive förändring av det verkliga värdet på derivat ökade jämfört med nivån året innan i takt då investeringsprogrammet och ränteuppgången ökade bolagets tillåtna avkastning. Rapporteringsperiodens vinst blev -67,9 (239,4) miljoner euro och totalresultatet -68,0 (239,4) miljoner euro.

Finansiering

Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var -42,2 (349,2) miljoner euro under rapporteringsperioden. Det minskade kassaflödet berodde på lägre samlade flaskhalsintäkter under rapporteringsperioden. Kassaflödet minskas av de inkluderade investeringarna på 99,2 miljoner euro i ränteplaceringar. Soliditetsgraden vid utgången av rapporteringsperioden var 18,5 (26,5) procent. Den minskade soliditeten berodde på minskat eget kapital och ökade flaskhalsintäkter i balansräkningen. Minskningen av eget kapital berodde på den negativa resultatpåverkan som orsakades av elderivatens minskade marknadsvärde och den första betalade utdelningen i april. I balansräkningen ingår samlade flaskhalsintäkter i kortfristiga och långfristiga upplupna skulder av övriga skulder, vilket ökar skuldbeloppet i balansräkningen och delvis sänker soliditetsgraden. IFRS 16-standardens negativa inverkan på andelen eget kapital var 0,2 procentenheter.

Koncernens finansiella nettokostnader under perioden januari–juni uppgick till 6,1 miljoner euro (23,8 miljoner euro), vilket inkluderar en negativ förändring av det verkliga värdet på derivat på 11,8 miljoner euro (20,8 miljoner euro negativ). Förändringen av det verkliga värdet på finansiella tillgångar uppgick till 3,1 miljoner euro positivt (1,1 miljoner euro negativt). Nettokostnaderna inkluderade 0,3 (0,3) miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld i enlighet med IFRS 16.

De räntebärande lånen uppgick till 1 048,9 (1 101,6) miljoner euro, varav 681,6 (1 043,6) miljoner euro utgjordes av långfristiga och 367,4 (58,1) miljoner euro av kortfristiga lån. Ökningen av antalet kortfristiga lån beror på obligationen på 300 miljoner euro som förfaller i april 2024. Lånen inkluderade vid utgången av rapporteringsperioden leasingskulder i enlighet med IFRS 16 på totalt 32,5 (31,1) miljoner euro, varav 3,2 (2,7) miljoner euro var kortfristiga, det vill säga löper ut inom mindre än ett år, och 29,3 (28,3) miljoner euro som löper ut om mer än ett år.

Koncernens likviditet var fortsatt utmärkt. De likvida medlen och övriga finansiella tillgångarna uppgick till 624,8 (424,3) miljoner euro i slutet av rapporteringsperioden. Fingrid har aktivt använt flaskhalsintäkterna till investeringar, slopat stamnätsavgifter och täckt rörelsekostnaderna med flaskhalsintäkterna. Flaskhalsintäkterna har varit betydligt lägre än föregående år. Dessutom har bolaget 70,9 (0,0) miljoner euro i ränteplaceringar i övriga långfristiga investeringar. Koncernen har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt icke-bindande likviditetsstödjande finansieringsarrangemang på totalt 90 miljoner euro.

Kunder

Den starka tillväxten och regionala koncentrationerna av förnybar väderberoende energiproduktion förändrar elsystemets verksamhets- och förvaltningskrav. På våren presenterade Fingrid en elsystemsvision om förändringarna i elsystemet och Finlands tillväxtmöjligheter inom ren energiproduktion och industriell elförbrukning. I visionen förbereder man sig på ökad elproduktion och -försörjning samt skapar beredskap för att utveckla stamnätet och elsystemet på lång sikt. Denna utveckling kräver olika förändringar, nya lösningar och ännu tätare samarbete mellan alla elanvändare och producenter. Fingrid har ett nära samarbete med elmarknadsaktörer för att hitta lösningar med vilka det är möjligt att även i fortsättningen erbjuda hög elkvalitet och tillgång i takt med att produktionen och förbrukningen av förnybar el ökar kraftigt.

Antalet förfrågningar om anslutning av elproduktion har ökat kraftigt jämfört med samma tidpunkt förra året, totalkapaciteten uppgår nu till 280 GW. En stor del av förfrågningarna, cirka 160 GW, ansluts till landbaserad vindkraft men även antalet anslutningsförfrågningar som gäller havsbaserad vindkraft och solkraftverk har ökat. Under första halvåret 2023 anslöts 772 MW (843 MW) ny förnybar produktion till elnätet.

Den ökade produktionen av ren energi och säker elöverföring har märkbart påverkat även industrins försörjningsefterfrågan, vars antal anslutningsförfrågningar är cirka 15 GW.  På flera platser i Finland planeras och pågår flera projekt relaterade till ren elförsörjning inom vätgasindustrin, datacenter, uppvärmning och metallindustrin. Under våren publicerades viktiga nya investeringsplaner. Enligt ett meddelande från Finlands Näringsliv planeras gröna investeringar för över 85 miljarder euro – för att de ska verkställas krävs ren energi. Fingrid har en central roll för att denna utveckling ska vara möjlig.

Fingrids uppdrag är att utveckla och upprätthålla ett stabilt elsystem. Detta säkerställs med ett stabilt stamnät och effektiv användning av det samt tätt samarbete med olika aktörer på elmarknaden. Elproduktion och elförbrukning har idag många möjligheter att ansluta till stamnätet i olika delar av Finland. En ny version av Fingrids tjänst Verkkokiikari (Nätkikaren), som ger en bild över stamnätets anslutningskapacitet, publicerades i maj. Tjänsten visar situationen för elproduktionen och anslutningskapaciteten för elförbrukningen i olika delar av Finland. Nätkikaren ger en klar bild av anslutningsmöjligheterna, vilket stöder utvecklingsplanerna för elproduktionen och -försörjningen samt möjliggör effektiv och maximal användning med hänsyn till regionala skillnader.

Den koncentrerade vindkraftsproduktionen på västkusten utmanar för närvarande nätets stabilitet under överföringsavbrott relaterade till underhåll och byggande av elnätet. Anslutningar av vindkraftverk på västkusten är temporärt begränsade. Tillsammans med kunderna har vi hittat lösningar för att minska begränsningarna för vindkraftens produktionsvolym vid överföringsavbrott tills investeringarna för att stärka stamnätet är slutförda i området.

Fingrids nätbaserade tjänst Avoin Data utvecklas fortfarande och den senaste versionen för elmarknadsaktörerna lanserades i juni. Målet med tjänsten är att kostnadsfritt dela realtidsdata om elsystemet i digital form, öka transparensen, möjliggöra utveckling av nya tjänster samt främja elmarknadens effektiva verksamhet.

Kunderna står i centrum för Fingrids verksamhet. Kunderna litar på Fingrid och ger starkt stöd till verksamheten. I maj–juni 2023 bad forskningsföretaget T-Media Fingrids kunder om en bedömning av företagets verksamhet. I enkäten hade intressenternas stöd ökat sedan två år tillbaka och är nu 4,26/5 (4,07/5). Även Fingrids anseende är på en utmärkt nivå bland kunderna: Anseendebetyget var 4,15/5 (4,04/5).

Stamnätsinvesteringar

I utvecklingsplanen för stamnätet som uppdaterades i juni är de beräknade stamnätinvesteringarna för de kommande tio åren (åren 2024–2033) fyra miljarder euro. Orsakerna till de ökade stamnätsinvesteringarna är investeringarna i industri som använder ren energi och elektrifieringen av samhället, som kräver ökad utsläppsfri elproduktion och hög elleveranssäkerhet.

Med utvecklingsplanen blir det möjligt att producera ren el och öka konsumtionen samt uppnå klimatmålen i Finland. I planen har man fäst särskild vikt vid att stamnätet utvecklas ansvarsfullt. Planen omfattar 6 100 km nya kraftledningar och 128 elstationsprojekt, för vilka olika alternativ för genomförande undersöks, med hänsyn till deras effekter på naturen och miljön. Till exempel kommer 40 procent av de nya kraftledningarna att byggas på befintliga ledningsgator.

Cirka 14 500 kilometer kraftledningar och 124 elstationer hör till stamnätverket i dag. 374 kilometer nya kraftledningar och 68 nya elstationer håller på att byggas.

Gränsförbindelserna mellan länderna stärker integreringen av den europeiska energimarknaden och förbättrar leveranssäkerheten. Bygget av Aurora Line med en kapacitet på 400 kilovolt, som stärker gränsförbindelsen mellan Finland och Sverige, framskrider enligt tidtabellen. Aurora Line slutförs i sin helhet under 2025. 

Ett flertal 110 kilovolts kraftledningar håller på att byggas. Renoveringsarbetet för den 100 kilometer långa kraftledningen Hämeenlahti-Kauppila-Hännilä som går från Hämeenlahti i Jyväskylä till Hännilä i Jorois och kraftledningsavsnittet Siikajoki-Sorsaraivio är i gång. En ny kraftledningsförbindelse byggs mellan elstationerna Isokanka i Ii och Leväsuo i Uleåborg. Dessutom pågår anslutning av kraftledningarna på 110 kilovolt relaterade till elstationsprojekten Isohaara och Arkkukallio-Furubacka.

För kraftledningsarbetens del är en 289 kilometer lång kraftledningsförbindelse på 400 kilovolt mellan Vaala och Jorois under upphandling, och den byggs i huvudsak i anslutning till den befintliga Insjölinjen.Genom att stärka Insjölinjen ökar elöverföringskapaciteten från norr till söder och det blir möjligt att ansluta förnybar energi och industriinvesteringar till stamnätet i östra Finland. Dessutom är en kraftledningsförbindelse på 400 och 110 kilovolt från Vittis till Forssa, vilket gör det möjligt att överföra västkustens ökande produktionsöverskott till södra Finland.

För närvarande pågår projektutredningar för 470 kilometer kraftledningar på 400 kilovolt och 10 kilometer på 110 kilovolt. Fingrid planerar en överföringsförbindelse på cirka 210 kilometer och 400 kilovolt mellan Petäjäkoski i Rovaniemi och Nuojuankangas i Vaala. Även en cirka 270 kilometer lång förbindelse för att stärka överföringskapaciteten mellan Alajärvi och Hausjärvi i Hikiä planeras. Dessutom kommer projektutredningarna för en förbindelse på cirka 165–185 kilometer mellan Kalajoki (Jylkkä) och Alajärvi att göras under sommaren.

Elstationerna har en central roll för att hantera elöverföringen, leveranssäkerheten och elnätets status. Via dem kan kunderna ansluta sig till stamnätet. Bland annat byggarbetena för Hepokorpi elstation i huvudstadsregionen har inletts och framskrider enligt planerna. Hepokorpi elstation är ett bra exempel på ett gemensamt projekt mellan flera aktörer som garanterar trygg elförsörjning för regionen, möjliggör tillväxt av industriell elförbrukning och producerar ren fjärrvärme från servercentralens spillvärme.  

Under rapporteringsperioden tog Fingrid investeringsbeslut om att renovera banavsnittet Siikajoki-Sorsaraivio och kraftledningen Nurmijärvi-Lautala samt att utvidga 110 kilovolts elstationerna Vanaja, Nådendalssundet, Uusnivala och Anttila. Dessutom gjorde bolaget investeringsbeslut om att bygga elstationer i Harjavalta, Kolsi, Kissankuja, Honkajoki, Böle och Sorsasalo.

Fingrid nådde ett mycket bra resultat i den internationella undersökningen av stamnätsbolagen ITOMS (International Transmission Operations and Maintenance Study), där man bedömer effektivitet och kvalitet på stamnätsbolagens underhåll. Driftsäkerheten i Fingrids stamnät fick åter en gång toppbetyg och underhållskostnaderna är lägre än genomsnittet. Fingrid fick utmärkelsen ”Top Performer” för underhållet av elstationerna.

Arbetssäkerheten på Fingrids kraftlednings- och elstationsbyggplatser är på en god nivå. Under en översiktsperiod på 12 månader var olycksfrekvensen på Fingrids kraftlednings- och elstationsbyggplatser 6,18 när målet för år 2023 var under 5. 

Elsystemets drift

Mellan januari och juni uppgick elförbrukningen i Finland till 39,9 (42,6) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period uppgick till 3,3 (4,3) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 43,2 (46,9) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 35,0 (36,6) terawattimmar el, vilket motsvarade 81,0 (77,9) procent av den totala överföringsvolymen i Finland. Under samma period överförde Fingrid 30,3 (32,2) terawattimmar el till sina kunder, vilket motsvarade 75,9 (75,5) procent av den totala elförbrukningen i Finland.

Förbrukningstoppen förra vintern uppnåddes en kall morgon 9.3.2023 mellan kl. 8–9 när förbrukningen var 12 192 megawatt. Siffran är långt i från alla tiders förbrukningstopp vintern 2016, när förbrukningen var som högst 15 105 megawatt. Andelen producerad el i Finland av förbrukningen var 11 240 megawatt och resten importerades från Sverige. Det fanns ingen risk för att elen inte skulle ha räckt till när förbrukningen var som högst.

Driftsäkerheten för Fingrids stamnät under perioden januari–juni har legat på en utmärkt nivå och inga störningar har inträffat i stamnätet. Under rapporteringsperioden var stamnätets leveranssäkerhet 99,99991 (99,99999) procent. Fingrid har förberett sig på extrema väderfenomens inverkan på elsystemet. Under rapporteringsperioden har det inte funnits behov av att höja beredskapen för utredning av störningar.

Elimporten från Sverige till Finland mellan januari och juni uppgick till 5,3 (7,8) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige var 1,4 (0,8) terawattimmar. Överföringskapaciteten mellan länderna var tillförlitlig, men den var begränsad 19.4–9.5 under rapporteringsperioden på grund av reparationsarbeten på kabeln Fenno-Skan 2.

Liksom i fjol exporterades mycket el till Estland under perioden januari–juni, totalt 3,3 (3,6) terawattimmar. Endast mycket små mängder el importerades från Estland under rapporteringsperioden. Överföringskapaciteten mellan länderna var tillförlitlig och årsunderhållen på förbindelserna EstLink 1 och EstLink 2 fungerade enligt planerna. Under första halvan av 2023 använde Fingrid 0,2 (2,1) miljoner euro till motköp.

Som en del i att förbereda en förändring av elproduktionsstrukturen har Fingrid deltagit i en undersökning om elens tillräcklighet och leveranssäkerhet i Finland under andra hälften av 2020-talet. Modellerna som identifierades i en undersökning som gjordes i samarbete med konsultföretaget Afry publicerades i juni för intressentkonsultation. Målet är att öka diskussionerna och identifiera ändamålsenliga verksamhetsmetoder och kostnadseffektiva modeller för att förebygga och lösa eventuella problem med elens tillräcklighet i framtiden. 

Elmarknaden

Det milda vädret på elmarknaden i början av året och de verkställda sparåtgärderna på el sänkte elpriset avsevärt jämfört med andra halvåret föregående år. Under översvämningssäsongen på senvåren kunde man se negativa elpriser även på daglig basis i Finland. Utöver vattensituationen påverkades de låga priserna även av tillskottet från kärnkraftsproduktionen som Olkiluoto 3 medförde och vindkraftsproduktionens gynnsamma väderförhållanden.

Elimporten från särskilt norra Sverige har varit omfattande och oftast på maximal nivå dagtid men efter att Olkiluoto 3 sattes i drift har el exporterats från Finland till norra Sverige särskilt nattetid. Estland har importerat en stor mängd el från Finland. Under perioden januari–juni uppgick medelpriset på den nordiska spotmarknaden till 70,42 (115,62) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 60,36 (104,73) euro per megawattimme.

Under rapporteringsperioden har förbindelsernas driftsäkerhet och tillgänglighet mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland varit bra. De regionala prisskillnaderna för el mellan länderna har stabiliserats jämfört med samma tidpunkt förra året och flaskhalsintäkterna för Finlands gränsöverföringsförbindelser har minskat. Prisskillnaderna mellan Finland och Estland ökade i maj–juni bland annat på grund av underhållsarbete av EstLink2. Under januari–juni uppgick flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige till 100,5 (479,8) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 104,7 (145,9) miljoner euro under januari–juni. Fingrids andel av de presenterade flaskhalsintäkterna är 50 procent.

I januari 2022 införde Fingrid tillsammans med det estniska stamnätsbolaget Elering överföringsrättigheter över gränsen mellan Finland och Estland, med vilka det är möjligt att reservera överföringskapacitet och därmed stödja grossistmarknadens funktion. Produkten har fungerat enligt planerna och den maximala mängden överföringsrättigheter har beviljats under rapporteringsperioden.

Reserverna som upprätthåller elsystemets funktion får större betydelse allteftersom den förnybara energiproduktionen ökar. Mängden reserver som Fingrid skaffar ökar, och de skapar nya möjligheter för olika aktörer på elmarknaden. Under rapporteringsperioden sjönk reservpriserna. Prisfluktuationer i reglerkraften har ökat betydligt på våren, särskilt i nedregleringen. På våren har negativa nedregleringar figurerat betydligt mer än tidigare. Detta har påverkat priset för balansavvikelsen som bildas utifrån reglerpriset.

Fingrid höjde balanstjänsternas avgifter för balansansvariga i januari till 1,7 €/MWh och sänkte avgifterna till 1,2 €/MWh i maj. Höjningen och sänkningen av avgifterna följde utvecklingen av balanstjänstkostnaderna, särskilt de inköpta kraftsystemsreserverna. För att balansera den nationella elbalansen tar Fingrid ekonomisk risk för de balansansvariga. För denna risk krävs säkerheter av de balansansvariga. Som en del av den offentliga konsultationen som Energimyndigheten satt igång levererade Fingrid i slutet av maj en uppdatering av principerna för fastställande av säkerheter för balansansvariga, till Energimyndigheten för bekräftelse.

EU-kommissionen arrangerade i början av året ett offentligt hörande om en förnyelse av elmarknaden, dit europeiska stamnätsinnehavare skickade ett gemensamt svar. Dessutom publicerade nordiska stamnätsbolag ett gemensamt uttalande som levererades till hörandet. I uttalandet betonades åtagandet att trygga nyckeldragen i den nuvarande elmarknadsmodellen, såsom marginalprissättning. Kommissionen publicerade i mars ett förslag utan några väsentliga förändringar i marknadsmodellen. Kommissionens förslag handlade särskilt om att öka konsumtionsflexibiliteten, stärka investeringssignalerna och elkonsumenternas ställning på detaljhandelsmarknaden.

För att säkerställa effektiv nätanvändning och leveranssäkerhet har de nordiska stamnätsbolagen utvecklat en överföringsbaserad beräkningsmetod för överföringskapacitet. Metoden beaktar hur produktionen och förbrukningen påverkar nätet och optimerar användningen av nätet och kraftsystemet. En motsvarande beräkningsmetod för överföringskapacitet som redan används på kontinenten i Europa, testas i Norden parallellt med den nuvarande kapacitetsberäkningsmetoden. Projektet startade i mars 2022 och pågår ännu. Metoden tas i bruk tidigast under det första kvartalet 2024.

Reservmarknaderna expanderar till Europa. Fingrid förbereder sig för att ansluta sig till den europeiska marknadsplatsen för automatisk frekvensåterställningsreserv (aFRR) sommaren 2024. Ibruktagandet av den europeiska marknadsplatsen för även med sig aFRR-energimarknaden parallellt med aFRR-kapacitetsmarknaden.

Tillit och transparens är viktig för att marknaderna ska fungera och för att främja marknadsaktörernas och slutkonsumenternas förtroende. Reglerkraftsmarknadens marknadsövervakning effektiverades i juni, när Fingrid kom överens med Nord Pool om att införa manuell frekvensåterställningsreserv, det vill säga att utvidga marknadskontrollen av reglerkraftens energimarknad. I arrangemanget utför Nord Pools avdelning för marknadsövervakning regelbunden övervakning av dessa marknader och rapporterar till Fingrid om eventuella överträdelser. Fingrid ansvarar för marknadsövervakningen och dess genomförande på reglerkraftsmarknaden och även på andra reservmarknader.

Den 22 maj 2023 övergick Finland till 15 minuters avräkningsperioder. Implementeringen lyckades enligt planerna och både avräkningsbolaget eSett och Fingrid Datahubs system för informationsutbyte inom detaljhandeln för el, fungerar nu i 15-minutersperioder. Att införa kvartsavräkning är det första steget mot 15-minutershandel. Inom Finland är det möjligt att handla med 15-minutersprodukter på intradagsmarknaden.

Personal

Fingrids utvidgade verksamhet och förberedelserna för elsystemets tillväxt har ökat det totala antalet anställda i koncernen. Det totala antalet anställda var i genomsnitt 514 (472) personer, varav i genomsnitt 460 (417) hade en fast anställning. Personalkostnaderna uppgick till 21,3 (19,3) miljoner euro. Personalens lönekostnader uppgick till 17,9 (16,3) miljoner euro, det vill säga 3,2 (2,3) procent av omsättningen.

Fingrids långsiktiga arbete för att främja en öppen och inspirerande företagskultur syns i resultaten från personalundersökningen för 2023. På våren vann Fingrid även erkännandet som Finlands mest inspirerande arbetsplatser i kategorin medelstora företag. Valet grundade sig på resultatet från personalundersökningen PeoplePower, där arbetsklimatet, engagemanget och förtroendet för arbetsgivaren var Fingrids styrkor. Enligt T-Medias undersökning Luottamus&Maine 2023, som gjordes i april, ligger Fingrids anseende bland den egna personalen på en utmärkt nivå. Personalen gav anseendebetyget 4,40/5 och intressenternas stöd var mycket starkt på 4,57/5. Personalen identifierade delområden relaterade till arbetsplatsen och operativt ansvar som de viktigaste styrkorna. 

I år sysselsätter bolaget totalt 46 sommarjobbare med olika uppgifter runt om i landet. Liksom föregående år deltar bolaget återigen i kampanjen Vastuullinen Kesäduuni, som utmanar arbetsgivare att erbjuda unga bättre sommarjobb och fina sommarjobbsupplevelser.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Teollisuuden Voima Oyj (”TVO”) har 25.5.2022 lämnat en begäran om utredning till Energimyndigheten, där TVO påstår att Fingrid skulle ha försummat sin skyldighet att utveckla nätet i enlighet med elmarknadslagen och/eller annan tillämplig lagstiftning, och som en följd av detta ställt obehöriga restriktioner på anslutningen av kraftverket Olkiluoto 3 till stamnätet, samt att Fingrid skulle ha brutit mot sin offentliga förvaltningsskyldighet i samband med utförandet av sina offentliga administrativa uppgifter. Enligt Fingrids uppfattning saknar TVO:s påståenden grund. Fingrid har lämnat sitt svar på påståendena i TVO:s begäran om utredning till Energimyndigheten. Energimyndighetens beslut i ärendet väntas komma under hösten.

Den 14 september 2022 fattade ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, ett beslut om de långsiktiga prissäkringsmöjligheterna mellan Finland och Sverige. ACER ålade i sitt beslut stamnätsinnehavarna i Finland och Sverige att säkerställa att andra prissäkringsprodukter finns tillgängliga och att utveckla arrangemang för dessa. Fingrid har 14.11.2022 överklagat beslutet till ACER:s överklagandenämnd.

Övriga händelser

Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma fastställde 31.3.2023 bokslutet för 2022 och beslutade om utdelning till aktieägarna. Den första delen av utdelningen, totalt 88 691 600,00 euro betalades ut 5.4.2023. Hannu Linna och Jukka Reijonen omvaldes till styrelseledamöter. Jero Ahola, Anne Jalkala och Leena Mörttinen valdes till nya styrelseledamöter. Hannu Linna valdes till styrelseordförande och Leena Mörttinen till vice styrelseordförande.

Fingrid Oyj:s verkställande direktör, teknologie doktor Jukka Ruusunen meddelade 2.3.2023 att han går i pension 31.12.2023. Bolagets styrelse har valt nuvarande vice verkställande direktör Asta Sihvonen-Punkka, som varit i bolaget sedan 2016, till ny verkställande direktör för Fingrid Oyj. Hon inleder arbetet 1.1.2024. Asta Sihvonen-Punkka har också valts till vice styrelseordförande för europeiska stamnätsbolagens samarbetsorganisation ENTSO-E för perioden 1.7.2023 – 30.6.2025.

Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året

Den 27.7.2023 beslöt styrelsen enligt mandat från bolagsstämman om en andra utdelning efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt det mandat som beviljats styrelsen utbetalas den andra dividendraten, 17 500,00 euro per A-aktie och 6 400,00 euro per B-aktie, totalt 44 345 800,00 euro, den 1.8.2023.

Den starka tillväxten för förnybar energiproduktion och regionala koncentrationer samt genomförandet av ett omfattande investeringsprogram påverkar elsystemets funktion. Fluktueringar i energipriset och stora överföringsvolymer i stamnätet ökar osäkerheten i företagets betydande marknadsbaserade utgiftsposter. Skillnaden i områdespriserna mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland ökar Fingrids andel av flaskhalsintäkterna under räkenskapsperioden. Fingrid kommer att fortsätta att aktivt använda flaskhalsintäkterna till förmån för sina kunder. Bolaget har meddelat att slopa stamnätsavgifterna för juli, november och december 2023.

Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil. Bolaget har inte ändrat sin resultatprognos från den som presenterades i bokslutskommunikén 2.3.2023.

Mer information:

Verkställande direktör Jukka Ruusunen, Fingrid Oyj, tfn 040 593 8428

Ekonomi- och finansieringsdirektör Jukka Metsälä, Fingrid Oyj, tfn 040 563 3756

Fingrid Oyj half year report 2023.pdf