Fingrid-koncernens delårsrapport 1.1.-31.3.2013

Januari–mars 2013: Räkenskapsperiodens vinst förbättrades ​• I januari–mars omsatte koncernen 171 miljoner euro (170 miljoner euro i januari–mars 2012) • Koncernens rörelsevinst under årets första kvartal uppgick till 79 (54) miljoner euro • Koncernens rörelsevinst uppgick till 55 (38) miljoner euro • Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var 38 (57) miljoner euro • Räntebärande nettoskulder var 992,5 (970) miljoner euro • Investeringar 34 (19) miljoner euro • Soliditetsgrad 29,3 (26,4) procent • Resultatet per aktie uppgick till 16 550 (11 372) euro

 * Styrelsens förslag för bolagsstämman

Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen om delårsrapporten:
”Elförbrukningen var på samma nivå som året innan”

”Oberoende av den långa vintern var elförbrukningen på samma nivå som året innan. Till den förbättrade vinsten för räkenskapsperiodens första kvartal bidrog förhöjningarna av  stamnätstrarifferna i början av året samt lägre kostnader för förlustel jämfört med året innan. Flaskhalsintäkterna i anslutning till skillnaderna i områdespriserna mellan Finland och Sverige sjönk från året innan, då kapaciteten hos Sveriges transmissionförbindelser bättre räckte till för marknadens behov jämfört med året innan.”

Koncernens rörelsevinst uppgick till 79 miljoner euro (54 miljoner euro) och den innefattar värdeförändringar i tillgångsderivat på 11 miljoner euro (-8 miljoner euro). Resultatet före skatter uppgick till 73 miljoner euro (50 miljoner euro). Räkenskapsperiodens resultat uppgick till 55 miljoner euro (38 miljoner euro) och totalresultatet till 50 miljoner euro (40 miljoner euro). Koncernens kassaflöde från förelsen med avdrag för investeringar var 38 miljoner euro på plus (57 miljoner euro).  Vid utgången av översiktsperioden var soliditetsgraden 29,3 procent (26,4 procent).

Säsongvariationer är kännetecknande för koncernens inkomstflöde, och därför kan resultatet för hela året inte direkt uppskattas utifrån resultatet för tre månader.


Investeringar

Fingrid gjorde betydande investeringsbeslut som gällde elstationerna under början av året. I Nådendalssundet byggs en ny 110 kilovolts elstation, som ersätter det föråldrade ställverket vid Nådendals kraftverk. Den nya elstationen gör det även möjligt att ansluta Kraftnät Ålands HVDC-sjökabelsförbindelse till Finlands stamnät. Totalkostnaderna för projektet är cirka 8,8 miljoner euro.

Förnyandet av Petäjäskoski elstation omfattar å sin sida förnyelse av det föråldrade 220 kilovolts ställverket, vars konstruktion är oändamålsenlig, och dessutom byggs en annan 400/220 kilovolts transformator vid stationen. Investeringen genomförs för att förbättra elnätets driftsäkerhet i Lappland, eftersom områdets elnät håller på att förändras och Petäjäskoski station är en central knutpunkt i stamnätet i norra Finland.  Totalkostnaderna för förnyandet av elstationen är cirka 16 miljoner euro.

Fingrids nya reservkraftverk invigdes och togs i drift i Forssa i slutet av mars. Det är fråga om Finlands största reservkraftverk som ska trygga tillgängligheten i landets elsystem i störningssituationer. Kraftverket blev färdigt enligt tidtabellen i slutet av år 2012 och Fingrid har nu en snabb störningsreserv på sammanlagt 1300 megawatt.

I januari–mars uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 34,4 miljoner euro (19,1 miljoner euro under motsvarande period 2012).


Kraftsystem

Mellan ingången av året och utgången av mars förbrukades 24,6 terawattimmar el i Finland (24,6 TWh år 2012). Genom Fingrids nät överfördes under samma period 17,6 terawattimmar (17,5 TWh) el, vilket motsvarade 72 procent av förbrukningen i Finland.

Kapaciteten för elimport och -produktion räckte gott och väl till för att täcka vinterns förbrukningstopp. Enligt Fingrids mätningar för förbruksövervakningen uppgick elförbrukningen vintern 2013 som mest till cirka 14 043 megawatt. I början av året producerades det som mest cirka 12 000 megawatt el i Finland, och kraftverken fungerade under köldperioden utan några väsentliga störningar. Det fanns inget behov av att aktivera den rikstäckande effektreservkapaciteten på 600 megawatt.

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod i huvudsak av import från Sverige till Finland. Under översiktsperioden har felet i likströmsförbindelsen Fennia-Skan 1 begränsat importkapaciteten.  Förbindelsen var ur drift i januari på grund av reparationsarbeten samt för testning och införande av ett nytt automationssystem. Det uppstod ett kabelfel i förbindelsen Fenno-Skan 1 den 12 februari. Reparationsarbetet färdigställdes i april. Under januari–mars importerades 2,3 terawattimmar (3,1 TWh) el från Sverige till Finland och 0,3 terawattimmar (0,1 TWh) el exporterades från Finland till Sverige.

Under perioden januari–mars har elöverföringskapaciteten vid de ryska och estniska gränserna inte drabbats av några betydande begränsningar i överföringen. Importvolymen från Ryssland har i genomsnitt utgjort hälften av den tillgängliga kapaciteten och den har varierat enligt marknadssituationen. Överföringsriktningen av elöverföring genom Estlink-förbindelsen har varierat beroende på den gällande marknadssituationen. Till Finland importerades 1,8 TWh (2,0 TWh) från Ryssland och 0,2 TWh (0,1 TWh) från Estland. Exporten till Estland uppgick till 0,3 TWh (0,4 TWh).

För att förbättra den försämrade frekvenskvaliteten för nordisk el har de nordiska stamnätsbolagen testat en ny typ av reserv, en automatisk frekvensregleringsreserv. Under testperioden upprätthålls en reserv på sammanlagt 100 MW, varav Fingrids andel är 23 MW.

* Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. De intäkter och kostnader som dessa förbindelser ger upphov till presenteras i tabellerna i avsnittet ekonomiskt resultat.