Fingrid-koncernens verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011: Investeringar på rekordnivå, resultatet sjönk

Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen om Fingrids bokslut:

 

"Den minskade elförbrukningen och ökningen av de marknadsbaserade kostnaderna försämrade Fingrids resultat. Jämfört med året innan steg speciellt kostnaderna för reserver som tryggar stamnätets driftsäkerhet samt finansieringskostnaderna på grund av höjd räntenivå. 

 

Bolagets nettolåntagning stiger på grund av ett omfattande investeringsprogram. Under året emitterade Fingrid ett masskuldebrevslån på en miljard svenska kronor under bolagets internationella låneprogram Medium Term Note samt undertecknade ett långfristigt lån på 20 miljoner euro med Nordiska Investeringsbanken (NIB).

 

Fingrids investeringar var på rekordnivå år 2011. Den ovanligt höga investeringsnivån i euro beror på att flera stora investeringsprojekt genomfördes samtidigt. Investeringsnivån år 2011 kommer som det nu ser ut att vara den klart högsta i bolagets tioåriga investeringsplan. Enligt den ska bolaget investera 1,7 miljarder euro i stamnät och reservkraft under de närmaste tio åren. Utöver ökad upplåning kräver investeringarna också en höjning av överföringstariffen under de kommande åren. Från början av 2012 höjde bolaget överföringstarifferna med i genomsnitt 30 %. Trots detta hör Fingrids överföringstariffer till de lägsta i Europa.

 

Finlands stamnät hade fortsättningsvis god driftsäkerhet år 2011. Störningstiden per anslutningspunkt där stamnätskunder är anslutna var dock större än i medeltal. Störningstiden ökades i synnerhet av fel i kundernas grenledningar, som är anslutna till stamnätet, under stormarna vid jultiden. Påverkan av de här felen märktes också i stamnätet. Stamnätet klarade stormarna bra med tanke på stormstyrkan.

 

Överföringsnätets flaskhalsar begränsade den finländska elhandeln med de nordiska länderna. Den tillgängliga överföringskapaciteten var ungefär normal, men torkan i början av året ökade exportefterfrågan betydligt, och i slutet av året ledde stor tillgång på vattenkraft till importefterfrågan. Finlands och Sveriges regionpriser skilde sig ofta med upp till tiotals euro per megawattimme. På senhösten stabiliserades läget, vilket påverkades av att den nya överföringsförbindelsen Fenno-Skan 2 stod till marknadens förfogande en månad tidigare än planerat. Förbindelsen ökade överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige med 40 %."

 

 

Koncernens omsättning i oktober–december var 108 miljoner euro (138 milj. euro under motsvarande tid 2010). Stamnätsintäkterna utgjorde 59 milj. euro (64 milj. euro) och försäljningen av balansel 25 miljoner euro (49 milj. euro). Resultatet enligt IFRS före skatt var 8 miljoner euro (14 milj. euro) i oktober–december.

 

Koncernens omsättning under räkenskapsperioden uppgick till 438 miljoner euro (456 milj. euro). Affärsverksamhetens övriga intäkter var 3 miljoner euro (7 milj. euro). 

 

Stamnätsintäkterna stannade på samma nivå som året innan, trots att tariffen höjdes med 4,5 procent, på grund av att elförbrukningen sjönk med 3,8 % jämfört med 2010. Försäljningen av balansel sjönk till 146 miljoner euro (160 milj. euro), främst på grund av lägre elmarknadspris. Intäkterna av gränsöverföring från förbindelsen mellan Finland och Ryssland sjönk med 2 miljoner euro från föregående år. Fingrids nordiska flaskhalsintäkter uppgick till 16 miljoner euro (9 milj. euro).

 

Omsättning och affärsverksamhetens övriga intäkter (milj. €)	1-12/11	1-12/10	10-12/11	10-12/10
Stamnätsintäkter	210	211	59	64
Försäljning av balansel	146	160	25	49
Gränsöverföring	22	24	5	6
Estlink flaskhalsintäkter	10	9	1	6
Nordiska flaskhalsintäkter	16	9	4	1
Effektreserv	7	14	5	2
Transitintäkter	22	19	7	5
Inmatningstariff för torv	0	1		0
Annan omsättning	5	9	2	4
Affärsverksamhetens övriga intäkter	3	7	1	4
Omsättning och övriga intäkter totalt	441	463	109	142

 

Köp av balansel utgjorde 131 miljoner euro (145 milj. euro). Kostnaderna för förlustel sjönk med 2 miljoner euro jämfört med föregående år på grund av betydligt lägre genomsnittligt regionpris i Finland. Kostnaderna för reserver som tryggar stamnätets driftsäkerhet ökade med 7 miljoner euro och avskrivningarna med en miljon euro. Kostnaderna för underhållsstyrning och personalkostnaderna förblev på samma nivå som året innan.

Kostnader (milj. €)	1-12/11	1-12/10	10-12/11	10-12/10
Köp av balansel	131	145	22	49
Anskaffning av förlustel	63	65	16	19
Avskrivningar	68	67	18	17
Reserver	28	22	7	6
Personal	20	20	6	6
Underhållsstyrning	18	18	6	5
Effektreserv	7	13	5	3
Transitavgifter	12	10	4	2
Estlink-näthyror	9	9	1	6
Inmatningstariff för torv		1		0
Andra kostnader	23	21	7	7
Kostnader totalt	380	391	90	120
Rörelsevinst utan värdeändringar på råvaruderivat	62	72	19	22
Koncernens rörelsevinst	57	74	17	23

 

Koncernens rörelsevinst utgjorde 57 miljoner euro (74 milj. euro). För värdeändringar på råvaruderivat noterades i resultatet -5 miljoner euro (+2 milj. euro).

 

Rörelsevinsten under det sista kvartalet utgjorde 17 miljoner euro (23 milj. euro).

 

Koncernens vinst för räkenskapsperioden var 33 miljoner euro (42 milj. euro). Kassaflödet för koncernens affärsverksamhet med avdrag för investeringar var 148 miljoner euro negativt (-12 milj. euro). Bolagets styrelse föreslår för bolagsstämman att en dividend på 2 018,26 euro per aktie ska betalas ut.

 

Avkastningen på investerat kapital var 3,6 % (5,1 %) och avkastningen på eget kapital 6,5 % (8,7 %). Soliditetsgraden i slutet av perioden var 25,7 % (28,6 %).

 

I slutet av året hade koncernen och Fingrid Oyj 266 anställda, inklusive visstidsanställda. Året innan var motsvarande antal 263 personer. Den fast anställda personalen utgjorde 252 personer (249).

 

 

Fingrids totala investeringar år 2011 utgjorde 244 miljoner euro (144 milj. euro). Av det här beloppet investerades sammanlagt 173 miljoner euro (109 milj. euro) i elnätet och 68 miljoner euro (31 milj. euro) i reservkraft. Investeringarna i datasystem var cirka 3 miljoner euro (4 milj. euro).

För forskning och produktutveckling användes sammanlagt cirka 1,8 miljoner euro (1,5 milj. euro). Totalt cirka 50 forsknings- och utvecklingsprojekt pågick. De största satsningarna gällde utveckling av nya typer av kraftledningsstolpar samt metoder att styra nätets driftsäkerhet.

 

Elförbrukningen minskade med 3,8 procent jämfört med året innan till följd av nedgången i industriproduktionen och det varma slutet av året. I Finland förbrukades 84,4 terawattimmar el 2011 (87,7 terawattimmar 2010). I Fingrids nät överfördes 64,2 terawattimmar (68,1 terawattimmar), vilket motsvarar 76 procent av förbrukningen i Finland.

 

Under år 2011 importerades 5,9 terawattimmar el (2,8 terawattimmar 2010) från Sverige och exporten från Finland till Sverige utgjorde 4,0 terawattimmar (5,7 terawattimmar).

Från Estland importerades 1,6 terawattimmar el (2,0 terawattimmar) till Finland och exporten från Finland till Estland utgjorde 0,5 terawattimmar (0,2 terawattimmar).

Elimporten från Ryssland uppgick till 10,8 terawattimmar 2011 (11,6 terawattimmar).

 

 

Prisnivån på spotmarknaden var betydligt lägre än året innan. Systempriset var i medeltal 47 euro per megawattimme (53 €/MWh år 2010) och Finlands regionpris var i medeltal 49 euro per megawattimme (57 €/MWh).

 

Under verksamhetsåret fick Fingrid in 15,8 miljoner euro (9,0 milj. euro) i nordiska flaskhalsintäkter. Vid gränsen mellan Finland och Sverige förekom flaskhalsar 23 procent av tiden och marknadspriserna skilde sig ofta med upp till tiotals euro per megawattimme.

 

Under verksamhetsåret använde Fingrid 1,6 miljoner euro (0,2 milj. euro år 2010) för motköp. Dessa berodde främst på störningar i utlandsförbindelserna och delvis också på överföringsbegränsningar i landets interna nät.

 

 

Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s Rating Services fastställde 17.1.2012 Fingrid Oyj:s långsiktiga kreditvärdering till AA- och den kortsiktiga kreditvärderingen till A-1+. Framtidsutsikterna ändrades från stabila till negativa. Ändringen sammanhängde med S&P:s beslut att ändra framtidsutsikterna för finska staten från stabila till negativa.

 

Bolaget fortsätter att genomföra sitt investeringsprogram på 1,7 miljarder. Investeringarna kommer att finansieras genom ökad utländsk finansiering. Dessutom höjde bolaget tarifferna med 30 procent från 1.1.2012.

 

I övrigt har det inte förekommit några väsentliga händelser eller förändringar i Fingrids affärsverksamhet och ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut.

 

Bokslutet har reviderats.

 

Bokslutet och verksamhetsberättelsen finns som bilagor till bokslutsmeddelandet och dessutom har en separat utredning getts om Fingrid Oyj:s förvaltnings- och styrsystem.

 

Nyckeltal	1-12/11	1-12/10	10-12/11	10-12/10
Omsättning, milj. €	438,5	456,3	107,9	138,0
Investeringar, brutto, milj. €	244,4	144,1	76,4	56,7
- investeringar av omsättningen, %	55,7	31,6	70,9	41,1
Utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet, milj. €	1,8	1,6	0,7	0,7
- av omsättningen %	0,4	0,3	0,6	0,4
Personal i medeltal	263	260
Personal vid räkenskapsperiodens slut	266	263
Löner och arvoden totalt, milj. €	17,2	17,2	4,6	5,0
Rörelsevinst, milj. €	56,6	74,4	17,1	23,1
- av omsättningen, %	12,9	16,3	15,8	16,7
Vinst före skatter, milj. €	34,2	56,3	8,3	14,4
- av omsättningen, %	7,8	12,3	7,7	10,4
Avkastning på investerat kapital, %	3,6	5,1
Avkastning på eget kapital, %	6,5	8,7
Soliditetsgrad %	25,7	28,6
Räntebelagda nettoskulder, milj. €	1 020,2	855,2
Resultat/aktie, €	9 924	12 562	4163	3217
Dividend/aktie, €	2018,26*	2018,26
Eget kapital/aktie, €	152 573	154 654
Antal aktier 31.12
- aktier i A-serien	2 078	2 078
- aktier i B-serien	1 247	1 247
Totalt	3 325	3 325

 

*Styrelsens förslag till bolagsstämman.

 

Bilagor
Fingrid Oyj:s verksamhetsberättelse och bokslut 2011 (på engelska)
Fingrids Oyj:s utredning om förvaltnings- och styrsystemet (på engelska)

 

Mera information:
Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tel. 030 395 5140 eller 040 593 8428
Ekonomi- och finansieringsdirektör Tom Pippingsköld, tel. 030 395 5157 eller 040 519 5041