27.7.2021 12:05
Aktuellt, Börssmeddelanden

Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1.-30.6.2021

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Denna halvårsrapport har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2020. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.

Halvårsrapportens grafer och texttillägg återfinns i pdf-bilagan (på engelska eller på finska).

  • Omsättningsökningen berodde till stor del på det högre elpriset jämfört med referensperioden, som direkt bidrog till dyrare balanskraft. Det högre balanskraftpriset syns också i form av högre balanskraftkostnader.
  • Koncernens rörelsevinst exklusive förändring av det verkliga värdet på derivat steg till följd av de ökade stamnäts- och gränsöverföringsintäkterna. Rapporteringsperiodens resultat påverkades även av en positiv förändring av det verkliga värdet på elderivat som används för att säkra inköpen av förlustel.
  • Fingrids verksamhet fortsatte som planerat trots coronapandemin.
  • Elförbrukningen i Finland uppgick till 43,9 (41,7) TWh under rapporteringsperioden. Via Fingrids nät överfördes 36,0 (34,3) TWh el, vilket motsvarade 76,2 (75,8) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).
  • Under januari–juni var stamnätets leveranssäkerhet 99,99999 (99,99992) procent.

 

 

NYCKELTAL

 

1-6/21

1-6/20

förändring i %

1-12/20

 

Omsättning

MN EURO

465,7

343,4

35,6

682,5

 

Investeringar, brutto

MN EURO

86,0

70,3

22,4

169,7

 

– investeringarnas andel av omsättningen

%

18,5

20,5

 

24,9

 

Personalkostnader

MN EURO

17,0

16,3

4,2

31,2

 

Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på derivat

MN EURO

100,5

70,9

41,7

115,4

 

– andel av omsättningen

%

21,6

20,6

 

16,9

 

Rörelsevinst

MN EURO

106,1

55,2

92,2

118,4

 

– andel av omsättningen

%

22,8

16,1

 

17,3

 

Vinst före skatter

MN EURO

94,1

58,5

61,0

113,3

 

– andel av omsättningen

%

20,2

17,0

 

16,6

 

Räkenskapsperiodens vinst

MN EURO

75,3

48,2

56,2

94,0

 

Totalresultat

MN EURO

75,3

49,3

52,9

95,0

 

Nettokassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar

MN EURO

114,3

101,7

12,3

139,9

 

Soliditetsgrad vid periodens slut

%

27,5

28,0

 

27,4

 

Räntebärande nettoskulder vid periodens slut

MN EURO

1 027,5

1 035,8

-0,8

1 049,0

 

Nettoskuldsättningsrelation vid periodens slut

 

1,7

1,6

 

1,7

 

Resultat/aktie

euro

22 653,15

14 500,57

56,2

28 269,56

 

Utdelning/A-aktie

euro

 

 

 

53 500,00

 

Utdelning/B-aktie

euro

 

 

 

19 600,00

 

Eget kapital/aktie

euro

185 801,01

190 921,32

-2,7

190 209,51

 

Utdelning/resultat A-aktie

%

 

 

 

189,3

 

Utdelning/resultat B-aktie

%

 

 

 

69,3

 

Antalet aktier

 

 

 

 

 

 

– A-seriens aktier

st.

2 078

2 078

 

2 078

 

– B-seriens aktier

st.

1 247

1 247

 

1 247

 

Totalt

st.

3 325

3 325

 

3 325


Verkställande direktörens översikt: "Stamnätets driftsäkerhet på en utmärkt nivå – Fingrids rekordstora investeringsprogram fortskrider"

Vädret har varit normalt under det första halvåret. Elförbrukningen ökade under vintersäsongen jämfört med fjolårets exceptionellt varma vinterperiod. Detta ökade intäkterna för stamnätsöverföringen i förhållande till referensperioden. Omsättningsökningen från stamnätsöverföringar utgjordes av volymtillväxt, eftersom stamnätsavgifterna 2021 ligger kvar på samma nivå som året innan. Elimporten från Ryssland till Finland ökade till följd av de ökade elpriserna i Norden, vilket ökade gränsöverföringsintäkterna. Bolagets omsättning och resultat förbättrades betydligt i förhållande till den första halvårsperioden 2020.

Vi bygger kraftledningar och elstationer på tiotals olika byggplatser för att möta elektrifieringsbehoven i Finland. Projekten har fortskridit enligt planerna. Vi har utarbetat en långsiktig vision för stamnätet och utifrån den bedömer vi att stamnätet under 2020-talet kommer att behöva investeringar på minst två miljarder euro. De stakar ut riktningen mot Finlands ambitiösa klimatmål. För att driva igenom det omfattande investeringsprogrammet har vi utvecklat våra verksamhetsmodeller och processer i syfte att genomföra investeringarna smidigt samt vid behov även kunna bygga de optioner som reserverats i investeringsprogrammet. Vi för en kontinuerlig och öppen dialog med våra kunder och andra intressenter om utsikterna för energisystemet så att alla har en så samstämmig helhetsbild som möjligt av framtiden för det finska energisystemet.

Stamnätets driftsäkerhet har fortsättningsvis legat på en utmärkt nivå. Till följd av de pågående omfattande byggarbetena har flera överföringsavbrott inträffat men de har inte orsakat betydande olägenheter för våra kunder. En stor förändring sker i det finska elsystemet när Olkiluoto 3 som räknas till ett av de största kärnkraftverken i världen inleder sin verksamhet. Vi har förberett oss för att kärnkraftverkets elproduktion inleds stegvis under början av hösten i år och fortskrider till testning med full kapacitet i slutet av året. Den kommersiella användningen ska inledas i februari 2022.

Utsläppsfri elproduktion innebär en betydande ökning av andelen förnybar energi i Finland och övriga Norden. Förutom att reducera utsläppen har en ökning av andelen vind- och solkraft även en betydande inverkan på elsystemets tekniska funktion: det nordiska elsystemets inertia minskar och systemets känslighet för störningar ökar. I juni uppnåddes den lägsta inertian på flera decennier i Norden. En lösning på problemet undersöks på nordisk nivå.

Under den senaste tiden har överföringsbegränsningarna i det svenska stamnätet, som också påverkar elöverföringen mellan Finland och Sverige, orsakat oro för elmarknadens funktion. De nordiska och europeiska projekten för att förnya reservkraftsmarknaden och övergå till handelsperioder på 15 minuter på elmarknaden har fortskridit trots projektens komplexitet. Fingrids Datahub-projekt fortskrider väl. Provdrift vid produktion inleddes i juni och systemet tas i drift i februari 2022.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens omsättning under perioden januari–juni var 465,7 (343,4) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade till 208,4 (199,8) miljoner euro under det första halvåret till följd av den kallare början på året jämfört med fjolåret. Finlands elförbrukning under januari–juni uppgick till 43,9 (41,7) terawattimmar. Försäljningsintäkterna från balanskraft ökade till 212,1 (120,9) miljoner euro främst till följd av det högre priset på balanskraft och den höjda tariffen. Gränsöverföringsintäkterna från förbindelsen mellan Finland och Ryssland ökade från fjolårsnivån till 17,6 (1,5) miljoner euro på grund av den ökadeöverföringsvolymen till följd av de större skillnadernaiområdespriserna. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 0,7 (0,4) miljoner euro.

Kostnaderna under januari–juni uppgick till 366,0 (273,0) miljoner euro. Kostnaderna för balanskraft ökade jämfört med nivån året innan till 190,5 (106,2) miljoner euro till följd av det högre priset på balanskraft. Kostnaderna för förlustel uppgick till 27,5 (24,5) miljoner euro. Vid utgången av juni hade cirka 99 (98) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under återstoden av 2021 skyddats till ett genomsnittspris på 27,6 (25,4) euro per megawattimme. Uppemot 76 (100) procent av anskaffningen av förlustel var skyddad mot skillnader i områdespriserna till ett genomsnittspris på 5,4 (4,6) euro per megawattimme. Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade till 35,6 (33,4) miljoner euro till följd av ökade inköp av reserver för frekvensreglering.

Rapporteringsperiodens avskrivningar uppgick till 49,3 (49,0) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader minskade till 8,1 (10,6) miljoner euro. Personalkostnaderna uppgick till 17,0 (16,3) miljoner euro.

Koncernens rörelsevinst under början av året var 106,1 (55,2) miljoner euro. Vinsten före skatter var 94,1 (58,5) miljoner euro. Skillnaderna jämfört med året innan förklaras främst av ökade stamnäts- och gränsöverföringsintäkter (förändring 27,4 miljoner euro) samt förändringar i marknadsvärdet på derivat (förändring 11,3 miljoner euro). Rapporteringsperiodens vinst blev 75,3 (48,2) miljoner euro och totalresultatet 75,3 (49,3) miljoner euro.

Finansiering

Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var 114,3 (101,7) miljoner euro. Soliditetsgraden vid utgången av rapporteringsperioden var 27,5 (28,0) procent. IFRS 16-standardens negativa inverkan på andelen eget kapital var 0,4 procentenheter.

Koncernens finansiella nettokostnader under perioden januari–juni uppgick till 12,1 miljoner euro (4,3 miljoner euro positiv), vilket inkluderar en negativ förändring av det verkliga värdet på derivat på 6,7 miljoner euro (4,7 miljoner euro positiv). Förändringen av det verkliga värdet på finansiella tillgångar uppgick till 0,1 miljoner euro negativ (0,4 miljoner euro negativ). De finansiella nettokostnaderna inkluderade 0,3 (0,3) miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld i enlighet med IFRS 16, som infördes 2019.

De räntebärande lånen uppgick till 1 132,9 (1 261,3) miljoner euro, varav 1 029,9 (1 044,1) miljoner euro utgjordes av långfristiga och 103,0 (217,2) miljoner euro av kortfristiga lån. Lånen inkluderade vid utgången av rapporteringsperioden leasingskulder i enlighet med IFRS 16 på totalt 31,0 (31,7) miljoner euro, varav 2,4 (2,4) miljoner euro var kortfristiga, det vill säga löper ut inom mindre än ett år, och 28,6 (29,3) miljoner euro som löper ut om mer än ett år.

Bolagets likviditet var fortsatt god. De likvida medlen och övriga finansiella tillgångarna uppgick till 105,4 (225,5) miljoner euro i slutet av rapporteringsperioden. Koncernen har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt icke-bindande likviditetsstödjande finansieringsarrangemang på totalt 125 miljoner euro. Vid rapporteringsdagen användes 12,7 miljoner euro av de likviditetsstödjande finansieringsarrangemangen.

Kunder

Enligt utredningen från våren 2021 ligger Finland tvåa på listan över länder i Europa med billigast elöverföring i stamnätet. I den europeiska samarbetsorganisationen ENTSO-E:s jämförelse deltog totalt 36 länder. Av dem är 19 EU/ETA-länder som är jämförbara med Finland och har ett geografiskt omfattande stamnät med olika spänningsnivåer. Bland dem var de billigaste Slovenien, Finland och Norge.

I april 2021 bad forskningsföretaget T-Media Fingrids kunder om en bedömning av företagets verksamhet. De åtta olika delområdena bildade ett anseendebetyg som bedömer helheten. Utifrån resultaten är Fingrids anseende på en utmärkt nivå bland kunderna: anseendebetyget var 4,04 (på en skala mellan 1 och 5). Enligt T-Medias anseendemodell har en organisations anseende en stor inverkan hurdant stöd organisationen får från sina intressenter för att främja ärenden. I enkäten uppgick intressenternas stöd till 4,07.

Det praktiska samarbetet med kunderna var fortsatt tätt trots coronasituationen. Elektroniska redskap utnyttjades för att hålla kontakten och ordna kundevenemang. Antalet anslutningsförfrågningar för vindkraft överskred redan 100 000 megawatt. Fingrid har utvecklat hanteringen av anslutningsförfrågningar och skapat datasystem som hjälper med planeringen av anslutningarna och nätet utifrån en gemensam situationsbild. Bolagets mål är att i slutet av 2021 även kunna ge kunderna tillgång till situationsbilden så att de bättre kan beakta nätets befintliga och kommande anslutningskapacitet när de planerar sina projekt. Bolaget har på många sätt gjort genomföringen av nätinvesteringar smidigare genom att beakta kundernas behov.

Stamnätet

Fingrid publicerade sin vision om stamnätets långsiktiga utvecklingsbehov och lösningar i början av året. Nätvisionen bygger på scenarier som beskriver produktions- och förbrukningsstrukturen för el. Rapporten anger att Finland för att uppnå sitt mål om koldioxidneutralitet behöver miljardinvesteringar i stamnätet under de närmaste tio åren.

Våra stora elöverföringsprojekt Skogslinjen, Insjölinjen och Aurora Line-förbindelsen till Sverige är en betydande del av den elnätsinfrastruktur som behövs för ett koldioxidneutralt Finland. Fingrids pågående byggprojekt omfattar 530 kilometer kraftledning och 37 elstationer.

Skogslinjen ökar elöverföringskapaciteten i nord-sydlig riktning avsevärt, vilket det finska elsystemet behöver. Den cirka 300 kilometer långa 400-kilovolts förbindelsen byggs i stället för eller parallellt med existerande kraftledningar och sträcker sig från Petäjävesi till Muhos via Haapavesi. Arbetet med fundamenten för anslutningen är klart sånär som på slutbearbetning. Monteringen av kraftledningstorn och ledningsarbetena har fortskridit enligt den ursprungliga tidtabellen och Skogslinjen blir klar i sin helhet på hösten 2022.

Fastställandet av den planerade Insjölinjen från Uleåborg till Villmanstrand har gått vidare till miljökonsekvensbedömning. Kraftledningen är drygt 290 kilometer lång. Den nya kraftledningen för 400/110 kilovolt planeras i regel parallellt med de befintliga kraftledningarna. I de nordligaste delarna av förbindelsen förnyas den gamla kraftledningen. Enligt planerna ska bygget av Insjölinjen inledas på vintern 2023–2024 och förbindelsen väntas bli klar 2026.

Angående gränsförbindelser planerar Fingrid en ny elöverföringsförbindelse från Messaure i Sverige till Pyhänselkä nedanför Uleåborg i samarbete med Svenska kraftnät. Kostnaderna för den cirka 380 kilometer långa förbindelsen beräknas uppgå till 250 miljoner euro. Förbindelsen kallas Aurora Line och ska bli klar 2025. Kraftledningen balanserar prisskillnaderna mellan länderna och förbättrar tillgången på el i Finland.

I början av året kom Fingrid och Svenska kraftnät överens om fortsätt användning av Fenno-Skan 1-förbindelsen fram till 2040.

Fingrid förnyar det åldrade elnätet och elstationer i Norra Karelen. Projektet omfattar totalt cirka 112 kilometer av elnät för 110 kV som förnyas. I projektet ingår även renovering av två elstationer samt bygget av en helt ny elstation. Av helheten är elstationen i Kontilahti samt kraftledningsavsnittet mellan Kontiolahti och Uimaharju klara. Bygget av kraftledningsavsnittet mellan Kontiolahti och Palojärvi samt elstationen i Palojärvi pågår fortfarande. Kraftledningsarbeten pågår också på avsnitten mellan Muhos och Vaala samt Imatra och Varkaus.

Fingrid har flera pågående elstationsprojekt för att kunna överföra den snabbt tilltagande vindkraftproduktionen till förbrukning. Av Skogslinjens elstationsprojekt pågår som bäst bygget av elstationerna i Petäjävesi, Pysäysperä och Toivila samt seriekondensatorstationerna i Hoikansalmi och Pihlajaranta. 

Förutom ovannämnda elstationsprojekt pågår även bygget av elstationer på olika håll i landet i Pyhänselkä, Kärppiö, Rosendal, Jylkkä, Kellarijänkä och Kangasala. Bygget av de nya elstationerna och utbyggnadsbehovet bygger främst på den tilltagande vindkraftsproduktionen och att kunna överföra den från produktion till förbrukning. 

Under rapporteringsperioden fattade Fingrid flera investeringsbeslut. Särskilt anslutningen av vindkraft till stamnätet har lett till ökade investeringsbehov.

  • Ett investeringsbeslut fattades om bygget av en elstation i Valkeus i Norra Österbotten. Elstationen kommer att bidra till genomförandet av nya vindkraftsinvesteringar. Projektet slutförs 2023.
  • Kraftledningen mellan Imatra och Huutokoski som garanterar elöverföringen i Södra Savolax och Södra Karelen förnyas. Den ursprungliga kraftledningen för 110 kV mellan Imatra och Huutokoski togs i drift 1934 och har nått slutet av sin livstid. Den nya kraftledningen garanterar driftsäkerheten för Fingrids elnät i Södra Savolax och förstärker stamnätets elöverföringskapacitet i olika situationer i Södra Karelen. Ny kraftledning byggs på en cirka 130 kilometer lång sträcka och projektet slutförs under 2023.
  • Fingrid bygger ut elstationen i Alajärvi i Södra Österbotten. Elen som produceras genom vindkraft kan överföras till förbrukning när Fingrid bygger ut och förnyar utrustningen på elstationen i Alajärvi som är viktig för vindkraftsprojekt. Målet är att ansluta ny produktionskapacitet på nästan 2 000 megawatt till stationen under de kommande åren. Största delen av elstationsbygget slutförs fram till slutet av 2021. Installationen av elektrisk utrustning kommer att utföras 2022.
  • Vid förnyandet av elstationen i Virkby i Lojo används en ny klimatvänlig teknik som är fri från SF6-gas. Projektet är en del av Fingrids beslut att systematiskt avskaffa SF6-isolationsgas på elstationerna och börja använda en miljövänlig isolationsgas på de nya stationerna.
  • Söder om Kristinestad pågår flera vindkraftsprojekt. I april fattade Fingrid ett investeringsbeslut om elstationen i Arkkukallio som ska byggas i Isojoki kommun. Av vindkraftsprojekten med anknytning till elstationen för 400/110 kV i Arkkukallio är ca 500 MW planerade att anslutas till elstationen före slutet av 2024 och ca 800 MW före slutet av 2028. På grund av det stora antalet anslutningar kommer elstationen i Arkkukallio att byggas större än normalt, som en elstation med två 400 MVA huvudtransformatorer.
  • Fingrid bygger ut elstationen i Toby nära Vasa för att besvara den ökade elproduktionen och elförbrukningen i området. Den tilltagande vindkraftproduktionen i området och den planerade batterimaterialfabriken i Vasa ligger bakom investeringen. Stora förändringar i elproduktionen och elförbrukningen kräver förstärkning av stamnätet och förbättring av driftsäkerheten. Utbyggnaden av elstationen driftsätts under 2023.

Ett resultat av bolagets tekniska innovationsarbete är att Fingrid kan öka elöverföringskapaciteten mellan norra och södra Finland betydligt med hjälp av parallellkompensation. En överföringskapacitet på flera hundra megawatt uppnås snabbt, kostnadseffektivt och miljövänligt. Lösningen gynnar hela landet eftersom den möjliggör att el som producerats i norr överförs till förbrukning i söder och försäkrar även att Finland förblir ett enhetligt grossistmarknadsområde för el.

I maj låg Fingrid tvåa i den internationella undersökningen som mäter den taktiska nivån på stamnätbolags egendomsförvaltning. ITAMS-undersökningen (International Transmission Asset Management Study) har nu genomförts sex gånger och Fingrid har fått en topplacering varje gång. 

Elsystemets drift

Mellan januari–juni uppgick elförbrukningen i Finland till 43,9 (41,7) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period uppgick till 3,4 (3,5) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 47,3 (45,2) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 36,0 (34,3) terawattimmar el, vilket motsvarade 76,2 (75,8) procent av den totala överföringsvolymen i Finland. Under samma period överförde Fingrid 32,6 (30,7) terawattimmar el till sina kunder, vilket motsvarade 74,2 (73,5) procent av den totala elförbrukningen i Finland.

Vinterns förbrukningstopp inträffade 18.2.2021. Elförbrukningens genomsnittliga timeffekt steg då till 14 267 megawatt kl. 9–10. I Finland producerades el med en genomsnittlig effekt på 11 191 megawatt och återstående 3 076 megawatt importerades från Sverige, Ryssland och Estland. Det fanns ingen risk för att elen inte skulle ha räckt till när förbrukningen var som högst.

Driftsäkerheten för Fingrids stamnät under perioden januari–juni har legat på en utmärkt nivå och inga betydande störningar har inträffat i stamnätet. Under rapporteringsperioden var stamnätets leveranssäkerhet 99,99999 (99,99992) procent.

Elimporten från Sverige till Finland mellan januari–juni uppgick till 7,8 (9,3) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige var 0,4 (0,1) terawattimmar. På grund av projekt- och underhållsarbeten var överföringskapaciteten mellan länderna delvis begränsad under korta perioder på den svenska sidan.

Liksom i fjol exporterades mycket el till Estland under perioden januari–juni, totalt 3,0 (3,3) terawattimmar. Endast mycket små mängder el importerades från Estland under rapporteringsperioden. Överföringskapaciteten mellan länderna var tillförlitlig, även om EstLink1-förbindelsen planenligt var delvis begränsad under årsunderhåll i juni.

Elimporten från Ryssland mellan januari–juni uppgick till (4,4) 1,2 terawattimmar. I år har elimporten från Ryssland ökat jämfört med i fjol. Orsaken är de höjda elpriserna i Norden. Exportkapaciteten till Ryssland var begränsad från maj till början på juni. Orsaken var underhållsarbeten på den ryska sidan. Importkapaciteten har varit fullt tillgänglig. Under rapporteringsperioden exporterades ingen el från Finland till Ryssland.

Elmarknaden

Under den senaste vintern motsvarade vädret genomsnittet. De långa köldperioderna har ökat elförbrukningen samtidigt som det nordiska vattenläget har återgått närmare det normala efter fjolårets höga nivåer. Den ökade elförbrukningen kombinerat med överföringsbegränsningar har resulterat i betydande prisskillnader mellan elprisområdena. Elimporten från Sverige till Finland var stor och låg dagtid ofta på maxnivå, vilket ledde till en avsevärd prisskillnad mellan Finland och särskilt Norra Sverige. Under perioden januari–juni uppgick medelpriset på den nordiska spotmarknaden till 42,03 (10,53) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 47,45 (23,23) euro per megawattimme.

Likströmsförbindelsernas driftsäkerhet och tillgänglighet mellan grannländerna har också varit god med undantag av några störningar. I början av året återfanns ett tekniskt utmanande fel på Fenno-Skan 1-förbindelsen som orsakade flera längre störningar. Utredningen av orsakerna till störningarna och reparationen av felen har lyckats väl och förbindelserna har återställts snabbt till marknadens förfogande.

De omfattande överföringsbegränsningarna i det svenska stamnätet som infördes i slutet av mars och även påverkar elöverföringen mellan Finland och Sverige har orsakar oro på elmarknaden. Begränsningarna har berört elöverföringen i SE3-anmälningsområdet mellan Finland och mellersta Sverige som försörjs av två likströmsförbindelser – Fenno-Skan 1 och 2 – med en totaleffekt på 1 200 megawatt. Begränsningens omfattning har varierat och begränsningen har antingen helt eller delvis förhindrat elexport från Finland till SE3-anmälningsområdet. Elexporten från Finland till Sverige har varit liten under de senaste åren och i regel har el importerats från Sverige till Finland. Begränsningen av exportmöjligheterna försämrar emellertid finska elproducenters konkurrenssituation på den sameuropeiska elmarknaden.

Flaskhalsintäkterna till följd av överbelastning av elöverföringsförbindelserna mellan länderna har hållit samma höga nivå under rapporteringsperioden som i fjol. Under januari–juni uppgick Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige till 96,2 (104,0) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 24,6 (20,7) miljoner euro under januari–juni. Fingrids andel av dem är 50 procent. I enlighet med regleringen av flaskhalsintäkter använder Fingrid erhållna flaskhalsintäkter för investeringar som förbättrar verksamheten på elmarknaden.

De pågående utvecklingsprojekten på elmarknaden anknyter till den förändrade produktionsstrukturen till följd av energireformen och möjliggörandet av den, samt genomförandet av en europeisk lagstiftning. Fingrid deltar i både nordiska och europeiska projekt för att förnya reservkraftsmarknaden och överföringskapacitetens beräkningsprinciper samt förbereda elmarknadens övergång från handels- och balansavräkningsperioder på en timme till perioder på 15 minuter. Projekten har i regel fortskridit enligt den planerade tidtabellen trots deras komplexitet. Fingrid koordinerade med andra nordiska stamnätsbolag och ansökte om undantag för införandet av 15 minuters avräkningsperioder fram till 22.5.2023, vilket styrktes av Energimyndigheten. 

Förberedelserna för att driftsätta det centraliserade systemet för informationsutbyte på elmarknaden, datahub, fortskred. Den första provdriften vid produktion genomfördes framgångsrikt 9–24.6 i nära samarbete med aktörerna i branschen. Under provdriften tränade man driftsättning av datahub och simulerade verkliga produktionssituationer. Datahub tas i drift i februari 2022.

Personal

Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 432 (390) personer, varav i genomsnitt 370 (344) hade en fast anställning. Personalkostnaderna uppgick till 17,0 (16,3) miljoner euro. Personalens lönekostnader uppgick till 14,4 (14,0) miljoner euro, det vill säga 3,1 (4,1) procent av omsättningen.

Till följd av coronapandemin har bolaget satsat på växelverkan mellan personalen och ledningen. Vd:n har bland annat med jämna mellanrum ordnat översikter för personalen under hela pandemin. På våren inleddes strategiarbete i bolaget och personalen deltog aktivt genom att kommentera förändringar i verksamhetsmiljön, intressenternas förväntningar och hur dessa påverkar det egna arbetet.

Fingrid valdes till Finlands mest ansvarsfulla arbetsgivaren för andra gången i rad. Vi låg på första plats även 2020. Den mest ansvarsfulla arbetsgivaren utsågs i samband med Oikoties stora arbetslivsansvarsundersökning i slutet av maj. Liksom föregående år deltar Fingrid återigen i kampanjen Vastuullinen Kesäduuni, som utmanar arbetsgivare att erbjuda unga bättre sommarjobb och fina sommarjobbsupplevelser. I år sysselsätter bolaget totalt 54 sommarjobbare med olika uppgifter runt om i landet.

Övriga händelser

Den 7.4.2021 fastställde Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma bokslutet för 2020 och beslutade om utdelning till aktieägarna. Den första delen av utdelningen, totalt 89 980 000,00 euro betalades ut 12.4.2021. Juhani Järvi fortsätter som styrelseordförande och Päivi Nerg som vice styrelseordförande. De övriga styrelsemedlemmarna är Hannu Linna, Sanna Syri och Esko Torsti.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Den 25.8.2017 inträffade en arbetsolycka på kraftledningsbygget i Laukas, där en anställd hos entreprenören Revilla y Garcia S.L. dog efter ett fall från ett kraftledningstorn. Den kärande har slopat sina tidigare yrkanden mot Fingrid som agerade i egenskap av byggherre och huvudentreprenören Tecnolines S.R.L filial i Finland och dess underentreprenör Revilla y Garcia S.L.

Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året

Den 27.7.2021 beslöt styrelsen enligt mandat från bolagsstämman om en andra utdelning efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt det mandat som beviljats styrelsen utbetalas den andra dividendraten, 18 000,00 euro per A-aktie och 6 600,00 euro per B-aktie, totalt 45 634 200,00 euro, den 30.7.2021.

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2021 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas bli klart bättre än året innan. De huvudsakliga orsakerna bakom det bättre resultatet är att överföringsintäkterna påverkades positivt av den kallare början av året jämfört med fjolåret och de ökade gränsöverföringsvolymerna.

Enligt bolagets egna beräkningar kommer resultatet för 2021 enligt tillsynsmodellen för stamnätsverksamheten att visa ett överskott, vilket kompenserar fjolårets underskott. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.

Prognoser om räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring
stamnäts-, transiterings- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Intäkterna och kostnaderna beror på temperatur- och vindväxlingar samt variationer i nederbörden och vattenläget i Norden. Dessa faktorer påverkar elproduktionen och -förbrukningen samt elöverföringen och -priserna i Finland och dess närområde.

 

Mer information:
Verkställande direktör Jukka Ruusunen, Fingrid Oyj, tfn 040 593 8428
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, Fingrid Oyj, tfn 040 592 4419