28.7.2020 11:31
Aktuellt, Börssmeddelanden

Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1. - 30.6.2020

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Denna halvårsrapport har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2019. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.

Halvårsrapportens grafer och texttillägg återfinns i pdf-bilagan på finska och på engelska.

  • Omsättningen sänktes av den minskade elförbrukningen till följd av den varma vintern, vilket direkt påverkar stamnätsintäkterna, samt av sänkta balanskraftintäkter på grund av lägre balanskraftspriser. Det sistnämnda avspeglas även i lägre balanskraftskostnader.
  • Koncernens rörelsevinst exklusive förändringar av det verkliga värdet på derivat sjönk till följd av de minskade stamnätsintäkterna och de ökade kostnaderna för reserver. Rapporteringsperiodens resultat påverkades även av en negativ förändring av det verkliga värdet på elderivaten som används för att säkra inköpen av förlustel och en positiv inverkan på finansieringsposterna till följd av försäljningen av Nord Pool-aktierna.
  • Coronapandemins effekter på verksamheten har än så länge varit begränsade.
  • Elförbrukningen i Finland under rapporteringsperioden var 41,4 (44,6) terawattimmar.
  • Via Fingrids nät överfördes 34,3 (34,8) terawattimmar el, vilket motsvarade 76,3 (74,3) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).

 

NYCKELTAL   1-6/20 1-6/19 förändring i % 1-12/19
Omsättning MN EURO 343,4 415,2 -17,3 789,4
Investeringar, brutto MN EURO 70,3 59,0 19,1 126,9
– investeringarnas andel av omsättningen % 20,5 14,2   16,1
Personalkostnader MN EURO 16,3 16,0 1,8 26,4
Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på derivat MN EURO 70,9 89,0 -20,3 142,1
– andel av omsättningen % 20,6 21,4   18,0
Rörelsevinst MN EURO 55,2 66,8 -17,3 115,5
– andel av omsättningen % 16,1 16,1   14,6
Vinst före skatter MN EURO 58,5 69,0 -15,2 105,8
– andel av omsättningen % 17,0 16,6   13,4
Räkenskapsperiodens vinst MN EURO 48,2 55,9 -13,7 84,6
Totalresultat MN EURO 49,3 55,9 -11,9 84,7
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar MN EURO 101,7 94,4 7,8 263,1
Soliditetsgrad vid periodens slut % 28,0 33,9   32,0
Räntebärande nettoskulder vid periodens slut MN EURO 1 035,8 1 036,1 0,0 1 037,2
Nettoskuldsättningsrelation vid periodens slut   1,6 1,5   1,5
Resultat/aktie euro 14 500,57 16 808,26 -13,7 25 452,50
Utdelning/A-aktie euro       58 500,00
Utdelning/B-aktie euro       21 400,00
Eget kapital/aktie euro 190 921,32 212 874,71 -10,3 206 213,21
Utdelning/resultat A-aktie %       234,9
Utdelning/resultat B-aktie %       86,0
Antalet aktier          
– A-seriens aktier st. 2 078 2 078   2 078
– B-seriens aktier st. 1 247 1 247   1 247
Totalt st. 3 325 3 325   3 325

 

Verkställande direktör Jukka Ruusunen: "Väderförhållanden spelade huvudrollen på den nordiska elmarknaden"

Elsystemet och elmarknaden har traditionellt varit mycket väderberoende. I början av året har vädret spelat huvudrollen på den nordiska elmarknaden: den exceptionellt milda vintern och därpå följande betydligt lägre elförbrukningen, kraftiga regn och god tillgång till vattengraft, hårda vindar och riklig vindkraftsproduktion samt de för Finland karakteristiska nordliga vårfloderna som bidrar till en anspråkslös reglerkraft. Vinterns förbrukningstopp blev cirka 12 400 MWh/h, den lägsta siffran på 2000-talet.

De exceptionella väderförhållandena har lett till mycket låga marknadspriser på el och stora prisskillnader mellan olika områden i Norden. Finland har importerat el från Sverige och utnyttjat överföringskapaciteten mellan länderna fullt ut, men vår överföringskapacitet har inte varit tillräcklig för att tillgodose marknadens behov. Under de senaste åren har vi satsat på gränsförbindelsernas driftsäkerhet och Fingrids gränsförbindelser har fungerat utmärkt under årets första hälft. Vi strävar efter att varje dag erbjuda elmarknaden all tillgänglig överföringskapacitet som elsystemets driftsäkerhet tillåter, och med detta mål har vi lyckats väl.

På grund av väderförhållandena har Fingrids ekonomiska utveckling varit svagare än i fjol. Till följd av den lägre elförbrukningen minskade även stamnätsintäkterna jämfört med fjolåret. Marknadsläget bidrog också till en minskning av de ryska gränsöverföringsintäkterna. Vårens exceptionella översvämningsperiod höjde under flera veckor priset på de reserver som behövs för att balansera produktionen och förbrukningen, vilket ökade bolagets kostnader.

Coronapandemin har inte påverkat elförbrukningen i Finland särskilt mycket och landets elsystem har fungerat normalt. Under pandemin har vi fokuserat på att säkerställa verksamhetens kontinuitet, men samtidigt strävat efter fortsatt stabilitet i den övriga verksamheten. Vår driftsäkerhet har varit mycket god. Våra investeringsprojekt har framskridit enligt tidtabell trots undantagstillståndet. Våra stora elöverföringsprojekt Skogslinjen och den tredje växelströmsförbindelsen till Sverige är en del av den elnätsinfrastruktur som behövs i ett koldioxidneutralt Finland. Anslutningen av vindkraft till det finska stamnätet håller oss rejält sysselsatta och vi har fler pågående projekt nu än någonsin tidigare i Fingrids historia.

Vår framgång i dag och i morgon bygger på vår kompetenta personal och unika företagskultur, vilket bekräftas av att vi kom på sjunde plats i kategorin medelstora företag i undersökningen Great Place to Work. Ett exempel på att vår kvalitet och kostnadseffektivitet är i världsklass är att Fingrid fick en topplacering i undersökningen ITOMS (International Transmission Operations & Maintenance Study), som mäter underhållets effektivitet, och blev som enda företag utsedd till Top Performer inom både kraftlednings- och stationsunderhåll.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens omsättning under perioden januari–juni  var 343,4 (415,2) miljoner euro. Stamnätsintäkterna minskade till 199,8 (209,3) miljoner euro under årets första månader på grund av den exceptionellt varma början på året som minskade elförbrukningen. Under januari–juni var elförbrukningen i Finland 41,4 (44,6) terawattimmar. Försäljningsintäkterna av balanskraft sjönk till 120,9 (175,2) miljoner euro till följd av det låga priset på balanskraft. Gränsöverföringsintäkterna från förbindelsen mellan Finland och Ryssland sjönk från fjolårsnivån till 1,5 (5,4) miljoner euro på grund av en lägre överföringsvolym. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 0,4 (0,6) miljoner euro.

 
Kostnaderna under januari–juni uppgick till 273,0 (326,9)  miljoner euro. På grund av det lägre priset på balanskraft minskade kostnaderna för balanskraft något jämfört med nivån året innan till 106,2 (162,5) miljoner euro. Kostnaderna för förlustel uppgick till 24,5 (25,7) miljoner euro. Vid utgången av juni hade cirka 98 (96) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under återstoden av 2020 skyddats till ett genomsnittspris på 25,4 (27,2) euro per megawattimme. Uppemot 100 (100) procent av anskaffningen av förlustel var skyddad mot skillnader i områdespriserna till ett genomsnittspris på 4,6 (5,3) euro per megawattimme. Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade till 33,4 (26,6) miljoner euro till följd av den höga prisnivån under översämningarna.

Avskrivningarna uppgick till 49,0 (48,7) miljoner euro under rapporteringsperioden. Stamnätets underhållskostnader ökade till 10,6 (7,9) miljoner euro till följd av ökade underhållskostnader för likströmsförbindelser och anordningar för spänningskompensation. Personalkostnaderna uppgick till 16,3 (16,0) miljoner euro.

Koncernens rörelsevinst under början av året var 55,2 (66,8) miljoner euro. Vinsten före skatter var 58,5 (69,0) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med året innan förklaras främst av minskade stamnäts- och gränsöverföringsintäkter (förändring -13,4 miljoner euro). Rapporteringsperiodens vinst blev 48,2 (55,9) miljoner euro och totalresultatet 49,3 (55,9) miljoner euro.

Finansiering

Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var 101,7 (94,4) miljoner euro under rapporteringsperioden. Soliditetsgraden vid utgången av rapporteringsperioden var 28,0 (33,9) procent. IFRS 16-standardens negativa inverkan på andelen eget kapital var 0,4 procentenheter.

Koncernens finansiella nettokostnader under perioden januari–juni uppgick till 4,3 (1,7)  miljoner euro positivt, vilket inkluderar en positiv förändring av det verkliga värdet på derivat på 4,7 miljoner euro (9,7 miljoner euro positivt). Förändringen av det verkliga värdet på finansiella intäkter uppgick till 0,4 miljoner euro negativt (0,3 miljoner euro positivt). Under rapporteringsperioden ökade koncernens finansiella tillgångar till följd av utdelningen på 8,4 miljoner euro efter försäljningen av Nord Pool-aktierna. Nettokostnaderna inkluderade 0,3 (0,3) miljoner euro i räntekostnader för redovisad leasingskuld i enlighet med IFRS 16, som infördes 2019.

De räntebärande lånen uppgick till 1 261,3 (1 133,3) miljoner euro, varav 1 044,1 (898,6) miljoner euro utgörs av långfristiga och 217,2 (234,6) miljoner euro av kortfristiga lån. Lånen inkluderade vid utgången av rapporteringsperioden leasingskulder i enlighet med IFRS 16 på totalt 31,7 (34,0) miljoner euro, varav 2,4 (3,0) miljoner euro var kortfristiga, det vill säga löper ut inom mindre än ett år, och 29,3 (31,0) miljoner euro som löper ut om mer än ett år.

Koncernens likviditet var fortsatt god. De likvida medlen och övriga finansiella tillgångarna uppgick till 225,5 (96,6) miljoner euro i slutet av rapporteringsperioden. Ökningen berodde på en avsevärd ökning av flaskhalsintäkter som ingår i kassaflödet och nya långfristiga finansieringsarrangemang som gjordes för att minimera refinansieringsriskerna på grund av krisen på finansmarknaden i början av året. Koncernen har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt finansieringsarrangemang på totalt 225 miljoner euro som stöder likviditeten och består av bindande och icke-bindande bilaterala arrangemang med banker.

Säkerställande av överföringskapaciteten

Fingrids stora elöverföringsprojekt Skogslinjen och den tredje växelströmsförbindelsen till Sverige är en del av den elnätsinfrastruktur som behövs i ett koldioxidneutralt Finland.

Skogslinjen ökar elöverföringskapaciteten i nord-sydlig riktning avsevärt, vilket det finska elsystemet behöver. Den cirka 300 kilometer långa 400-kilovolts förbindelsen byggs i stället för eller parallellt med existerande kraftledningar och sträcker sig från Petäjävesi till Muhos via Haapavesi. Bygget har fortskridit väl och cirka hälften av kraftledningsfundamenten är färdiga. Förändringsarbetet på elstationerna i Petäjävesi och Toivila med anledning av Skogslinjen pågår också.

Fingrid förbereder en ny elöverföringsförbindelse från Pyhänselkä i Muhos via Keminmaa till Messaure på svenska sidan i samarbete med det svenska stamnätsbolaget Svenska kraftnät. Kraftledningen som färdigställs 2025 balanserar prisskillnaderna mellan länderna och förbättrar tillgången på el i Finland. Fingrids och Svenska kraftnäts gemensamma projekt har listats på Europakommissionens lista över projekt med gemensamma intressen (Projects of Common Interest, PCI). I mars beslutade de finska och svenska energitillsynsmyndigheterna om principerna för kostnadsfördelningen i investeringen. Projektets beräknade investeringskostnader är 250–300 miljoner euro och Connecting Europe Facility-understöd ansöks för hälften av kostnaderna. Genomförandeorganet för innovation och nätverk INEA beslutar om understödets beviljande. 

Stärkningen av elnätet i Norra Karelen som pågår i Kontiolahti kommun och Joensuu stad fortskrider enligt plan. Byggandet av kraftledningen pågår och projektet slutförs våren 2022.

Totalt 29 elstationsprojekt pågår för tillfället. Av dem slutförs nio elstationer under 2020, 11 elstationer 2021 och de resterande nio stationerna 2022. De nya elstationsprojekten fördelas jämnt runtom i landet men fokus ligger längs Skogs- och Kustlinjen.

Under rapporteringsperioden fattade Fingrid flera investeringsbeslut. Särskilt anslutningen av vindkraft till stamnätet har ökat investeringsbehovet.

  • I området mellan Kristinestad, Vasa och Seinäjoki planeras totalt cirka 4 000 megawatt vindkraft. I Haapajärvi och omgivande kommuner planeras vindkraftprojekt motsvarande över 1 000 megawatt. Fingrid har fattat investeringsbeslut gällande bygget av den planerade elstationen i Pysäysperä i Haapajärvi och elstationen i Kärppio i Östermark. Investeringskostnaderna för projekten uppgår totalt till cirka 55 miljoner euro. Investeringarna omfattar elstationsprojekten och anslutningen av kraftledningarna kring elstationerna till de nya stationerna. Driftsättning av elstationerna är planerat till sommaren 2022.
     
  • I Rosendal i Vanda förnyas en 400/110 kilovolts elstation. Investeringen förbättrar elförsörjningens driftsäkerhet i huvudstadsregionen. Elstationen i Rosendal är en av de elstationer som matar el till huvudstadsregionen och en viktig knutpunkt för stamnätet. Byggarbetet inleds i juni 2021. Den nya elstationen tas i drift i slutet av 2022.
     
  • I Villmanstrand förnyas elstationen på 110 kilovolt i Luukkala. Elstationen i Luukkala är viktig för elöverföringen i Södra Karelen och Villmanstrand: den binder ihop flera ringanslutningar och från den överförs el till Villmanstrands stad och industrin i regionen. Projektet slutförs på hösten 2023.
     
  • Elstationen i Jylkkä i Kalajoki byggs ut och får en tredje transformator. Det innebär att elstationen blir den viktigaste anslutningspunkten för vindkraftverksproduktionen i Finland. Projektet slutförs under 2022.

 

I mars fick Fingrid en topplacering i ITOMS (International Transmission Operations & Maintenance Study) och blev som enda företag utsett till Top Performer inom både kraftlednings- och stationsunderhåll. ITOMS är en internationell undersökning som utvärderar underhållsarbetets effektivitet genom att jämföra kostnaderna och antalet driftstörningar.

Bolaget flygfotograferar stamnätets kraftledningar under sommaren 2020. Cirka 12 000 kilometer kraftledning ska fotograferas, vilket är den mest omfattande fotograferingen av det finska stamnätet genom tiderna. Tidigare har 2 000 kilometer av stamnätet fotograferats. Flygfotograferingen hjälper oss att uppdatera dokumentationen av stamnätet, bedöma nätets skick och planera framtida underhållsarbeten.

Säkerställande av driftsäkerheten

Mellan januari–juni uppgick elförbrukningen i Finland till 41,4 (44,6) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period uppgick till 3,5 (2,2) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 44,9 (46,8) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 34,3 (34,8) terawattimmar el, vilket motsvarade 76,3 (74,3) procent av den totala överföringen i Finland. Under samma period överförde Fingrid 30,7 (32,5) terawattimmar el till sina kunder, vilket motsvarade 74,1 (72,9) procent av den totala elförbrukningen i Finland.

I Finland uppnåddes årets elförbrukningstopp den 28 februari då elförbrukningen steg till knappt 12 400 megawatt. Förbrukningstoppen är den lägsta under hela århundradet, vilket beror på det exceptionellt milda vädret och arbetskonflikterna i olika branscher som stängde industrier. Vid förbrukningstoppen användes 9 849 megawatt finskproducerad el och 2 539 megawatt nettoimporterad el. Det fanns ingen risk för att elen inte skulle räcka till under vintern 2019–2020. 

Driftsäkerheten för Fingrids stamnät under perioden januari–juni var på en utmärkt nivå och inga betydande störningar inträffade i stamnätet. Hela det finska elsystemet fungerade normalt under rapporteringsperioden trots den rådande koronapandemin. Vårens exceptionella översvämningsperiod höjde priset på de reserver som behövs för att balansera produktionen och förbrukningen under flera veckor.

Elimporten från Sverige till Finland mellan januari och juni uppgick till 9,3 (7,2) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige var 0,1 (0,4) terawattimmar. Överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland har varit fullt tillgänglig under rapporteringsperioden med undantag av korta serviceavbrott.

Elexporten till Estland mellan januari och juni uppgick till 3,3 (1,7) terawattimmar. Endast mycket små mängder el importerades från Estland under rapporteringsperioden. Överföringskapaciteten mellan länderna var tillförlitlig, även om EstLink1-förbindelsen var planenligt delvis begränsad under automationstester i mars och årsunderhåll i juni.

Elimporten från Ryssland mellan januari och juni uppgick till (1,2) 4,2 terawattimmar. Orsaken till den minskade importen har varit det förmånliga elpriset i Norden. Överföringskapaciteten mellan Ryssland och Finland har varit fullt tillgänglig under rapporteringsperioden. Elimporten från Ryssland var betydligt lägre i början av året än under föregående rapporteringsperiod 2019. El exporterades från Finland till Ryssland flera gånger under februari–juni.  Mängden el som exporterades till Ryssland var emellertid mycket liten. Orsaken till exporten har varit det förmånliga elpriset i Norden. Dygnsvariationerna för elimporten är fortfarande stora.

Elmarknaden

Under perioden januari–juni uppgick medelpriset på den nordiska spotmarknaden till 10,53 (41,22) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 23,23 (42,42) euro per megawattimme.

Flaskhalsintäkterna till följd av överbelastning av elöverföringsförbindelserna mellan länderna ökade jämfört med motsvarande period i fjol. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige ökade till 104,0 (30,0) miljoner euro under januari–juni. Detta berodde på de ökade skillnaderna i områdespriserna mellan Finland och Sverige som orsakades av väderförhållandena. Den milda vintern och den generösa vattentillgången har lett till en betydande sänkning av elpriserna på grossistmarknaden och i Sverige har elpriset sjunkit betydligt mer än i Finland, vilket beror på att vattenkraft utgör en större andel av de svenska och norska elsystemen. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland ökade till 20,7 (11,0) miljoner euro under januari–juni. Även i Estland har områdespriset sjunkit till följd av det milda vädret och prisnedgången i Norden, men prisnivån i Estland har ändå varit högre än i Finland. I enlighet med regleringen av flaskhalsintäkter använder Fingrid erhållna flaskhalsintäkter för kommande investeringar som förbättrar funktionen av elmarknaden.

Fingrids likströmsförbindelsers driftsäkerhet och tillgänglighet har varit god med undantag av några kortvariga störningar. I årsskiftet uppdagades ett svårt tekniskt fel i EstLink 2-förbindelsen som ledde till att förbindelsen togs ur drift i flera dygn i början av januari. I övrigt har utredningen av orsakerna till störningarna och reparationen av fel lyckats väl och förbindelserna har snabbt kunnat återbördas till marknadens förfogande. Mothandelskostnaderna på grund av störningar har varit låga under rapporteringsperioden jämfört med tidigare år.

Fingrid genomför som bäst utvecklingsprojekt för att öka elmarknadens flexibilitet, möjliggöra förnybar energiproduktion enligt varierande väder och ge konsumenterna möjlighet att delta på marknaden.

I det nordiska balanseringsprojektet och projektet för att övergå till 15 minuters avräkningsperioder förnyas de nordiska marknadsplatserna för regler- och reservkraft, balanseringsmodellen förändras och en 15 minuters balansavräkning införs. I fortsättningen möjliggör 15 minuters balansavräkningen en 15 minuters elmarknad istället för dagens 60 minuter. Övergången till en 15 minuters balansavräkning och elmarknad har en betydande inverkan på balanseringen av elsystemets produktion och förbrukning samt marknadsaktörernas verksamhet. Finland övergår till 15 minuters balansavräkning samtidigt som de övriga nordiska länderna. Som en del av den nya balanshanteringen övergår vi till en enbalansmodell, där elproduktionen, -förbrukningen och -handeln behandlas i samma balansräkning.

I maj bestyrkte styrgruppen för det nordiska balanseringsprojektet de nordiska stamnätsbolagens gemensamma förslag på att införa en balansavräkningsperiod på 15 minuter under andra kvartalet 2023. Alla nordiska länder har begärt ett undantag gällande införandet av 15 minuters avräkningsperioder fram till 22 maj 2023. Fingrid skickade sin undantagsbegäran till regleringsmyndigheten i början av juni.

I juni uppskattade de nordiska stamnätsbolagen att införandet av enbalansmodellen kan skjutas fram med cirka ett halvår, vilket skulle innebära att modellen införs under fjärde kvartalet 2021.

I de nordiska länderna började konkurrensen mellan elbörserna i början av juni. I och med detta kan flera elmarknadsoperatörer som myndigheterna godkänt vara verksamma på spotmarknaden i de 12 nordiska anmälningsområdena. Konkurrensen ökar marknadsaktörernas alternativ för valet av handelstjänster, främjar en djupare gemensam europeisk elmarknad och gynnar även de nordiska marknaderna. Norden är det andra området i Europa där konkurrens mellan elbörser införs.

Fingrid bygger ett centraliserat system för informationsutbyte på elmarknaden kallat datahub, som är bolagets största IT-investering. Datahub lagrar information från cirka 3,7 miljoner eldriftställen. Systemet byggs stegvis enligt vissa delmål tillsammans med branschens aktörer. En del distributionsföretag och elgrossister tampas fortfarande med att genomföra de nödvändiga förändringarna i sina egna kund- och mätdatahanteringssystem inom den planerade tidtabellen. Datahub tas i drift i februari 2022.

Personal

Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 390 (383) personer, varav i genomsnitt 344 (331) hade en fast anställning. Personalkostnaderna uppgick till 16,3 (16,0) miljoner euro. Personalens lönekostnader uppgick till 14,0 (13,3) miljoner euro, det vill säga 4,1 (3,2) procent av omsättningen.

Fingrid har förberett sig väl inför avvikande situationer. Trots coronapandemin kunde bolagets kärnverksamhet fortsätta nästan som vanligt under undantagstillståndet genom en övergång till mestadels distansarbete.

Fingrid kom på sjunde plats i kategorin medelstora företag i undersökningen Great Place to Work. Erkännandet ges årligen till en organisation som är en bra arbetsplats dels utifrån personalens synpunkter och dels utifrån en utvärdering av personalledningen. Fingrid deltog i undersökningen för femte gången, förra gången var 2018 då vi kom på tionde plats.

Även i år deltog Fingrid i kampanjen Vastuullinen kesäduuni, som utmanar arbetsgivare att erbjuda unga bättre sommarjobb och fina sommarjobbsupplevelser. Trots coronapandemin sysselsätter bolaget cirka fyrtio sommarjobbare med olika uppgifter runt om i landet.

Övriga händelser

Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma fastställde 20.3.2020 bokslutet för 2019 och beslutade om utdelning till aktieägarna. Den första delen av utdelningen, totalt 100 100 150,00 euro betalades ut 25.3.2020. Bolagsstämman beslutade att Juhani Järvi fortsätter som styrelseordförande och Päivi Nerg som vice styrelseordförande. De övriga styrelsemedlemmarna är Sanna Syri och Esko Torsti samt nye medlemmen Hannu Linna.

Den 5.12.2019 meddelade Fingrid Oyj tillsammans med de övriga ägarna av Nord Pool Holding AS att ett bindande avtal ingåtts om försäljning av 66 procent av aktierna i bolaget till Euronext. Affären slutfördes den 15.1.2020.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Den 25.8.2017 inträffade en arbetsolycka på kraftledningsbygget i Laukas, där en anställd hos entreprenören Revilla y Garcia S.L. dog efter ett fall från ett kraftledningstorn. Med anledning av arbetsolyckan har ett privaträttsligt skadeståndsanspråk och ett anspråk gällande socialskyddsbaserade ersättningar gjorts i Spanien mot Fingrid som byggherre, huvudentreprenören Tecnolines S.R.L.:s filial i Finland och dess underentreprenör Revilla y Garcia S.L. Fingrid ser det som osannolikt att anspråken kan drivas med framgång och enligt bolagets uppskattning kommer rättegångarna eller deras utgång sannolikt inte att få några betydande konsekvenser för företagets resultat eller ekonomiska ställning.

Ett besvär gällande bolagets beslut om att utesluta en leverantör ur upphandlingsprocessen för anskaffningen av 400 MVA-transformatorer 2022–2025 har lämnats in till marknadsdomstolen 30.6.2020. Den 14.7.2020 har bolaget beslutat att avbryta upphandlingen. Bolaget anser att beslutet inte kommer att få några betydande konsekvenser för företagets resultat eller ekonomiska ställning.

Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året

Den 28 juli 2020 beslöt styrelsen enligt mandat från bolagsstämman om en andra utdelning efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt det mandat som beviljats styrelsen utbetalas den andra dividendraten, 19 000,00 euro per A-aktie och 6 950,00 euro per B-aktie, totalt 48 148 650,00 euro, den 31.7.2020.

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2020 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter förväntas, så som tidigare kommunicerats, minska något från året innan. Enligt bolagets egna beräkningar kommer resultatet för 2020 enligt tillsynsmodellen för stamnätsverksamheten att visa ett underskott. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.

Prognoser om räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring
stamnäts-, transiterings- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Intäkterna och kostnaderna är beroende av temperatur- och vindväxlingar samt variationer i nederbörden och vattenläget i Norden. Dessa faktorer påverkar elproduktionen och -förbrukningen samt elöverföringen och -priserna i Finland och dess närområde.

Mer information:

Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 5140 eller 040 593 8428
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn 030 395 5213 eller 040 592 4419