23.7.2019 12:31
Börsmeddelanden

Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1. - 30.6.2018

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Denna halvårsrapport har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2018, med beaktande av förändringarna till följd av standarden IFRS 16 1.1.2019. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.

Halvårsrapportens grafer och texttillägg återfinns i pdf-bilagan på finska och på engelska.

  • Fingrids rörelsevinst för januari–juni exklusive förändringar av det verkliga värdet på derivat minskade planmässigt jämfört med motsvarande period året innan.
  • Bolagets minskade omsättning berodde på minskade stamnätsintäkter och minskade intäkter för gränsöverföring till följd av prissänkningar.
  • Elförbrukningen i Finland under rapporteringsperioden var 45,3 (45,2) terawattimmar.
  • Via Fingrids nät överfördes 34,8 (34,7) terawattimmar el, vilket motsvarade 73,3 (74,2) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transitering).

 

 

NYCKELTAL

 

1-6/19

1-6/18

förändring i %

1-12/18

 

Omsättning

MN EURO

415,2

436,9

-5,0

852,8

 

Investeringar, brutto

MN EURO

59,0

42,5

38,9

92,7

 

– investeringarnas andel av omsättningen

%

14,2

9,7

 

10,9

 

Personalkostnader

MN EURO

16,0

16,6

-3,2

32,2

 

Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på derivat

MN EURO

89,0

120,8

-26,4

204,6

 

– andel av omsättningen

%

21,4

27,7

 

24,0

 

Rörelsevinst

MN EURO

66,8

150,4

-55,6

241,6

 

– andel av omsättningen

%

16,1

34,4

 

28,3

 

Vinst före skatter

MN EURO

69,0

143,7

-52,0

229,0

 

– andel av omsättningen

%

16,6

32,9

 

26,9

 

Räkenskapsperiodens vinst

MN EURO

55,9

114,5

-51,2

183,2

 

Totalresultat

MN EURO

55,9

114,7

-51,3

183,0

 

Nettokassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar

MN EURO

94,4

143,4

-34,2

203,9

 

Soliditetsgrad vid periodens slut

%

33,9

36,1

 

36,6

 

Räntebärande nettoskulder vid periodens slut

MN EURO

1 036,7

974,2

6,4

974,3

 

Nettoskuldsättningsgrad vid periodens slut

 

1,5

1,3

 

1,3

 

Resultat/aktie

euro

16 808,26

34 449,46

-51,2

55 106,29

 

Utdelning/A-aktie

euro

 

 

 

67 650,00

 

Utdelning/B-aktie

euro

 

 

 

24 750,00

 

Eget kapital/aktie

euro

212 875,22

226 833,57

-6,2

232 309,58

 

Utdelning/resultat A-aktie

%

 

 

 

122,8

 

Utdelning/resultat B-aktie

%

 

 

 

44,9

 

Antalet aktier

 

 

 

 

 

 

– A-seriens aktier

st.

2 078

2 078

 

2 078

 

– B-seriens aktier

st.

1 247

1 247

 

1 247

 

Totalt

st.

3 325

3 325

 

3 325


Verkställande direktör Jukka Ruusunen: Ett starkt stamnät möjliggör ytterligare investeringar i ren, inhemsk elproduktion

Ekonomin har utvecklats som planerat i början av året. Stamnätsintäkterna och intäkterna från gränsöverföringen sjönk jämfört med föregående år till följd av de sänkta överföringsavgifterna. I början av året sänkte vi stamnätsavgifterna med i genomsnitt åtta procent.

Det finska stamnätet fungerade tillförlitligt under början av året utan några betydande störningar trots varierande väderförhållanden. Årets elförbrukningstopp på 14 542 megawatt inträffade den 28 januari. På månadsnivå förbrukade man mer el i Finland under januari än någonsin tidigare.

Vindkraftens betydelse i elproduktioner ökar kraftigt i Finland. Enligt Finlands regeringsprogram kommer vindkraftens andel av landets energiproduktion att öka. Vi har under flera år förberett oss för att ansluta mer vindkraft till vårt elsystem genom att systematiskt förstärka stamnätet. Nästa storskaliga projekt är förbindelsen från Uleåborg till Petäjävesi som kallas Skogslinjen. Förbindelsen ökar överföringskapaciteten från norr till söder avsevärt. Under våren har projektet fortskridit till upphandlingsfasen och förbindelsen planeras bli klar år 2022. Vi har förbättrat tillförlitligheten för stamnätsförbindelserna till kärnkraftverken i Olkiluoto och stamnätet är redo att ta emot elproduktionen från Olkiluotos tredje reaktor. Vårt gemensamma projekt med det svenska stamnätsbolaget Svenska kraftnät för att skapa en tredje växelströmsförbindelse mellan de båda länderna fick över fyra miljoner euro i EU-stöd för den tekniska utredningsfasen. Projektet väntas bli klart år 2025.

Verkställandet av europeisk elmarknadslagstiftning förutsätter omfattande IT-projekt genom internationellt samarbete, vars tidtabeller har visat sig vara tuffare än man tidigare trodde. På europeisk nivå bygger man nya handelsplattformar för regler- och reservkraftsmarknaden. I anknytning till detta utvecklar man i Norden IT-system för att införa en ny balanseringsmodell. Elmarknaden övergår från handelsperioder på en timme till perioder på 15 minuter. Fingrids datahub-projekt framskrider inom den planerade tidtabellen och målsättningen är att det ska kunna införas 2021. Som en del av vår digitaliseringsutveckling fick kunderna på våren tillgång till vår elektroniska plattform ”Oma Fingrid”.

Fingrid placerade sig för tredje året i rad bland de mest inspirerade arbetsplatserna i Finland. I år blev vi tvåa i kategorin medelstora företag. Erkännandet ges årligen till organisationer som har uppnått utmärkta resultat i Corporate Spirits undersökning om arbetsklimatet.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens rörelsevinst för januari–juni uppgick till 415,2 (436,9) miljoner euro. Stamnätsintäkterna minskade till 209,3 (229,3) miljoner euro under årets första månader på grund av de sänkta överföringsavgifterna. Elförbrukningen under januari–juni uppgick till 45,3 (45,2) terawattimmar och försäljningen av balanskraft till 175,2 (164,9) miljoner euro. Den ökade försäljningen berodde på priset på balanskraft. Gränsöverföringsintäkterna från förbindelsen mellan Finland och Ryssland sjönk avsevärt från fjolårsnivån till 5,4 (20,2) miljoner euro på grund av en lägre överföringstariff. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 0,6 (1,0) miljoner euro. Enligt den senaste utredningen från stamnätsbolagens europeiska samarbetsorganisation ENTSO-E ligger Finland trea på listan över länder i Europa med billigast elöverföring. 36 länder deltog i jämförelsen. De tre förmånligaste länderna, där stamnätsbolaget erbjuder tjänster på alla högre spänningsnivåer var Slovenien, Bulgarien och Finland.

Kostnaderna under perioden januari–juni var 326,9 (317,1) miljoner euro. På grund av det högre priset på balanskraft ökade kostnaderna för balanskraft något jämfört med nivån året innan till 162,5 (149,4) miljoner euro. Kostnaderna för förlustel uppgick till 25,7 (25,4) miljoner euro. Vid utgången av juni hade cirka 96 (95) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under återstoden av 2019 skyddats till ett genomsnittspris på 27,2 (27,3) euro per megawattimme. Uppemot 100 (100) procent av anskaffningen av förlustel var skyddad mot skillnader i områdespriserna till ett genomsnittspris på 5,3 (6,8) euro per megawattimme.

Kostnaderna för reserverna som säkerställer stamnätets driftsäkerhet sjönk till 26,6 (29,6) miljoner euro. Avskrivningarna uppgick till 48,7 (49,2) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader låg kvar kring fjolårets nivå på 7,9 (8,0) miljoner euro. Personalkostnaderna var 16,0 (16,6) miljoner euro.

Koncernens rörelsevinst under årets första hälft uppgick till 66,8 (150,4) miljoner euro. Vinsten före skatter var 69,0 (143,7) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med året innan förklaras främst av förändringar i marknadsvärdet på derivat (förändring -45,3 miljoner euro) samt minskade stamnäts- och gränsöverföringsintäkter (förändring -34,7 miljoner euro). Rapporteringsperiodens vinst blev 55,9 (114,5) miljoner euro, och totalresultatet 55,9 (114,7) miljoner euro.

Finansiering

Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var 94,4 (143,4)  miljoner euro under det första halvåret. Soliditetsgraden var 33,9 (36,1) procent vid rapporteringsperiodens slut.

Fitch Ratings sänkte 28.1.2019 Fingrid Oyj:s långfristiga kreditbetyg till nivån ’A’ från nivån ’A+’ samt betyget för bolagets icke-säkerställda och icke-efterställda skulder till ’A+’ från ’AA-’. Samtidigt fastställde Fitch bolagets kortsiktiga kreditbetyg till nivån ’F1’. Betygen har stabila utsikter och är fortfarande de bästa som Fitch beviljat myndighetsreglerade nätbolag i Europa.

Fingrid Oyj:s höga kreditbetyg återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Koncernens finansiella nettokostnader under perioden januari–juni uppgick till -1,7 (7,9) miljoner euro, vilket inkluderar en positiv förändring av det verkliga värdet på derivat på 9,7 miljoner euro (3,9 miljoner euro negativ).

De obligationer som Fingrid har emitterat har noterats på börserna i Irland (Euronext Dublin) och London Stock Exchange. Fingrid angav 26.2.2019 Irland som hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten.

De räntebärande lånen uppgick till 1 133,3 (1 075,9) miljoner euro, varav 898,6 (808,3) miljoner euro utgörs av långfristiga och 234,6 (267,6) miljoner euro av kortfristiga lån. Den 7 februari 2019 undertecknade Fingrid och Europeiska investeringsbanken (EIB) ett låneavtal på 100 miljoner euro. EIB:s finansiering stöder Fingrids investeringsprogram vars mål är att stärka och utveckla Fingrids elöverföringsnät.

Bolagets likviditet var fortsatt god. De likvida medlen och övriga finansiella tillgångarna uppgick den 30 juni 2019 till 96,6 (101,6) miljoner euro. Koncernen har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt icke-bindande kontolimiter på totalt 50 miljoner euro.

Säkerställande av överföringskapaciteten

Skogslinjen, Fingrids nya förbindelse på 400 kilovolt, ökar elöverföringskapaciteten avsevärt på axeln norr-söder. Förbindelsen bidrar till att hela Finland kan förbli ett prisområde och gör det möjligt att koppla miljövänligt producerad energi till stamnätet. Skogslinjen är cirka 300 kilometer lång och byggs i stället för eller parallellt med existerande kraftledningar, och sträcker sig från Petäjävesi till Muhos via Haapavesi. Skogslinjen-projektet har fortskridit till upphandlingsfasen gällande såväl kraftledningen som elstationsutbyggnaden.

Kraftledningen från norra Finland till norra Sverige, som Fingrid planerat i samarbete med det svenska stamnätsbolaget Svenska kraftnät, har fortskridit till bedömningen av miljökonsekvenser. Projektet fick över fyra miljoner euro i EU-stöd för den tekniska utredningsfasen. Projektet slutförs år 2025.

Bolagets investeringsprogram har under de senaste åren fokuserat på moderniseringen av Finlands äldsta kraftledning, Järnladyn, som byggdes på 1920-talet. Kraftledningen, som är under uppbyggnad, ersätter den gamla förbindelsen och förstärker stamnätet. Bygget av en kraftledning på 400 + 110 kilovolt mellan Hikiä och Orimattila som en del av Järnladyn-helheten har fokuserats på Järnladyns sista avsnitt mellan Hikiä och Metsämarttila. Helheten Järnladyn II färdigställs i december 2019.

Fingrids nya elstation i Imatra byggs bredvid stadens vattenkraftverk och den nya elstationen driftsätts på hösten 2020.

Fingrid genomför pilotprojektet för en digital elstation i Pernoonkoski i Kotka och söker erfarenheter av att utnyttja en digital fältbuss i elstationsmiljöer. Målet är en säker, miljövänlig och fjärrstyrd digital elstation som är kostnadseffektiv både i fråga om investerings- och driftkostnader. Elstationen i Pernoonkoski väntas blir klar år 2020.

Tampereen Sähköverkko, Elenia och Fingrid förstärker tillsammans elnätet i Tammerforsområdet. Med en modern lösning kan elöverföringskapaciteten fördubblas. Bolagen har utarbetat en utvecklingsplan för elnätet och på basis av den får Tammerfors en kraftledning på 110 kilovolt som motsvarar områdets elbehov. Kraftledningen byggs under åren 2019–2020. Kraftledningen förnyas genom att utnyttja den existerande kraftledningens linje.

Okiluotos föråldrade kopplingsstation på 400 kilovolt ersätts med två skilda kopplingsstationer. Förändringen förbättrar driftsäkerheten för nätförbindelsen för Olkiluotos kärnkraftverksenheter och säkerställer att kärnkraftverksenheterna kan leverera el till stamnätet utan störningar. De nya C- och D-kopplingsstationerna driftsattes i juni 2019. Arbetet fortsätter med rivning av den gamla A-kopplingsstationen. Slutligen sammankopplas B- och C-kopplingsstationerna under hösten 2019.

Fingrid klarade sig återigen utmärkt i den internationella undersökningen ITAMS (International Transmission Asset Management Study) som mäter egendomsförvaltning. ITAMS bedömde effektiviteten hos stamnätsbolagens egendomsförvaltning. Undersökningen har genomförts fem gånger och Fingrid har fått en topplacering varje gång. Fingrid har särskilt satsat på digitalisering, vilket bidragit till framgången i undersökningen.

Säkerställande av driftsäkerheten

I januari–juni var elförbrukningen i Finland 45,3 (45,2) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period var 2,2 (1,5) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 47,4 (46,7) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 34,8 (34,7) terawattimmar el, vilket motsvarade 73,3 (74,2) procent av den totala överföringsvolymen i Finland. Under samma period överförde Fingrid 32,5 (33,1) terawattimmar el för sina kunder, vilket motsvarade 71,8 (73,2) procent av förbrukningen i Finland.

Under perioden januari–juni importerade Finland 7,2 (7,5) terawattimmar el från Sverige och exporterade 0,4 (0,4) terawattimmar el till Sverige. Överföringskapaciteten mellan länderna har delvis varit begränsad under korta perioder, när arbeten för att förstärka nätet utfördes i Raumo och Olkiluoto under maj–juni.

Elexporten till Estland under perioden januari–juni var 1,7 (1,0) terawattimmar. Överföringskapaciteten mellan länderna var planenligt delvis begränsad 10–14.6 medan årsservice utfördes på EstLink1-förbindelsen.

Under perioden januari–juni importerades 4,2 (3,4) terawattimmar el från Ryssland. Överföringskapaciteten mellan Ryssland och Finland har varit fullt tillgänglig under rapporteringsperioden. Elimporten från Ryssland ökade något jämfört med samma tidsperiod året innan. Dygnsvariationerna för importen är fortfarande stora.

Vinterns förbrukningstopp var cirka 14 542 megawatt och inföll 28.1.2019.

Stamnätet fungerade utmärkt och inga betydande störningar med omfattande konsekvenser inträffade under rapporteringsperioden.

Utveckling av elmarknaden

Under perioden januari–juni uppgick medelpriset på den nordiska spotmarknaden till 41,22 (38,82) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 42,42 (41,97) euro per megawattimme.

Flaskhalsintäkterna till följd av överbelastning av överföringsförbindelserna mellan länderna ökade jämfört med motsvarande period i fjol. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige sjönk till 30,0 (37,8) miljoner euro under januari–juni. Skillnaderna berodde på skillnader i områdespriserna mellan Finland och Sverige till följd av avvikande väderförhållanden: de kalla veckorna i vintras höjde prisnivån i Finland, medan den korta men extrema översvämningsperioden sänkte de svenska priserna under några veckor. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland ökade till 11,0 (0,8) miljoner euro under januari–juni. Ökningen av flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland beror på det högre områdespriset i Estland. Estlands områdespris har stigit i takt med att priserna på utsläppsrätter höjts. I enlighet med regleringen av flaskhalsintäkter använder Fingrid erhållna flaskhalsintäkter för kommande gränsöverföringsinvesteringar.

Gällande HVDC-systemens driftsäkerhet och tillgänglighet har början av 2019 varit svår jämfört med åren 2017 och 2018. I synnerhet störningarna med EstLink 2-förbindelsen i Estland har inträffat vid besvärliga tillfällen och ökat områdesprisskillnaderna mellan Finland och Estland. Prisskillnader har också uppstått när EstLink-förbindelsernas hela kapacitet har använts. Till följd av störningarna har mothandelskostnaderna stigit jämfört med tidigare år. Utredningen av orsakerna till störningarna och reparationen av fel har lyckats väl och förbindelserna har återställts snabbt till marknadens förfogande.

Fingrid genomför utvecklingsprojekt för att öka elmarknadens flexibilitet, möjliggöra förnybar energiproduktion enligt varierande väder och ge konsumenterna möjlighet att delta på marknaden.

I det nordiska balanseringsprojektet och projektet för att övergå till 15 minuters avräkningsperioder förnyas de nordiska marknadsplatserna för regler- och reservkraft, balanskraftmodellen förändras och en 15 minuters elmarknad införs. Finland övergår till 15 minuters elmarknad samtidigt som de övriga nordiska länderna. Övergången till en 15 minuters elmarknad har en betydande inverkan på balanseringen av elsystemet och marknadsaktörernas verksamhet. I maj publicerade de nordiska stamnätsbolagen en uppdaterad åtgärdsplan som intressenter får kommentera under sommaren.

Den 14 maj undertecknade det danska stamnätsbolaget Energinet och eSetts nuvarande ägare Fingrid, Svenska kraftnät och Statnett ett avtal som inkluderar Energinet i den samnordiska balansavräkningen genom att gå in som delägare i eSett Oy. Vardera partens andel av bolaget är 25 procent. De danska marknadsaktörerna ansluter sig till den nordiska balansavräkningen under det sista kvartalet år 2020 efter att regleringsmyndigheten godkänt de nya marknadsprocesserna. Ägandestrukturen hade en liten positiv inverkan på Fingrids resultat och balans under perioden.

Fingrids datahub-projekt för ett centraliserat system för informationsutbyte på detaljmarknaden fortskrider enligt plan och ska vara kart 2021. De förändringar i elmarknadslagen som en datahub kräver trädde i kraft i början av februari. Den förpliktade eldistributionsföretag och elgrossister att leverera driftsättningsplaner för datahubben. Utifrån planerna är branschens beredskap för att ta i drift datahubben inte heltäckande, vilket kan medföra ett behov av att skjuta upp införandet av datahubben.

Personal

Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 383 (367) personer, varav 331 (316) i genomsnitt hade fast anställning. Personalkostnaderna var 16,0 (16,6) miljoner euro. Personalens lönekostnader uppgick till 13,3 (13,3) miljoner euro, det vill säga 3,2 (3,1) procent av omsättningen.

Fingrid placerade sig för tredje året i rad bland de mest inspirerade arbetsplatserna i Finland. I år blev bolaget tvåa i kategorin medelstora företag. Erkännandet ges årligen till organisationer som har uppnått utmärkta resultat i Corporate Spirits undersökning om arbetsklimatet.

Övrigt

Bolagsstämman valde Fingrid Oyj:s styrelse för mandatperioden som löper ut i slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Juhani Järvi fortsätter som styrelseordförande och Päivi Nerg som vice styrelseordförande. De övriga styrelsemedlemmarna är Anu Hämäläinen, Sanna Syri och Esko Torsti.

Den 31.1.2019 utsågs Timo Kiiveri till medlem av Fingrids ledningsgrupp och från och med 1.7.2019 kommer han att ansvara för bolagets egendomsförvaltning. Den 26.2.2019 utsågs Asta Sihvonen-Punkka till ny vice vd för Fingrid från och med 1.7.2019. Förändringarna var en följd av att Kari Kuusela, som fungerat som bolagets vice verkställande direktör och ansvarat för dess egendomsförvaltning, lämnade sina uppgifter och gick i pension från och med 30.6.2019.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Den 25.8.2017 inträffade en arbetsolycka på kraftledningsbygget i Laukas, där en anställd hos entreprenören Revilla y Garcia S.L. dog efter ett fall från ett kraftledningstorn. Med anledning av arbetsolyckan har ett privaträttsligt skadeståndsanspråk och ett anspråk gällande socialskyddsbaserade ersättningar gjorts i Spanien mot Fingrid som byggherre, huvudentreprenören Tecnolines S.R.L.:s filial i Finland och dess underentreprenör Revilla y Garcia S.L. Fingrid ser det som osannolikt att anspråken kan drivas med framgång och enligt bolagets uppskattning kommer rättegångarna eller deras utgång sannolikt inte att få några betydande konsekvenser för företagets resultat eller ekonomiska ställning.

Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året

Styrelsen beslutar enligt mandat från bolagsstämman om en andra utdelning efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt mandatet från bolagsstämman uppgår den andra raten av utdelningen till högst 20 100,00 euro per A-aktie och högst 7 350,00 euro per B-aktie, totalt högst 50 933 250,00 euro, och betalas ut 26.7.2019.

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2019 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas minska betydligt från året innan. Fingrid sänkte stamnätspriserna för 2019 med i genomsnitt åtta procent. Prognoser om räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transiterings- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är beroende av temperaturväxlingar samt variationer i nederbörden och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.

 

Mer information:

Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 5140 eller 040 593 8428
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn 030 395 5213 eller 040 592 4419