6.9.2017 09:00
Aktuellt, Internationella nyheter, Elmarknaden

Förslaget från stamnätsbolagen i Sverige och Norge gällande en ny balanseringsmodell i allvarlig konflikt med Finlands beslutanderätt och EU

Sveriges stamnätsbolag Svenska Kraftnät och Norges stamnätsbolag Statnett har för stamnätsbolagen i Finland och Danmark berett ett förslag till ny modell för hur produktionen och förbrukningen i det nordiska elsystemet ska balanseras. Förslaget inkluderar en förnyad hanteringsmodell där Sveriges och Norges stamnätsbolag i praktiken skulle få makt att besluta om hanteringen av elsystemet och de därtill hörande spelreglerna för reglerkraft- och reservmarknaden även i Finland. Detta skulle i praktiken innebära att Sveriges och Norges stamnätsbolag skulle sköta en central del av systemansvaret för Finlands och Danmarks elsystem. Systemansvaret är ett centralt element i den nationella beslutanderätten och kan inte överföras till ett annat land. Sverige och Norge har själva framhävt den nationella beslutanderättens centrala ställning i de diskussioner som gällt utvecklingen av EU:s elmarknad. Mot denna bakgrund är de statsägda stamnätsbolagens förslag från dessa länder helt obegripligt.

Vad är det fråga om här?


Sveriges och Norges stamnätsbolag skickade i juni till Fingrid och till Danmarks stamnätsbolag Energinet ett förslag till en ny modell för hur produktionen och förbrukningen i det nordiska elsystemet ska balanseras, dvs. en ny balanseringsmodell.


Svenska Kraftnät och Statnett föreslår en ny typ av balanseringsmodell för Norden som om det vore en teknisk fråga. I de nordiska länderna införde man för cirka tio år sedan en praxis där Norden anses utgöra en enhet när det gäller balanseringen av produktion och konsumtion av el. Tanken var att man på detta sätt tillsammans skulle uppnå effektivitetsfördelar. Svenska Kraftnät och Statnett har rollen som tjänsteleverantör i balanseringen av helheten, men stamnätsbolaget i varje land sköter det egna systemansvaret. Nu föreslår Svenska Kraftnät och Statnett att man slopar denna modell och återgår till en balanseringsmodell där varje land ansvarar för balanseringen av den egna produktionen och konsumtionen. Fingrid är berett att diskutera hur balanseringsmodellen ska utvecklas, förutsatt att den nya modellen är minst lika effektiv och driftsäker som den nuvarande. Det finns en risk att marknadens funktion äventyras, vilket innebär högre kostnader för elanvändare.


Ett lagstridigt beslutsförfarande kan inte godkännas


Det största problemet med förslaget är det nya beslutsförfarandet som ingår. Stamnätsbolagen i Sverige och Norge erbjuder Fingrid och Energinet ett färdigt avtal, i vilket Svenska Kraftnät och Statnett skulle får makt att besluta om hanteringen av elsystemet och de därtill hörande spelreglerna för reglerkraft- och reservmarknaden även i Finland och Danmark. Detta skulle i praktiken innebära att Sveriges och Norges stamnätsbolag skulle sköta en central del av systemansvaret för Finlands och Danmarks elsystem. Detta står i allvarlig konflikt med både EU:s och Finlands lagstiftning. Systemansvaret är ett centralt element i den nationella beslutanderätten och kan inte överföras till ett annat land. Sverige och Norge har själva framhävt den nationella beslutanderättens centrala ställning i de diskussioner som gällt utvecklingen av EU:s elmarknad och en regional centralisering av stamnätssamarbetet. Mot denna bakgrund är de statsägda stamnätsbolagens förslag från dessa länder helt obegripligt.


Att överföra beslutanderätten till stamnätsbolagen i Sverige och Norge skulle innebära ett hot mot utvecklingen av elsystemet i Finland. Svenska Kraftnät och Statnett kunde i så fall fastställa de villkor enligt vilka produktionen och konsumtionen kan delta i reglerkraft- och reservmarknaden. Detta skulle innebära en stor risk för konkurrenskraften hos prisflexibiliteten i den finska produktionen och efterfrågan, och skulle också innebära att utvecklingen i hela det finska elsystemet enligt energi- och klimatstrategin skulle äventyras.


Fingrid har i sommar diskuterat med stamnätsbolag, myndigheter och kunder. De nordiska energimyndigheterna har tagit ställning till förslaget och konstaterat att det är lagstridigt. Trots detta har stamnätsbolagen i Sverige och Norge inte backat i sina krav.


Är det nordiska samarbetet mellan stamnätsbolagen vid vägs ände?


Det nordiska elmarknadssamarbetet går tillbaka till 1960-talet. Samarbetet har byggt på förtroende och gemensamt beslutsfattande. Den nordiska elmarknaden är ett resultat av detta samarbete. Modellen har varit en förebild för elmarknaden i hela Europa. 

 
Med sitt förslag tar stamnätsbolagen i Sverige och Norge ett steg i motsatt riktning. Förutom att förslaget strider mot europeisk och finsk lagstiftning är det sätt på vilket de utövar påtryckning mot särskilt Danmark, som är i en svagare ställning, utan motstycke och strider helt mot ett tänkande som grundar sig på europeisk solidaritet. Redan Europeiska unionens lagstiftning förpliktar stamnätsbolagen i Finland, Danmark och Sverige att samarbeta. Detta gäller bland annat avtal om utvecklingen av marknadsregler och om elsystemets operativa driftverksamhet. Om bolagen inte kan nå en överenskommelse i ett ärende kommer ärendet till slut att hamna på EU-kommissionens bord för beslut. I praktiken kan två länder inte sinsemellan komma överens om ett agerande som står i konflikt med andra länders vilja.

Det är kunderna och konsumenterna som betalar

Fingrid anser det vara beklagligt att förslaget, som har långtgående effekter för det nordiska samarbetet, inte har beretts av de nordiska länderna tillsammans. Det hade varit väsentligt att se till att de centrala principerna hade beretts tillsammans med kunderna och myndigheterna. Fingrid har som mål att möjliggöra en öppen och effektiv elmarknad baserad på jämlikhetsprinciper för hela Östersjöområdet så att det gagnar alla parter på elmarknaden. I sista hand är det elanvändarna, det vill säga medborgarna och industrin, som betalar för ineffektivitet.

Fingrid är redo att vidareutveckla elmarknaden. I våras publicerade bolaget åtgärdsprogrammet ”Our Shared Journey – a roadmap towards achieving a green power system” (”Vår gemensamma resa – en vägkarta för att uppnå ett grönt elsystem”), som innehåller konkreta initiativ och åtgärder och projekt för att utveckla marknaden. De nordiska elmarknadsaktörerna har varit mycket positiva i sina kommentarer till förslagen. Fingrids ståndpunkt är i linje med de mål som EU har ställt upp.


Förslaget från stamnätsbolagen i Sverige och Norge står i konflikt med Jorma Ollilas rapport

Det förslag som överlämnats till Fingrid och Energinet står också i konflikt med den rapport som Jorma Ollila färdigställde för Nordiska rådet i juni. Rapporten om utvecklingen av det nordiska energisamarbetet bygger på en amordning av energipolicyerna och på en fungerande elmarknad. Utgångspunkten är ett rent och kolfritt elsystem. Övergången till ett sådant system förutsätter ett intensivt regionalt samarbete och att marknaden utnyttjas.


Ollilas rapport bygger på en fungerande marknad och på att stärka den. En marknadsorienterad approach kräver ett starkt politiskt stöd. Det mest kostnadseffektiva sättet att genomföra omvälvningen på elmarknaden är att stärka marknaden. I sin rapport lyfter Ollila fram betydelsen av en omfattande regional marknad. Enligt Fingrids uppfattning innebär detta att även de baltiska länderna ingår. Detta skulle förbättra driftsäkerheten i hela Östersjöområdet och skulle stärka den nordiska rösten i EU.


Ollilas förslag om att etablera ett Nordic Electricity market-forum, som sammanför alla parter på elmarknaden, är viktigt. Avsikten är att forumet ska bli ett gemensamt nordisk beslutande organ på hög nivå. Alla intressentgrupper och marknadsaktörer ska på så sätt kunna delta i utvecklingen av elmarknaden i regionen. Forumet ska också bidra till att främja samordningen av energipolicyerna i regionen.


Fingrid understödjer Ollilas förslag om ett forum. Det är en pusselbit som hittills har saknats i det regionala elmarknadssamarbetet. Blir ett sådant forum verklighet, skulle problem av den typ som det här behandlade förslaget medför kunna undvikas.

 

Mer information:
 
Jukka Ruusunen, verkställande direktör, tfn +358 40 593 8428

Asta Sihvonen-Punkka, marknadsdirektör, tfn +358 50 573 9053