27.7.2017 12:15
Börsmeddelanden

Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1. - 30.6.2017

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Denna halvårsrapport har upprättats enligt standarden IAS 34, Delårsrapportering och enligt de principer för upprättande av bokslut som lagts fram i koncernens bokslut för 2016. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Graferna i halvårsrapporten kan läsas i pdf-bilagan.

Fingrid ansvarar för elöverföringen i Finlands stamnät, som bolaget äger och som utgör en väsentlig del av landets elsystem. Stamnätet är ett huvudnät för elöverföring till vilket stora kraftverk, fabriker och regionala distributionsnät är anslutna. Det finska stamnätet ingår i det samnordiska elsystemet som är anslutet till systemen i Centraleuropa, Ryssland och Estland. Fingrid ansvarar för driften av stamnätet, planeringen och övervakningen av driften samt underhållet och utvecklingen av nätet. En ytterligare uppgift är att delta i den europeiska samarbetsorganisationen ENTSO-E:s verksamhet, upprättandet av europeiska marknads- och driftkoder samt nätplanering. Åt sina avtalskunder, det vill säga elproducenter, nätbolag och industriföretag, erbjuder Fingrid stamnäts-, gränsöverförings- och balanstjänster. För att främja marknadens funktion säkerställer Fingrid att överföringskapaciteten är tillräcklig genom att eliminera överföringsbegränsningar mellan länderna och tillhandahålla information om marknaden. Fingrids omsättning byggs upp av avgifter som bolaget debiterar för sina tjänster och av intäkter från försäljning av balans- och reglerkraft.

 

NYCKELTAL
 
1-6/17
1-6/16
förändring i %
1-12/16
Omsättning
MN EURO
326,1
297,3
9,7
586,1
Investeringar, brutto
MN EURO
58,3
75,4
-22,7
146,7
– investeringarnas andel av omsättningen
%
17,9
25,4
 
25,0
Löner och arvoden totalt
MN EURO
12,1
11,5
4,8
22,7
Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på derivat
MN EURO
107,2
90,1
19,1
156,6
– andel av omsättningen
%
32,9
30,3
 
26,7
Rörelsevinst
MN EURO
103,7
100,4
3,3
192,0
– andel av omsättningen
%
31,8
33,8
 
32,8
Vinst före skatter
MN EURO
92,5
96,7
-4,4
173,9
– andel av omsättningen
%
28,4
32,5
 
29,7
Räkenskapsperiodens vinst
MN EURO
73,9
77,4
-4,5
138,7
Totalresultat
MN EURO
74,1
80,5
-8,0
144,8
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar
MN EURO
85,8
73,7
16,4
93,6
Soliditetsgrad
%
35,7
33,5
 
36,4
Räntebärande nettoskulder
MN EURO
1 039,7
1 041,0
-0,1
1 028,0
Nettoskuldsättningsgrad
 
1,4
1,5
 
1,3
Resultat/aktie
euro
22 229,41
23 285,31
-4,5
41 706,12
Utdelning/A-aktie
euro
 
 
 
37 536,09
Utdelning/B-aktie
euro
 
 
 
16 038,49
Eget kapital/aktie
euro
223 112,96
210 971,41
5,8
230 300,55
Utdelning/resultat A-aktie
%
 
 
 
90,0
Utdelning/resultat B-aktie
%
 
 
 
38,5
Antalet aktier
 
 
 
 
 
– A-seriens aktier
st.
2 078
2 078
 
2 078
– B-seriens aktier
st.
1 247
1 247
 
1 247
Totalt
st.
3 325
3 325
 
3 325

 

Verkställande direktör Jukka Ruusunen: ”Betydande nationella och internationella åtgärder inom energibranschen”
 
"Ekonomiskt har den första delen av året allt som allt förlöpt enligt förväntningarna och bolagets ekonomi vilar på stabil grund.
 
Vi har lyckats väl med vårt grundläggande uppdrag: leveranssäkerheten för el har varit utmärkt och vårt stamnät har inte haft några betydande störningar under det första halvåret. På grund av den milda vintern förelåg aldrig några hot om att elen inte skulle räcka till. Förbrukningen nådde vinterkulmen 5.1.2017, då den gick upp till 14 300 MWh/h. Till följd av marknadsläget överfördes mer el än någonsin från våra grannländer till Finland över våra transmissionsförbindelser. Det nya importrekordet ligger på 4 750 MWh/h. I maj stod vi åter inför en ny situation: Finland hade för stor elproduktion i förhållande till elförbrukningen. Marknaden fungerade, och elpriset på reglerkraftsmarknaden var negativt, –1 000 €/MWh i fyra timmar och –500 €/MWh i två timmar. Dessa är alla tiders lägsta priser på reglerkraft i Finland. Elförbrukarna fick betalt för ökad elförbrukning.
 
I juni utgavs den utredning om utvecklingen av det nordiska energisamarbetet som Jorma Ollila utarbetat för Nordiska rådet. Den framhåller behovet av samordning av energipolitiken mellan länderna och betydelsen av en välfungerande elmarknad. Riktlinjerna i Ollilas rapport kommer att föra utvecklingen av det nordiska energisamarbetet i rätt riktning. En övergång till ett grönt, kolfritt elsystem kräver att regionen samarbetar tätt och tillgodogör sig av marknaden. Förslagen i utredningen bygger på en starkare och välfungerande marknad. Hur väl marknaden fungerar har en ledande roll, när elsystemet läggs om för att det ska bli mer miljövänligt och i allt högre grad bygga på förnyelsebar energi. Vi har varit aktiva och föreslagit mått och steg som kan ge en kostnadseffektiv omläggning av elsystemet så att det svarar mot framtida generationers behov. Fingrid gav i april ut publikationen ”Johtokatu – tiekartta vihreään sähköjärjestelmään” (en färdplan mot ett grönt elsystem) som innehåller liknande initiativ och åtgärder som Ollilas rapport samt pågående projekt för utveckling av marknaden.
 
Under det kommande årtiondet genomför vi investeringar i överföringsnätet som har stor betydelse för Finland. I samarbete med Svenska kraftnät har vi inlett ett projekt för en tredje växelströmsförbindelse på 400 kV mellan Finland och Sverige. Projektet kommer att kosta totalt 200 miljoner euro och väntas bli klar senast 2025. Förbindelsen ökar överföringskapaciteten mellan länderna med 800 megawatt, en ökning på cirka 30 procent jämfört med nuläget.
 
El från norra Finland och norra Sverige måste överföras söderut för att tillgodose industrins och konsumenternas behov. Vi har inlett planeringen av en ny förbindelse, Skogslinjen, mellan norra och södra Finland, som kommer att gå från Uleåborg till Petäjävesi. Jämsides med detta förbereder vi oss på ett ökat behov av överföring mellan norr och söder genom att starta planeringsarbetet för en dubblering av Sjölinjen i östra Finland. Vid sidan av förberedelserna för framtiden pågår ett betydande utvecklingsarbete för stamnätet: i år genomför vi sammanlagt 32 investeringsprojekt.
 
I början av maj införde vi en gemensam balansavräkning för elmarknaden i Finland, Sverige och Norge. Gemensam balansavräkning effektiviserar elmarknaden som överskrider de nationella marknadsgränserna och är ett steg mot en djupare integration av den nordiska elmarknaden. Gränsöverskridande samarbete kring balansavräkningar är en nyhet för hela Europa. Balansavräkningen görs framöver av eSett Oy, ett servicebolag som stamnätsbolagen äger tillsammans och som opererar från Finland.
 
De svenska och norska stamnätsbolagen lämnade ett förslag om ett balanshanteringskoncept till de danska och finska bolagen i syfte att utveckla en realtidsmarknad i Norden. Fingrid betraktar det som beklagligt att inte ett förslag med konsekvenser för det nordiska stamnätssamarbetet har beretts i samarbete mellan stamnätsbolagen. Enligt vår uppfattning är det viktigt att de centrala principerna bereds tillsammans med viktiga intressentgrupper. Vår målsättning är att möjliggöra en öppen, effektivt fungerande elmarknad som bygger på neutrala principer och gagnar alla parter på elmarknaden och över hela Östersjöregionen. Vi fortsätter diskussionen med de nordiska stamnätsbolagen.”
 
Ekonomiskt resultat
 
Koncernens omsättning under perioden januari–juni var 326,1 (297,3) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade under årets första del till 220,2 (198,0) miljoner euro till följd av ändringen av stamnätsavgifterna i början av året. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 1,1 (8,3) miljoner euro. Kostnaderna under januari–juni uppgick till 219,9 (215,5) miljoner euro.
 
Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige minskade till 10,4 (29,9) miljoner euro. Nedgången är en konsekvens av det svagare vattenläget i Norden och ökningen i den nordiska prisnivån till följd av högre stenkolspriser, vilket har minskat skillnaden mellan de regionala priserna i Finland och Sverige. Fingrid fick 0,1 (2,3) miljoner euro i flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Estland. I enlighet med regleringen för flaskhalsintäkter har Fingrid avsatt rapporteringsperiodens flaskhalsintäkter för nätinvesteringar i Hirvisuo–Pyhäselkä, som stöder elöverföring från norra Sverige till Finland.
 
Under perioden januari–juni var elförbrukningen 43,5 (43,6) terawattimmar. Försäljningen av balanskraft uppgick till 85,0 (74,6) miljoner euro. Försäljningsökningen är i huvudsak en konsekvens av det högre priset för balanskraft. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland låg i nivå med föregående år på 10,8 (10,8) miljoner euro.
 
Kostnaderna för balanskraft ökade från året innan till 69,7 (58,2) miljoner euro, främst på grund av prisökningen. Kostnaderna för förlustel uppgick till 21,2 (30,7) miljoner euro. Minskningen beror på lägre inköpspriser och en lägre volym för förlustel. Vid utgången av juni hade cirka 105 (100) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under resten av 2017 skyddats till medelpriset 31,1 (35,9) euro per megawattimme.
 
Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet steg något till 24,9 (24,1) miljoner euro. Ökningen i reservkostnader påverkades av anskaffningen av automatisk frekvensregleringreserv, vilken låg helt nere under föregående år. Avskrivningarna uppgick till 48,4 (48,2) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader låg kvar på så gott som samma nivå som året innan på 9,6 (9,5) miljoner euro.

 

Omsättning och övriga intäkter, MN EURO
1-6/17
1-6/16
förändring i %
Stamnätsintäkter
220,2
198,0
11,2
Försäljning av balanskraft
85,0
74,6
13,9
Transmissionsintäkter
3,9
7,9
-50,5
Intäkter från gränsöverföring
10,8
10,8
0,0
Intäkter från effektreserv*
3,5
3,5
1,5
Övrig omsättning
2,7
2,6
3,5
Övriga rörelseintäkter
1,1
8,3
-86,9
Omsättning och övriga intäkter totalt
327,2
305,6
7,1

 

Kostnader, MN EURO
1-6/17
1-6/16
förändring i %
Köp av balanskraft
69,7
58,2
19,8
Kostnader för förlustel
21,2
30,7
-30,9
Avskrivningar
48,4
48,2
0,5
Kostnader för reserver
24,9
24,1
3,4
Personalkostnader
14,7
14,3
3,0
Kostnader för effektreserv*
3,4
3,3
2,2
Underhållskostnader
9,6
9,5
1,3
Transmissionskostnader
6,6
5,8
14,0
Övriga kostnader
21,4
21,5
-0,7
Kostnader totalt
219,9
215,5
2,0
Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på derivat
107,2
90,1
19,1
Koncernens rörelsevinst, IFRS
103,7
100,4
3,3

 

Koncernens rörelsevinst under årets första hälft var 103,7 (100,4) miljoner euro. Vinsten före skatter var 92,5 (96,7) miljoner euro. Skillnaderna jämfört med motsvarande period året innan berodde på förändringar i marknadsvärdet på derivat (förändring –23,3 miljoner euro) och en ökning i stamnätsintäkter (förändring +22,2 miljoner euro). Rapporteringsperiodens vinst blev 73,9 (77,4) miljoner euro och totalresultatet 74,1 (80,5) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var under årets första hälft 85,8 (73,7) miljoner euro. Soliditetsgraden var 35,7 (33,5) procent vid rapporteringsperiodens slut.

Säsongsvariationerna är karakteristiska för koncernens vinst för räkenskapsperioden, eftersom stamnätsintäkternas högre vintertariff gäller från den första december till den sista februari och mer el därutöver överförs på grund av den högre elförbrukningen under den kalla vinterperioden. En betydande andel av koncernens rörelsevinst för redovisningsperioden härrör från månaderna med vintertariff, och därför kan vinsten för hela räkenskapsperioden inte direkt uppskattas utifrån vinsten för den avslutade rapporteringsperioden.

 

RAPPORT ÖVER KONCERNENS TOTALRESULTAT
1.1.-30.6.2017
1.1.-30.6.2016
1.1.-31.12.2016
 
MN EURO
MN EURO
MN EURO
OMSÄTTNING
326,1
297,3
586,1
Övriga rörelseintäkter
1,1
8,3
12,7
Material och tjänster
-124,7
-122,1
-248,4
Ersättningar till anställda
-14,7
-14,3
-28,6
Avskrivningar
-48,4
-48,2
-99,2
Övriga rörelsekostnader
-35,6
-20,6
-30,6
RÖRELSEVINST
103,7
100,4
192,0
Finansiella intäkter
0,3
0,4
0,7
Finansiella kostnader
-12,4
-4,4
-19,4
Finansiella intäkter och kostnader
-12,1
-4,0
-18,7
Resultatandelar i intresseföretag
0,9
0,3
0,5
VINST FÖRE SKATTER
92,5
96,7
173,9
Inkomstskatter
-18,5
-19,3
-35,2
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
73,9
77,4
138,7
 
 
 
 
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
 
 
 
Poster som i framtiden kan komma att omföras till resultaträkningen
 
 
 
Kassaflödessäkringar
 
3,6
7,2
Omräkningsdifferenser
0,2
0,2
0,3
Finansiella tillgångar som kan säljas
0,0
0,0
0,0
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat
0,0
-0,7
-1,4
RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT
74,1
80,5
144,8
 
 
 
 
Resultatet hänförligt till:
 
 
 
Bolagets aktieägare
73,9
77,4
138,7
Totalresultatet hänförligt till:
 
 
 
Bolagets aktieägare
74,1
80,5
144,8
 
 
 
 
Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare:
 
 
 
Resultatet per aktie före utspädning, €
22 229
23 285
41 706
Vägt genomsnittligt antal aktier, st.
3 325
3 325
3 325

 

  

KONCERNENS BALANSRÄKNING
 
 
 
 TILLGÅNGAR
30.6.2017
30.6.2016
31.12.2016
 
MN EURO
MN EURO
MN EURO
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
 
 
 
Immateriella tillgångar:
 
 
 
Goodwill
87,9
87,9
87,9
Övriga immateriella tillgångar
98,4
95,1
96,6
 
186,4
183,0
184,5
Materiella tillgångar:
 
 
 
Mark- och vattenområden
15,7
15,6
15,7
Byggnader och konstruktioner
195,7
175,9
193,7
Maskiner och inventarier
562,3
567,1
578,3
Kraftledningar
812,8
794,2
825,0
Övriga materiella tillgångar
7,4
7,4
7,6
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar
93,8
144,0
69,8
 
1 687,6
1 704,2
1 690,2
Investerigar i intresseföretag
14,1
12,3
14,2
Finansiella tillgångar som kan säljas och fordringar
0,1
0,1
0,1
Derivatinstrument
25,2
36,0
29,7
Uppskjutna skattefordringar
6,6
13,8
6,2
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR TOTALT
1 920,0
1 949,5
1 924,7
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
 
 
 
Varulager
13,1
12,1
12,3
Derivatinstrument
0,9
3,2
2,9
Kundfordringar och andra fordringar
59,3
51,4
82,2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
 
62,9
53,9
57,8
Likvida medel
20,8
25,6
21,9
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR TOTALT
157,0
146,3
177,0
 TILLGÅNGAR TOTALT
2 077,0
2 095,7
2 101,8

 

 

KONCERNENS BALANSRÄKNING
 
 
 
EGET KAPITAL OCH SKULDER
30.6.2017
30.6.2016
31.12.2016
 
MN EURO
MN EURO
MN EURO
EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS ÄGARE
 
 
 
Aktiekapital
55,9
55,9
55,9
Överkursfond
55,9
55,9
55,9
Omvärderingsfonder
0,1
-2,8
0,1
Omräkningsdifferenser
-0,2
-0,5
-0,4
Balanserade vinstmedel
630,2
593,0
654,3
EGET KAPITAL TOTALT
741,9
701,5
765,7
LÅNGFRISTIGA SKULDER
 
 
 
Uppskjutna skatteskulder
125,9
127,7
125,8
Lån
834,0
800,3
842,9
Avsättningar
1,5
1,7
1,5
Derivatinstrument
21,9
43,8
18,6
 
983,3
973,5
988,7
KORTFRISTIGA SKULDER
 
 
 
Lån
289,3
320,2
264,9
Derivatinstrument
6,3
19,3
7,9
Leverantörsskulder och andra skulder
56,3
81,2
74,6
 
351,9
420,7
347,3
SKULDER TOTALT
1 335,1
1 394,3
1 336,0
EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT
2 077,0
2 095,7
2 101,8

 

Den största delen av bolagets materiella tillgångar består av stamnätstillgångar. Dessa inkluderar bland annat kraftledningar på 400, 220 och 110 kV, likströmsledningar, nyttjanderätter till ledningsgator, elstationer inklusive stationsområden (byggnader, konstruktioner, maskiner och anläggningar, vägar inom stationsområdet), gasturbinanläggningar, bränsletankar, generatorer och turbiner. De materiella tillgångarna värderas till sitt ursprungliga anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Om en anläggningstillgång består av flera delar med olika nyttjandeperioder behandlas delarna som separata tillgångar och skrivs av under loppet av sina respektive nyttjandeperioder. Immateriella tillgångar utgörs av programvaror samt markanvändnings- och utsläppsrätter. Programvaror värderas till sitt ursprungliga anskaffningsvärde och avskrivs linjärt under nyttjandeperioden. Ingen avskrivning görs på markanvändningsrättigheter med obegränsad nyttjandeperiod, utan de prövas årligen för nedskrivning. Fingrids investeringsprogram för stamnätet syftar till att säkerställa att Finlands energi- och klimatstrategi uppfylls, förbättra driftsäkerheten, öka överföringskapaciteten samt främja elmarknadens utveckling. De årliga investeringarna i stamnätet är fortsatt omfattande.

 

FÖRÄNDRINGAR I MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, MN EURO
1-6/2017
1-6/2016
Förändring
1-12/2016
Bokföringsvärde i början av perioden
1 690,2
1 677,0
13,2
1 677,0
Ökningar
45,2
76,6
-31,3
113,1
 Minskningar
0,0
-1,9
1,9
-2,1
Avskrivningar och nedskrivningar
-47,7
-47,5
-0,2
-97,8
Bokföringsvärde i slutet av perioden
1 687,6
1 704,2
-16,5
1 690,2

 

INVESTERINGAR, MN EURO
1-6/2017
1-6/2016
Förändring
1-12/2016
Nätinvesteringar
47,5
69,9
-22,4
135,8
Stationer
33,3
41,5
-8,2
88,0
Ledningar
14,2
28,4
-14,2
47,8
 
 
 
 
 
Investeringar i gasturbiner
7,1
0,8
6,3
3,3
Befintliga gasturbinanläggningar
7,1
0,8
6,3
3,3
 
 
 
 
 
Övriga investeringar
3,7
4,7
-1,0
7,7
ICT
3,7
4,7
-1,0
7,5
Övriga
0,0
0,0
0,0
0,2
 
 
 
 
 
Investeringar totalt
58,3
75,4
-17,1
146,7

 

ANSVARSFÖRBINDELSER, MN EURO
30.6.2017
30.6.2016
Förändring
31.12.2016
Pantsatta likvida medel
0,5
0,3
0,2
0,3
Hyresförbindelser
32,5
25,0
7,4
32,2
Nyttjanderättsavtal för reservkraftverk
76,5
85,2
-8,7
80,3
Kreditreserveringsprovisioner
1,4
1,3
0,1
1,5
Totalt
110,9
111,8
-1,0
114,3
Investeringsförbindelser
85,1
102,4
-17,3
84,6

 

De parter som står Fingrid nära läggs fram i noterna till bolagets bokslut för 2016. Alla transaktioner mellan Fingrid och närstående parter sker på marknadsvillkor. Bolaget har varken lånat ut pengar till eller haft transaktioner med den högsta ledningen. I slutet av rapporteringsperioden utgjorde finska statens innehav i bolaget 53,1 procent av aktierna. Riksdagen har bemyndigat finansministeriet att sänka statens innehav i Fingrid Abp till högst 50,1 procent av aktierna och rösterna i bolaget.

 

TRANSAKTIONER MED INTRESSEBOLAG, MN EURO
1-6/2017
1-6/2016
Förändring
1-12/2016
Försäljning
0,3
0,2
0,1
0,5
Erhållen ränta
0,0
0,0
0,0
0,0
Inköp
1,2
0,4
0,8
0,8
Kundfordringar
0,4
0,4
0,1
0,3
Leverantörsskulder
0,3
0,2
0,1
0,2
Lånefordringar
4,0
2,5
1,5
4,0

 

 

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, MN EURO
Eget kapital hänförligt till
Aktie-
Överkurs-
Uppskriv
Omräknings-
Balanserade
Eget
moderbolagets ägare
kapital
fond
nings-
differenser
vinstmedel
kapital totalt
 
 
 
 
 
 
 
1.1.2016
55,9
55,9
-5,7
-0,7
605,6
711,0
Räkenskapsperiodens totalresultat
 
 
 
 
 
 
Räkenskapsperiodens vinst eller förlust
 
 
 
 
77,4
77,4
Övrigt totalresultat
 
 
 
 
 
 
Kassaflödessäkringar
 
 
2,9
 
 
2,9
Omräkningsdifferenser
 
 
 
0,2
 
0,2
Övriga poster hänförliga till långfristiga tillgångsposter som kan säljas
 
 
0,0
 
 
0,0
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
 
 
2,9
0,2
 
3,1
Totalresultat
 
 
2,9
0,2
77,4
80,5
Transaktioner med ägarna
 
 
 
 
 
 
Utdelning för år 2015
 
 
 
 
-90,0
-90,0
30.6.2016
55,9
55,9
-2,8
-0,5
593,0
701,5
Räkenskapsperiodens totalresultat
 
 
 
 
 
 
Räkenskapsperiodens vinst eller förlust
 
 
 
 
61,2
61,2
Övrigt totalresultat
 
 
 
 
 
 
Kassaflödessäkringar
 
 
2,9
 
 
2,9
Omräkningsdifferenser
 
 
 
0,1
 
0,1
Övriga poster hänförliga till långfristiga tillgångsposter som kan säljas
 
 
0,0
 
 
0,0
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
 
 
2,9
0,1
 
3,0
Totalresultat
 
 
2,9
0,1
61,2
64,3
1.1.2017
55,9
55,9
0,1
-0,4
654,3
765,7
Räkenskapsperiodens totalresultat
 
 
 
 
 
 
Räkenskapsperiodens vinst eller förlust
 
 
 
 
73,9
73,9
Övrigt totalresultat
 
 
 
 
 
 
Omräkningsdifferenser
 
 
 
0,2
 
0,2
Övriga poster hänförliga till långfristiga tillgångsposter som kan säljas
 
 
0,0
 
 
0,0
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
 
 
0,0
0,2
 
0,2
Totalresultat
 
 
0,0
0,2
73,9
74,1
Transaktioner med ägarna
 
 
 
 
 
 
Utdelning för år 2016
 
 
 
 
-98,0
-98,0
30.6.2017
55,9
55,9
0,1
-0,2
630,2
741,9

 

KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
1.1.-30.6.2017
1.1.-30.6.2016
1.1.-31.12.2016
 
MN EURO
MN EURO
MN EURO
 
 
 
 
Kassaflöde från den löpande verksamheten:
 
 
 
Redovisningsperiodens vinst
73,9
77,4
138,7
Justeringar:
 
 
 
Transaktioner som inte medför betalningar:
 
 
 
Avskrivningar
48,4
48,2
99,2
Försäljningsvinst/-förlust (-/+) på anläggningstill-gångar
-0,2
-3,7
-3,8
Resultatandelar i intresseföretag
-0,9
-0,3
-0,5
Vinst/förlust från värderingen av finansiella till-gångar värderade till verkligt värde i resultaträk-ningen
3,5
-10,3
-35,4
Betald ränta och övriga finansiella kostnader
12,4
4,4
19,4
Erhållen ränta
-0,3
-0,4
-0,7
Skatter
18,5
19,3
35,2
Förändringar i verkligt värde på investeringar
0,1
0,1
0,2
Förändringar i rörelsekapitalet:
 
 
 
Förändring i kundfordringar och övriga fordringar
29,6
19,3
-13,1
Förändring i varulager
-0,8
0,5
0,4
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder
-11,6
-10,2
7,4
Flaskhalsintäkter
10,6
32,2
39,9
Förändring i avsättningar
 
 
-0,2
Betald ränta
-21,1
-14,1
-20,5
Erhållen ränta
8,5
0,3
0,4
Betald skatt
-26,9
-23,5
-33,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten, netto
143,8
139,1
232,7
 
 
 
 
Kassaflöde från investeringsverksamheten:
 
 
 
Köp av materiella tillgångar
-54,9
-69,4
-138,1
Köp av immateriella tillgångar
-3,8
-1,2
-4,1
Överlåtelseintäkter från övriga placeringar
 
0,2
0,2
Försäljning av materiella tillgångar
0,2
5,6
5,9
Beviljade lån
 
 
-1,5
Erhållen utdelning
1,1
0,6
0,6
Erhållna stöd
 
 
 
Aktiverad betald ränta
-0,6
-1,2
-2,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten, netto
-58,0
-65,4
-139,1
 
 
 
 
Kassaflöde från finansieringsverksamheten:
 
 
 
Upptagna lån
 
 
80,0
Amortering av långfristiga lån
-110,5
-15,7
-164,8
Förändring i kortfristiga lån
126,6
-5,0
44,4
Utbetald utdelning
-98,0
-90,0
-90,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten, netto
-81,9
-110,7
-130,4
 
 
 
 
Förändring i likvida medel i kassaflödesanalysen
3,9
-37,0
-36,8
 
 
 
 
Likvida medel i kassaflödesanalysen vid periodens början
79,7
116,6
116,6
Likvida medel i kassaflödesanalysen vid räkenskapsperiodens slut
83,7
79,6
79,7

 

Finansiering

Koncernens kapitalförvaltning omfattar eget kapital och de lån som anges i balansräkningen. Det främsta målet för Fingrids kapitalhantering är att säkerställa kontinuiteten i koncernens verksamhet samt en snabb förmåga att återhämta sig från eventuella exceptionella situationer. En annan viktig uppgift är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att bevara en god kreditvärdighet och rimliga kapitalkostnader samt möjliggöra utdelning till ägarna.

Fingrid Oyj:s kreditvärdighet låg kvar på hög nivå, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Under perioden januari–juni uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 12,1 (4,0), inklusive en förändring av det verkliga värdet på derivaten, som var 4,0 miljoner euro negativ (5,5 miljoner euro positiv).

 

De räntebärande lånen uppgick till 1 123,4 (1 120,5) miljoner euro, varav 834,0 (800,3) miljoner euro utgörs av långfristiga och 289,3 (320,2) miljoner euro av kortfristiga lån. Koncernen emitterade inga nya långfristiga obligationer under översiktsperioden.

 

AVSTÄMNINGSKALKYL FÖR LÅN, MN EURO
 
 
 
 
Lån inom ett år
Lån efter mer än ett år
Totalt
Lån 1.1.2016
237,3
920,1
1 157,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-119,9
80,0
-39,9
Växelkurskorrigeringar
-1,2
5,2
4,1
Periodisering av effektiv ränta
0,4
1,5
1,8
Övriga förändringar som inte medför betalningar
149,8
-149,6
0,1
Lån 31.12.2016
266,3
857,2
1 123,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
16,1
 
16,1
Växelkurskorrigeringar
2,0
-2,6
-0,6
Periodisering av effektiv ränta
-0,9
-4,6
-5,4
Övriga förändringar som inte medför betalningar
6,3
-6,2
0,1
Lån 30.6.2017
289,9
843,8
1 133,7
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen utgörs av likvida placeringar som handlas på aktiva marknader.

 

 

AVSTÄMNINGSKALKYL FÖR NETTOSKULDER, MN EURO
 
1-6/2017
2016
Likvida medel
 
20,8
21,9
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resul-taträkningen
 
62,9
57,8
Lån – återbetalning inom ett år
 
289,3
264,9
Lån – återbetalning efter mer än ett år
 
834,0
842,9
Nettoskulder
 
1 039,7
1 028,0
Nettoskulder beräknas som differensen mellan de likvida och finansiella tillgångarna samt lånen
 

 

Koncernens likviditet var fortsatt god. De likvida medlen och de finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde på ett resultatpåverkande sätt per 30 juni 2017 uppgick till 83,7 (79,6) miljoner euro. Därutöver har koncernen en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro samt icke-bindande kontolimiter på totalt 50 miljoner euro till sitt förfogande för att trygga likviditeten.

Bolagsstämman beslutade att betala ut 37 536,09 euro i utdelning för varje aktie i A-serien och 16 038,49 euro för varje aktie i B-serien, sammanlagt 97 999 992,05 euro. Till bolagets utdelningsbara medel fogades 77 954 261,01 euro.

Det verkliga nettovärdet av de finansiella derivatavtalen var 10,2 (14,7) miljoner euro. Koncernen har i regel skyddat sig mot alla valuta- och råvaruprisrisker. Förändringar i marknadsvärdet på den underliggande egendomen i derivatavtalen kan påverka koncernens resultat genom förändringar i derivatens verkliga värde.

Känsligheten hos ränterisken i låneportföljen mäts med en modell av typen Cash Flow at Risk (CFaR). Enligt modellen kommer Fingrids räntekostnader med 95 procents (99 %) sannolikhet att uppgå till högst 20 (21) miljoner euro under följande 12-månadersperiod.

 
30.6.2017
30.6.2016
31.12.2016
Hierarki-nivå
Ränte-
 och valutaderivat
Verkligt värde pos.
Verkligt värde neg.
Verkligt nettovärde
Nominellt värde
Verkligt värde pos.
Verkligt värde neg.
Verkligt nettovärde
Nominellt värde
Verkligt värde pos.
Verkligt värde neg.
Verkligt netto-värde
Nominellt värde
 
Valutaswappar
6,2
-12,8
-6,5
167,3
13,0
-19,9
-6,9
330,8
6,9
-12,5
-5,6
196,4
Nivå 2
Valutaterminer
 
-0,1
-0,1
1,6
 
-0,1
-0,1
3,0
0,0
 
0,0
2,3
Nivå 2
Ränteswappar
21,3
-5,6
15,7
330,0
30,4
-9,8
20,6
430,0
26,7
-6,7
19,9
360,0
Nivå 2
Köpta ränteoptioner
1,1
 
1,1
518,8
1,0
 
1,0
458,8
1,3
 
1,3
518,8
Nivå 2
Totalt
28,7
-18,5
10,2
1 017,7
44,4
-29,8
14,7
1 222,6
35,0
-19,2
15,8
1 077,5
 
Elderivat
Verkligt värde pos.
Verkligt värde neg.
Verkligt nettovärde
Volym TWh
Verkligt värde pos.
Verkligt värde neg.
Verkligt nettovärde
Volym TWh
Verkligt värde pos.
Verkligt värde neg.
Verkligt nettovärde
Volym TWh
 
Elterminer, NASDAX OMX Commodities
0,9
-10,7
-9,9
4,41
0,7
-35,8
-35,1
4,12
1,6
-8,2
-6,5
4,07
Nivå 1
Totalt
0,9
-10,7
-9,9
4,41
0,7
-35,8
-35,1
4,12
1,6
-8,2
-6,5
4,07
 

 

Fingrids syfte med prissäkringen av förlustel är att minska effekten av marknadsprisernas fluktuationer på anskaffningskostnaden för förlustel samt att göra dem tillräckligt förutsägbara för att minska behovet att förändra stamnätsavgifterna varje år på grund av kostnaderna för förlustel. Förändringen i det verkliga värdet på Fingrids elfuturer för prissäkring av förlustel upptogs i rörelsevinsten som –3,4 miljoner euro (+10,4 miljoner euro). Fluktuationerna i det verkliga värdet på elfuturerna kan vara betydande. Den negativa effekten på resultatet berodde på det lägre spotprisets effekt på elfuturernas verkliga värde. Fingrid behåller förvärvade futurer under hela löptiden.

Elfuturernas verkliga värde är känsligt för förändringar i elpriset, vilket mäts med effekten av en tioprocentig förändring i bokslutsdagens marknadspris på utestående elderivat. En uppgång/nedgång på 10 procent i elmarknadspriset påverkar koncernresultatet före skatt med +8,6/–8,6 miljoner euro.
 

Säkerställande av driftsäkerheten
 
Under perioden januari–juni uppgick elförbrukningen i Finland till 43,5 (43,6) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period utgjorde 0,8 (2,6) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 44,3 (46,2) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 32,8 (35,3) terawattimmar el, vilket motsvarade 74,0 (76,5) procent av den totala överföringen i Finland. Under samma period överförde Fingrid 31,9 (32,7) terawattimmar el till sina kunder, vilket motsvarade 73,4 (75,0) procent av den totala förbrukningen i Finland.
Elimporten från Sverige till Finland under perioden januari–juni uppgick till 7,5 (8,9) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige var 0,2 (0,1) terawattimmar. På grund av underhållsarbete på nätet har överföringskapaciteten mellan länderna varit begränsad i korta intervaller under den studerade perioden.
Elexporten till Estland under perioden januari–juni uppgick till 0,6 (2,4) terawattimmar.
 
Överföringskapaciteten mellan länderna var delvis begränsad under perioden 5–10.6, då det årliga underhållet av EstLink1 inföll.
Elimporten från Ryssland under perioden januari–juni uppgick till 3,0 (3,0) terawattimmar. Kapaciteten för elöverföring från Ryssland till Finland kunde utnyttjas fullt ut under rapporteringsperioden, förutom under några korta perioder, då överföringen var begränsad på grund av underhållsarbete på den ryska sidan. Elimporten från Ryssland har liksom tidigare år varit blygsam, men dygnsvariationerna är stora. Kapaciteten för överföring från Finland till Ryssland kunde också utnyttjas fullt ut under rapporteringsperioden, förutom under perioden 4–30.6, då underhållsarbete pågick i Ryssland.
Vintern 2016–2017 var mild, vilket minskade behovet av el. Under en kort kall period i början av januari inträffade vinterns elförbrukningstopp 5.1.2017. Förbrukningen uppgick som högst till 14 273 MWh/h. Den finländska elproduktionen uppgick då till 9 963 MWh/h och nettoimporten till 4 309 MWh/h.
 
Rekordförbrukningen under vintern 2016–2017 understeg förbrukningstoppen under vintern 2015–2016, vilken uppgick till 15 105 MWh/h.
 
Inga betydande störningar med omfattande konsekvenser inträffade i stamnätet under rapporteringsperioden. Likströmsförbindelserna mellan länderna hade osedvanligt få störningar.
Stamnätsbolaget Fingrid och kärnkraftsbolaget Industrins Kraft (TVO) har startat förberedelserna för anslutning av Olkiluoto 3 (OL3) i Euraåminne till stamnätet. Enligt anläggningsleverantörens tidsschema ska regelbunden elproduktion inledas vid enheten i slutet av 2018. Anslutningen kräver särskilda föranstaltningar, eftersom OL3 vid färdigställandet kommer att vara betydligt större än tidigare enheter för elproduktion. Fingrid och TVO har nu avtalat om det praktiska byggandet av systemskyddet för Olkiluoto 3, som gör det möjligt att ansluta enheten till elsystemet.

 

Användning av elsystemet
1-6/17
1-6/16
Elförbrukning in Finland TWh
43,5
43,6
Elöverföring genom Finland TWh
0,8
2,6
Elöverföring i Finland TWh
44,3
46,2
Fingrids överföringsvolym TWh
32,8
35,3
Fingrids elöverföring till kunder TWh
31,9
32,7
Fingrids förlustel TWh
0,6
0,7
 
 
 
Elöverföring Finland–Sverige
Export till Sverige TWh
0,2
0,1
Import från Sverige TWh
7,5
8,9
 
 
 
Elöverföring Finland–Estland
Export till Estland TWh
0,6
2,4
Import från Estland TWh
0,6
0,1
 
 
 
Elöverföring Finland–Ryssland
Export till Ryssland TWh
 
 
Import från Ryssland TWh
3,0
3,0

 

Utveckling av elmarknaden
Under perioden januari–juni var medelpriset på den nordiska spotmarknaden 29,28 (23,97) euro per megawattimme och inom det finska prisområdet 31,92 (30,32) euro per megawattimme.

 

Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick under januari–juni till 20,9 (59,8) miljoner euro.
 
Orsaken till den avsevärda minskningen var att skillnaden mellan de finska och svenska områdespriserna minskade. Detta var delvis en följd av det svagare läget för den nordiska vattenreserven och uppgången i den nordiska prisnivån, som följde av uppgången i priset för stenkol. Den tillförlitliga funktionen i överföringsförbindelserna mellan Finland och Sverige och den bättre tillgängligheten i överföringsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen minskade för sin del prisdifferenserna mellan områdena.

 

I april gav Fingrid ut en färdplan för utveckling av elmarknaden. ”Johtokatu – Tiekartta vihreään sähköjärjestelmään” (en färdplan mot ett grönt elsystem) väckte diskussion på bred front och gav positivt gensvar från intressentgrupper.
 
Den gemensamma balansavräkningen för elmarknaden i Finland, Sverige och Norge infördes i början av maj. Gemensam balansavräkning  effektiviserar elmarknaden som överskrider de nationella marknadsgränserna och är ett steg mot en djupare integration av den nordiska elmarknaden. Balansavräkningen görs av eSett Oy, ett servicebolag som stamnätsbolagen äger tillsammans och som opererar från Finland.
 
Utvecklingen inom digitaliseringen gör det möjligt att skapa något nytt. Fingrid blev det första stamnätsbolaget i Europa som slog upp en informationstjänst för öppna data med samlad information om Finlands elsystem och elmarknad. Med hjälp av öppna data kan externa aktörer utveckla nya tjänster och tillämpningar.

 

Elmarknaden
1-6/17
1-6/16
Nord Pools systempris euro/MWh, medelpris
29,28
23,97
Finlands områdespris euro/MWh, medelpris
31,92
30,32
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige, mn euro*
20,9
59,8
Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %*
21,5
46,3
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, mn euro*
0,3
4,6
Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland %*
1,5
17,8

 * Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige och Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. Intäkterna och kostnaderna presenteras i tabellerna i resultatavsnittet.

 

Under årets första hälft använde Fingrid 1,6 (2,3) miljoner euro till motköp. Lejonparten av motköpen tillkom i april i samband med avbrotten på en 400 kV kraftledning mellan Ingå och Esbo. Genom motköpet tryggade vi driftsäkerheten för el i sydvästra Finland.

 

Mothandel
1-6/17
1-6/16
Motköp mellan Finland och Sverige, mn euro
0,3
1,4
Motköp mellan Finland och Estland, mn euro
0,1
0,1
Motköp på interna förbindel-
ser i Finland, mn euro
1,3
0,9
Motköp sammanlagt, mn euro
1,6
2,3

 

Säkerställande av överföringskapaciteten
 
Moderniseringen av stamnätets äldsta del, ”Järnladyn”, från Forssa till Lundo och från Yllikkälä till Koria fortskrider enligt planerna. Den sammanlagda kostnaden för projektet Forssa–Lundo är 28 miljoner euro och för projektet Yllikkälä–Koria 14 miljoner euro. Även detaljplaneringen för kraftledningen genom Mellersta Finland, Skogslinjen, har kommit igång.
En föråldrad 400 kV kopplingsstation med brister i driftsäkerheten kommer att moderniseras i Olkiluoto. Den är ansluten till tre kärnkraftverk och är en av stamnätets viktigaste knutpunkter. Upphandlingskontraktet är värt cirka 9,4 miljoner euro. Upphandlingsbeslut har också fattats för moderniseringen av en 400 kV elstation i Ingå, där projektets värde uppgår till cirka 9,1 miljoner euro. Under 2017 har vi därtill fattat fem övriga upphandlingsbeslut, som har ett sammanlagt värde på cirka 15 miljoner euro. Allt som allt pågår arbetet med 15 elstationsprojekt och 17 kraftledningsprojekt eller ledningslösningar.
Anbudsförfarandet för treåriga avtal om grundläggande och specialiserat underhåll av sekundäranordningar samt grundläggande underhåll av elstationer och kraftledningar har påbörjats. De nya avtalsperioderna börjar vid ingången av 2018. Kontrakten har ett sammanlagt värde på cirka 28 miljoner euro.
Störningar och fel i stamnätet har förekommit i mycket liten grad. De åtgärder som vidtagits för att förbättra tillförlitligheten och tillgängligheten i HVDC-likströmsförbindelserna mellan Sverige och Estland har gett utmärkta resultat under första delen av 2017. De svenska Fenno-Skan-förbindelserna har haft en tillgänglighet på hundra procent och de estniska EstLink-förbindelserna har haft tre korta avbrott på grund av störning.
Fingrids hantering av stamnätstillgångarna hör till de bästa i världen. I våras placerade sig Fingrid i topp i ITAMS (International Transmission Asset Management Study), en internationell jämförelse av stamnätshantering, på samma sätt som flera år förut.
I juni gav Fingrid ut ett utkast till utvecklingsplan för stamnätet under åren 2017–2027. Utkastet bygger på regionala nätplaner som vi har utarbetat i samarbete med våra kunder. Planen tar hänsyn till utvecklingsplanen för Östersjöregionen och den tioåriga stamnätsplanen för hela Europa. Fingrids intressentgrupper kan kommentera och ge respons på förslaget fram till 8.9.2017.
Planeringen av den tredje växelströmsförbindelsen mellan Finland och Sverige har påbörjats. Fingrid har med stöd av Svenska Kraftnät, stamnätsbolaget i Sverige, ansökt hos EU om statusen Project of Common Interest (PCI) för projektet. Statusen kan beviljas för projekt som är väsentliga för EU:s inre energimarknad och för att EU ska uppnå sina energipolitiska mål. Projekt som utses till PCI-projekt kan bland annat dra fördel av en snabbare tillståndsbehandling och är senare berättigade att söka ekonomiskt bidrag av EU. Fingrid har även påbörjat en miljökonsekvensbedömning (MKB) för byggandet av kraftledningen.
Fingrid har även fått positivt gensvar för vår ansvarstagande verksamhet, då föreningen Mkb ry premierade vårt bolag med det årliga priset Hyvä YVA för förfarandet vid den miljökonsekvensbedömning som behövdes för anslutning av kärnkraftsanläggningen Hanhikivi 1 till stamnätet.
 
Personal
Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 347 (332), varav 296 (284) hade en fast anställning. Lönekostnaderna för de anställda uppgick till 12,1 (11,5) miljoner euro, dvs. 3,7 (3,9) procent av omsättningen.
 
Fingrid blev tvåa i en mätning av Finlands mest inspirerande arbetsplatser 2017.
Enligt undersökningen är de anställda vid Fingrid engagerade och nöjda med sitt arbete. I en undersökning utförd av Corporate Spirit fick Fingrid klassificeringen AAA, som varje år tilldelas bara cirka sex procent av alla företag som genomför personalundersökningen. Personalen ser ljust på bolagets framtid, arbetskulturen är i fin kondition, ledningen har personalens förtroende och bolagets strategi har kommunicerats ut väl.
 
Personalnöjdheten framkommer också i låg sjukfrånvaro: under januari–juni var den så låg som 1 (1) procent.
 
Övrigt
Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma hölls 24.5.2017 i Helsingfors. Bolagsstämman fastställde bokslutet för år 2016 och beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet.
 
Bolagsstämman valde styrelse för Fingrid Oyj för mandatperioden fram till slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Juhani Järvi fortsätter som styrelseordförande. De övriga styrelseledamöterna är Juha Majanen (vice ordförande), Anu Hämäläinen, Sanna Syri och Esko Torsti.
 
Bolagsstämman beslutade om vinstutdelning enligt styrelsens förslag.
 
Till revisor för bolaget valdes revisionssammanslutningen PricewaterhouseCoopers Ab, som har utsett KHT Heikki Lassila till huvudansvarig revisor.
 
Rättegångar och myndighetsförfaranden
 
Fingrid har anfört besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol över ett förhandsavgörande av Skatteförvaltningen som gäller inkomstbeskattning av behandlingen av flaskhalsintäkter. Besvären och avgörandet av dem kommer inte att ha effekter på Fingrids resultat.
 
Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året
Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2017, exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter, väntas öka något från året innan. Stamnätsavgifterna för 2017 har fastställts så att bolaget ska kunna uppnå det resultat som regleringsmodellen medger under 2017. För närvarande är bedömningen att hela året kommer att uppvisa underskott. Prognoser om helårsresultatet försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transmissions- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reservkraft och förlustel. I Norden styrs dessa av temperaturväxlingar samt förändringar i nederbörd och vattenläge, vilka påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.
 
Mer information: Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 5140 eller 040 593 8428
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn 030 395 5213 eller 040 592 4419

Bilaga:
Fingridkoncernens halvårsrapport

 

​Koncernbokslutet upprättas i enlighet med internationella redovisningsprinciper i en situation där bolagets högsta ledning tvingas göra bedömningar och antaganden som påverkar de tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som redovisas samt de presenterade eventualtillgångarna. Dessa bedömningar och antaganden bygger på historiska erfarenheter och andra befogade antaganden som uppskattas vara rättvisande under rådande förhållanden och som utgör grunden för bedömningen av posterna i bokslutet. Utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar. I bokslutet har bedömningar tillämpats på bland annat fastställande av nyttjandeperioder för materiella och immateriella tillgångar, uppskjuten skatt och avsättningar. Närmare beskrivningar av olika delområden för centrala bedömningar och ledningens prövning ingår i noterna till bokslutet för 2016. Denna rapport innehåller vissa utlåtanden om framtiden som bygger på ledningens nuvarande perspektiv. På grund av sin karaktär omfattar utlåtandena risker och osäkerhet och är känsliga för förändringar i den allmänna ekonomiska situationen eller situationen inom branschen.Fingridkoncernens hela verksamhet betraktas som systemansvarig stamnätsverksamhet som bedrivs i Finland och som endast utgör ett segment. Det finns inga väsentliga skillnader i enskilda produkters eller tjänsters risker och lönsamhet. Därför presenteras ingen segmentrapportering enligt IFRS 8.Under rapporteringsperioden skedde inga förändringar i koncernens struktur.