17.2.2017 11:00
Börsmeddelanden

Fingrid Oyj:s bokslutskommuniké januari–december 2016.

Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Ekonomisk utveckling, oktober–december 2016

• Koncernens omsättning under perioden oktober–december uppgick till 178,0 (172,5) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst mellan oktober och december var 67,4 (57,4) miljoner euro.
• Koncernens vinst under oktober–december uppgick till 46,4 (36,2) miljoner euro
• Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar mellan oktober och december var 10,6 (14,6) miljoner euro
• Koncernens vinst under perioden oktober–december uppgick till 40,1 (47,1) miljoner euro Ekonomisk utveckling, januari–december 2016
• Koncernens omsättning under perioden januari–december uppgick till 586,1 (600,2) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst uppgick till 192,0 (162,6) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst för räkenskapsperioden uppgick till 138,7 (103,6) miljoner euro.
• Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var 93,6 (80,3) miljoner euro
• De räntebärande nettoskulderna uppgick till 1 028,0 (1 026,9) miljoner euro
• Investeringarna uppgick till 146,7 (147,5) miljoner euro • Soliditetsgraden var 36,4 (33,5) procent
• Resultatet per aktie uppgick till 41 706 (31 151) euro

NYCKELTAL
 
1-12/16
1-12/15
förändring i %
10-12/16
10-12/15
förändring i %
Omsättning
Mn euro
586,1
600,2
-2,3
178,0
172,5
3,2
Investeringar, brutto
Mn euro
146,7
147,5
-0,5
40,1
47,1
-14,8
– investeringarnas andel av omsättningen
%
25,0
24,6
 
22,5
27,3
 
Utgifter för forskning och utveckling
Mn euro
2,4
1,8
31,3
0,8
0,7
12,1
– andel av omsättningen
%
0,4
0,3
 
0,5
0,4
 
Antal anställda i genomsnitt
 
336
319
5,4
334
315
6,0
Antal anställda vid periodens slut
 
334
315
6,0
334
315
6,0
Löner och arvoden totalt
Mn euro
22,7
21,3
6,6
6,4
5,6
15,2
Rörelsevinst
Mn euro
192,0
162,6
18,1
67,4
57,4
17,5
– andel av omsättningen
%
32,8
27,1
 
37,9
33,3
 
Vinst före skatter
Mn euro
173,9
129,3
34,4
58,0
45,1
28,6
– andel av omsättningen
%
29,7
21,5
 
32,6
26,2
 
Räkenskapsperiodens vinst
Mn euro
138,7
103,6
33,9
46,4
36,2
28,2
Totalresultat
Mn euro
144,8
109,1
32,7
47,7
37,5
27,2
Avkastning på investerat kapital (ROI)
%
10,4
8,7
 
 
 
 
Avkastning på eget kapital (ROE)
%
18,8
15,0
 
 
 
 
Soliditetsgrad
%
36,4
33,5
 
36,4
33,5
 
Räntebärande nettoskulder
Mn euro
1 028,0
1 026,9
0,1
1 028,0
1 026,9
 
Nettoskuldsättning
 
1,3
1,4
 
1,3
1,4
 
Resultat/aktie
euro
41 706,12
31 150,79
33,9
13 942,38
10 872,71
28,2
Utdelning/A-aktie
euro
37536,09 *
33 686,24
 
 
 
 
Utdelning/B-aktie
euro
16038,49 *
16 038,49
 
 
 
 
Eget kapital/aktie
euro
230 301
213 822
7,7
 
 
 
Utdelning/resultat A-aktie
%
90,0
108,1
 
 
 
 
Utdelning/resultat B-aktie
%
38,5
51,5
 
 
 
 
Antalet aktier
 
 
 
 
 
 
 
– A-seriens aktier
st.
2 078
2 078
 
2 078
2 078
 
– B-seriens aktier
st.
1 247
1 247
 
1 247
1 247
 
Totalt
st.
3 325
3 325
 
3 325
3 325
 
* Styrelsens förslag till bolagsstämman.
 
 
 
 

 

 

Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen om bokslutet:

Resan mot ett nytt energisystem fortsätter i ökande takt. Under 2016 slogs två nya rekord som har stor betydelse för elsystemet: Det första rekordet kom i början av januari, då elförbrukningen i Finland för första gången nådde 15 100 megawatt.

Det andra rekordet kom i augusti när vindkraftsproduktionen för första gången uppnådde 1 200 megawatt, och i slutet av året överskreds redan 1 300 megawatt. Detta är konkret bevis på vindkraftens växande roll i vårt elsystem. Vindprognoserna har också blivit en allt viktigare del av det dagliga arbetet i Fingrids kontrollrum.

På det hela taget var 2016 ett arbetsintensivt men framgångsrikt år. Stamnätets driftsäkerhet låg på en utmärkt nivå och vi lyckades betjäna elmarknaden genom att upprätthålla överföringskapaciteten på ett effektivt sätt. Elöverföringen mellan länderna fungerade fritt och styrdes av priserna. Vi gjort stora satsningar på att förbättra gränsförbindelsernas tillförlitlighet och nu börjar arbetet ge resultat. Antalet störningar har minskat och avbrotten har varit kortare.

Vi har börjat diskutera olika förslag om hur framtidens elsystem ska styras. Vi är starkt för ett marknadsstyrt system och är övertygade om att de bästa lösningarna uppnås om aktörerna själva får fatta beslut om sina verksamheter på marknadsmässiga villkor. Efterfrågeflexibilitet har identifierats som en möjlig lösning för att snabbt, på bara några sekunder, kunna reagera på variationer i elproduktionen eller elförbrukningen.

Fingrid deltar aktivt i detta utvecklingsarbete som så småningom börjat övergå från pilotprojekt till kommersiella lösningar. Efterfrågeflexibilitet står redan för ungefär hälften av våra nya frekvensstyrda störningsreserver, dubbelt mer än året tidigare, och den resterande delen utgörs av kraftverk. Vårt mål är att främja konsumenternas möjligheter att spela en aktiv roll på elmarknaden genom att utveckla realtidsmarknaden och skapa en informationsplattform, det vill säga en datahub, för marknaden samt genom att aktivt delta i den nationella arbetsgruppen för smarta elnät.

Fingrids investeringstakt har varit hög: under 2016 pågick 27 elstations- och 13 kraftledningsprojekt. En sak som vittnar om organisationens kompetens är att tidtabellerna och budgetarna för samtliga projekt har hållit. Även vår kostnadseffektivitet låg återigen på högsta nivå, vilket bevisades av Fingrids utmärkta resultat i internationella jämförelser. Flaggskeppet bland våra investeringsprojekt och en av våra största investeringar någonsin med en kostnad på 260 miljoner euro var Kustlinjen, en 400 kilovolts linje som går längs västkusten från Björneborg till Uleåborg. Denna förbindelse kommer att spela en stor roll i utvecklingen av ett mer miljömässigt hållbart elsystem i Finland och hela Östersjöregionen. Nästa megaprojekt ligger redan i startgroparna: i slutet av året nåddes en överenskommelse med våra svenska kollegor om att bygga en ny växelströmsförbindelse mellan länderna. Detta är ett otroligt viktigt projekt för Finland.

Övergången till framtidens energisystem förutsätter internationellt samarbete. De övergripande spelreglerna slås fast i Bryssel, men det konkreta samarbetet sker i vårt dagliga arbete tillsammans med de andra nordiska länderna och de baltiska länderna. Trots att det är motvind ibland resulterar detta samarbete ständigt i nya lösningar som hjälper oss att upprätthålla systemets driftsäkerhet och främja marknadens funktion. Samarbetet i Östersjöregionen bygger sedan länge på nära relationer mellan stamnätsinnehavarna. I fortsättningen måste även de politiska beslutsfattarna ta sitt ansvar för detta arbete.

Vår ekonomi är stabil trots att bolaget genomfört betydande investeringar och utvecklingssatsningar de senaste åren. Resultatet utvecklades bättre än väntat. Koncernens omsättning uppgick till 586,1 (600,2) miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst till 138,7 (103,6) miljoner euro. Resultatet påverkades positivt av höjda stamnätsavgifter, en ökad elförbrukning och gränsöverföring samt minskade kostnader för förlustel och reserver.


Redovisningsprinciper


Uppgifterna i rapporten bygger på Fingrids reviderade bokslut för 2016 som publiceras i sam-band med kommunikén.


Ekonomiskt resultat


Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som 2015.

Koncernens omsättning uppgick till 586,1 (600,2) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade till 382,4 (333,0) miljoner euro till följd av en förändring i stamnätsavgifterna i början av året och en ökad elförbrukning. Elförbrukningen under det gångna året var 85,1 (82,5) TWh. Fingrid över-förde 68,6 (67,9) TWh el i sitt nät, vilket motsvarar 77,5 (77,1) procent av den totala överföring-en i Finland. Försäljningen av balanskraft uppgick till 153,9 (137,1) miljoner euro. Den ökade försäljningen av balanskraft berodde på en ökad balanskraftsvolym och höjda priser. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland ökade till 24,0 (11,2) miljoner euro till följd av införandet av en ny dynamisk tariffstruktur och ökad import från Ryssland. Fingrids flaskhals-intäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige minskade till 37,5 (86,8) miljoner euro, efter att det försämrade nordiska vattenläget minskade antalet flaskhalstimmar avsevärt. Dess-utom fick Fingrid 2,4 (4,2) miljoner euro i flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Estland. Flaskhalsintäkter rapporteras från 2016 framåt inte längre som omsättning. De öv-riga rörelseintäkterna utgjorde 12,7 (5,2) miljoner euro. Ökningen av de övriga rörelseintäkterna berodde främst på intäktsföringen av flaskhalsintäkter för 6,3 miljoner euro som i enlighet med regleringen användes till kostnader för underhåll av gränsförbindelserna och mothandelskost-nader.

Koncernens kostnader uppgick till 442,2 (418,6) miljoner euro. Kostnaderna för balanskraft ökade från året innan till 121,7 (98,2) miljoner euro, främst på grund av balanskraftsvolymen och höjda priser. Kostnaderna för förlustel uppgick till 57,6 (68,6) miljoner euro. Minskningen beror på lägre inköpspriser för förlustel och en lägre volym. Genomsnittspriset för förlustel var 43,87 (48,22) euro/MWh. Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet minskade till 50,5 (54,7) miljoner euro. Orsaken till kostnadsminskningen var att Fingrid avbröt anskaffningen av automatisk frekvensreglering fram till slutet av augusti samt att inköpskostna-derna för frekvensstyrda drifts- och störningsreserver minskade till följd av god tillgång på marknaden. Avskrivningarna uppgick till 99,2 (94,1) miljoner euro. Stamnätets underhållskost-nader ökade till 24,1 (19,2) miljoner euro. Orsaken till ökningen var avverkningsarbeten runt el-stationer samt trädröjning längs ledningsgator. Personalkostnaderna ökade till 28,6 (25,8) mil-joner euro efter nödvändiga nyanställningar på grund av nya verksamheter och nya lagstad-gade uppgifter, samt på grund av ökade arbetsgivaravgifter bland lönebikostnaderna.

 

Omsättning och övriga rörelseintäkter, mn. €
1-12/16
1-12/15
10-12/16
10-12/15
Stamnätsintäkter
382,4
333,0
113,1
100,8
Försäljning av balanskraft
153,9
137,1
47,4
37,9
Intäkter från gränsöverföring
24,0
11,2
10,0
2,9
Flaskhalsintäkter Finland–Estland*
 
4,2
 
0,8
Flaskhalsintäkter Finland–Sverige*
 
86,8
 
22,0
Intäkter från effektreserv**
7,0
7,6
1,8
1,8
Transmissionsintäkter
13,2
15,3
3,8
4,5
Övrig omsättning
5,6
5,1
2,0
1,8
Övriga rörelseintäkter
12,7
5,2
2,0
3,0
Omsättning och övriga intäkter totalt
598,8
605,4
180,0
175,5
 
 
 
 
 

 

Kostnader, mn euro
 
 
 
 
 
 
 
 
1-12/16
1-12/15
10-12/16
10-12/15
Köp av balanskraft
121,7
98,2
37,5
29,6
Kostnader för förlustel
57,6
68,6
12,8
17,8
Avskrivningar
99,2
94,1
25,4
24,2
Kostnader för reserver
50,5
54,7
13,8
12,6
Personalkostnader
28,6
25,8
8,4
6,8
Underhållskostnader
24,1
19,2
9,1
7,9
Kostnader för effektreserv**
6,6
7,2
1,6
1,4
Transmissionskostnader
12,6
9,4
4,2
2,0
Näthyror Estlink
 
 
 
 
Övriga kostnader
41,1
41,3
10,5
11,4
Kostnader totalt
442,2
418,6
123,4
113,7
Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på råvaruderivat
156,6
186,8
56,6
61,9
Koncernens rörelsevinst
192,0
162,6
67,4
57,4

 

* Behandlingen av flaskhalsintäkter har förändrats så att de från och med början av 2016 inte längre rapporteras som omsättning.
** Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av elförsörjningen vid förbrukningstoppar inom ramen för lagen om effektreserv.

 
Koncernens rörelsevinst uppgick till 192,0 (162,6) miljoner euro. Som förändringar i det verkliga värdet på elderivat och valutaderivat i samband med investeringar och övriga rörelsekostnader redovisades i rörelsevinsten 35,4 (-24,3) miljoner euro.

De finansiella nettokostnaderna enligt IFRS uppgick till 18,7 (33,7) miljoner euro, vilket inklude-rar en förändring i det verkliga värdet på derivat, som uppgick till -0,3 (-13,3) miljoner euro.

Koncernens vinst före skatter var 173,9 (129,3) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med året innan förklaras av förändringar i marknadsvärdet på derivat (förändring +72,7 miljoner euro), ökade stamnätsintäkter (förändring +49,4 miljoner euro) och en förändring i rapporter-ingen av flaskhalsintäkter (förändring -84,6 miljoner euro). Räkenskapsperiodens vinst var 138,7 (103,6) miljoner euro. Soliditetsgraden förbättrades och var 36,4 (33,5) procent i slutet av rapporteringsperioden. 

Moderbolagets omsättning uppgick till 581,4 (592,4) miljoner euro, räkenskapsperiodens vinst till 103,9 (123,7) miljoner euro och de utdelningsbara medlen till 176,0 miljoner euro.

Enligt bolagets egna beräkningar kommer resultatet för 2016 att visa ett intäktsunderskott på 40 miljoner euro enligt tillsynsmodellen för stamnätsverksamheten.


Investeringar och underhåll

Fingrids investeringsprogram för stamnätet syftar till att förbättra driftsäkerheten samt främja att elmarknadens utveckling och Finlands energi- och klimatstrategi. De årliga investeringarna i stamnätet var återigen mycket omfattande.

Investeringarna under 2016 uppgick till 146,7 (147,5) miljoner euro, varav totalt 135,8 (138,4) miljoner euro inriktades på stamnätet och 3,3 (0,7) miljoner euro på reservkraft. Investeringarna i IT-system uppgick till 7,5 (8,4) miljoner euro. Fingrid satsade totalt 2,4 (1,8) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt.

I slutet av år 2016 pågick byggarbeten på 13 olika 400 kV elstationer, 67 kilometer 400 kV kraftledningar och ett stort antal 110 kV stations- och kraftledningsprojekt.

Fingrid slutförde sin största investering någonsin i slutet av 2016, en 400 kilovolts förbindelse från Björneborg till Uleåborg som fått namnet ”Kustlinjen”. Med linjen på västkusten klar har Finland nu tre 400 kilovolts förbindelser mellan norra och södra Finland. Helheten kostade totalt 260 miljoner euro under ett tioårigt projekt och alla byggarbeten genomfördes enligt planerna. Förbindelsen möjliggör anslutning av vindkraftverk som har byggts och kommer att byggas i Österbotten till nätet. Förbindelsen går dessutom nära befintliga och planerade kärnkraftverk och stärker överföringen mellan Sverige och Finland. Investeringen är också en förberedelse inför den nya växelströmsförbindelsen mellan Finland och Sverige som väntas bli klar 2025. Kustlinjen bidrar dessutom till att garantera att Finland förblir ett enda prisområde i framtiden. Övergången till en högre spänning kommer också att minska överföringsförlusterna. Projektet pågick i många år och var en stor utmaning för både Fingrid och våra serviceleverantörer. Projektet hade en sysselsättningseffekt på ungefär 1 000 årsverken. En stor del av bolagets flaskhalsintäkter har inriktats på detta storprojekt.

Kustlinjen är en helhet som bestod av tre delprojekt:
  • En 400 och 110 kV kraftledning från Seinäjoki till Vasa och en ny transformatorstation i Nivala som slutfördes 2011.
  • En 400 kV kraftledning från Ulvsby till Kristinestad som slutfördes under projektets andra fas i oktober 2014.
  • Den sista fasen bestod av en 400 kV kraftledning från Karleby (Hirvisuo) till Muhos (Pyhänselkä) och arbetet slutfördes i slutet av 2016.

Totalt byggdes en 380 kilometers sträcka med 400 kilovolts kraftledningar för att skapa Kustlinjen samt nio nya elstationer och ett antal mindre stationsutbyggnader. Resultatet är 600–800 megawatt ny överföringskapacitet mellan norra och södra Finland.

Projektet på cirka 130 miljoner euro för att modernisera "Järnladyn", Finlands äldsta överföringsförbindelse som går mellan Imatra och Åbo, har fortskridit enligt planerna under verksamhetsåret. Avsnittet mellan Hikiä och Forssa som ingår i projektet togs i drift i mars. Moderniseringen fortsätter med avsnittet mellan Lundo och Forssa och moderniseringsarbeten har även inletts på sträckan Yllikkälä–Koria mellan Villmanstrand och Kouvola. Dessutom fattades beslut om att förnya kraftledningen mellan Hikiä och Orimattila och att bygga en ny elstation i Orimattila. Hela Järnladyn kommer att vara moderniserad senast år 2020.
 
För att trygga viktiga funktioner för samhället och invånarna i huvudstadsregionen kommer Fingrid att stärka elstationerna i Esbo och Västersundom i Vanda. Renoveringen och utbyggnaden av elstationerna kostar cirka nio miljoner euro i Esbo och cirka 18,5 miljoner euro i Vanda. Arbetet inleddes 2016 och projekten slutförs i år. Elförsörjningen från stamnätet till Helsingfors och Vanda går via transformatorstationerna i Västersundom och Rosendal. Ungefär 800 000 människor får sin el via dessa stationer. Områdets ökande elförbrukning och förändringar i elproduktionen i Helsingfors förutsätter en ökad inmatningskapacitet. Utbyggnaden av elstationen i Esbo kommer att förbättra elförsörjningens driftsäkerhet i Västnyland. Områdets lokala elproduktion har minskat samtidigt som förbrukningen har ökat.
 
Fingrid har under de två senaste åren satsat betydligt på utvecklingen av stamnätet i Lappland genom att bygga eller renovera totalt sex elstationer. Dessa åtgärder är nödvändiga på grund av en ökad elförbrukning i Lappland samt tillkomsten av ny vindkraftskapacitet. Under verksamhetsåret har Fingrid installerat nya transformatorer på elstationerna i Vajukoski och Petäjäskoski samt renoverat och byggt ut befintliga system. Vajukoski transformatorstation norr om Sodankylä betjänar vattenkraftverk och gruvindustrin och är ansluten till det norska stamnätet via Ivalo. På transformatorstationen i Petäjäskoski som är en viktig knutpunkt mellan 220 kV nätet och 400 kV huvudkraftnätet i Lappland byggdes ett helt nytt 220 kV gasisolerat ställverk. Dessutom genomfördes omfattande moderniseringar på elstationerna i Taivalkoski och Ossauskoski. Investeringarnas sammanlagda värde var ungefär 43 miljoner euro.
 
Under verksamhetsåret fattades ett antal nya investeringsbeslut, varav många redan gått vidare till byggfasen.

Ett beslut om att modernisera en på 1970-talet byggd elstation i Ingå som ska säkerställa elförsörjningen till Västnyland fattades och projektet kommer att slutföras 2018. Fingrid har även beslutat att förnya en 51 kilometer lång kraftledning mellan Tavastehus och Valkeakoski för att säkerställa elförsörjningen till Tavastehus- och Valkeakoskiregionen. Den föråldrade kraftledningen med torn som är i dåligt skick rivs och ersätts med en ny ledning. Projektet väntas bli klart år 2018.

Många av investeringarna görs för att säkerställa eller förbättra industrins verksamhetsförutsättningar. Fingrid planerar att bygga om en elstation vid Vuoksen och en cirka 24 kilometer lång kraftledning mellan Villmanstrand och Imatra. Investeringen genomförs tidigare än planerat på grund av utbyggnaden av Kemiras fabrik i Joutseno och slutförs under nästa år. Elförsörjningen till den nya fabriken som producerar bioprodukter i Äänekoski säkerställs genom byggandet av en ny 110 kV kraftledning mellan Koivisto i Äänekoski och Vihtavuori i Laukaa. Byggarbetet slutförs i slutet av 2017. Även den föråldrade 400 kV kopplingsstationen i Olkiluoto som drabbats av driftsäkerhetsproblem kommer att moderniseras. Stationen i Olkiluoto är ansluten till tre kärnkraftverk och är en av stamnätets viktigaste knutpunkter. Projektet väntas bli klart år 2019.

Fingrids reservkraftverk i Huutokoski totalrenoveras för 15 miljoner euro. Kraftverket i Huutokoski i Jorois är ett av tio reservkraftverk som Fingrid äger för att säkerställa en tillräcklig elproduktion i Finland vid störningar i elsystemet. Renoveringsprojektet inkluderar modernisering av föråldrade system för att säkerställa kraftverkets funktion under de följande 20 åren samt ett antal viktiga miljöinvesteringar. Under projektet kommer man bland annat att förnya stationens bränsletankar och bränslesystem, interna el- och automationssystem samt kraftverkets interna reservkraftsystem.

År 2006 inledde Fingrid ett projekt för att utveckla en modern IT-systemhelhet för hantering av företagets tillgångar. Efter integration av olika system finns masterdata om alla nättillgångar nu i ett enda system. Projekthelheten bygger på en kombination av den senaste informationstekniken, bolagets databaser och förnyade rutiner. Den avancerade tekniken har effektiviserat bolagets tillgångsförvaltning betydligt. ELVIS-projektet för att utveckla ett IT-system som underlättar förvaltningen och användningen av bolagets tillgångar slutfördes 2016.

Ett antal betydande förbättringar har genomförts för att öka gränsförbindelsernas tillförlitlighet. Ökade personalresurser har även reserverats för likströmsförbindelserna. I början av 2016 infördes ett nytt system med dygnet runt-beredskap inom HDVC-verksamheten. Under verksamhetsåret har man förkortat tiden som går till att utreda störningar, förebyggt enskilda störningar genomfört åtgärder för att säkerställa HDVC-förbindelsernas driftsäkerhet och tillgänglighet betydligt snabbare än tidigare år. Den totala avbrottstiden på grund av störningar vara bara cirka en tiondedel jämfört med 2014 och 2015. Antalet avbrott på grund av störningar halverades jämfört med 2014 och 2015.

Fingrid är ett av de bästa stamnätsbolagen i världen på anläggningsförvaltning. Bolaget fick för elfte gången i rad fick en toppranking i den internationella jämförelsen ITOMS (International Transmission Operations and Maintenance Study) som mäter underhållsarbetets kvalitet och kostnadseffektivitet. Lloyd’s Register genomförde en revision hos Fingrid för att granska tillgångsförvaltningen, vilket resulterade i att Fingrid beviljades ett certifikat enligt ISO 55001.

Bolagets egen personal drabbades inte av en enda olycka med frånvaro som följd (en olycka år 2015), och således uppnådde vi målet om noll olyckor för den egna personalens del. Bland bolagets serviceleverantörer inträffade däremot 12 (13) olyckor med frånvaro som följd, som resulterade i drygt 30 dagars sjukfrånvaro. Den sammanlagda olycksfrekvensen för serviceleverantörer och egen personal minskade något från året innan.

Programmet för att utveckla arbetssäkerheten fortsatte med fokus på att införa säkra verksamhetsmodeller och verktyg i organisationen samt att förbättra säkerhetsattityderna. I början av året startade Fingrid en webbkurs som samlat över 1 700 besökare under året. För serviceleverantörerna och den egna personalen arrangerades en kampanj som fokuserade på säkerhetsobservationer. Fingrid fortsatte dessutom med att utveckla sitt mobila rapporteringssystem för säkerhets-, kvalitets- och miljöavvikelser, webbkursen och bolagets ledningssystem för säkerhet.


Elsystemet

I Finland förbrukades 85,1 (82,5) TWh el år 2016. Via Fingrids nät överfördes 68,6 (67,9) TWh el, vilket motsvarade 77,5 (77,1) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transmission).

Import- och produktionskapaciteten var tillräcklig för att täcka förbrukningstopparna, som maximalt uppgick till 15 100 (13 500) megawatt. Förbrukningstoppen var den högsta någonsin i Finland. Elproduktionen i Finland under förbrukningstopparna i början av året var cirka 10 800 (11 200) megawatt.

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod till största delen av import från Sverige. Under år 2016 importerades 15,7 (17,8) TWh el från Sverige till Finland medan exporten från Finland till Sverige uppgick till 0,3 (0,2) TWh.

Den huvudsakliga överföringsriktningen mellan Finland och Estland har varit export från Finland till Estland, sammanlagt 3,1 (5,0) TWh.

Elimporten från Ryssland ökade med cirka 50 procent. Överföringskapaciteten var nästan fullt tillgänglig. Elimporten från Ryssland uppgick till 5,9 (3,9) terawattimmar.

Stamnätets driftsäkerhet var utmärkt under redovisningsåret och leveranssäkerheten var 99,9998 procent. Under sommarsäsongen inträffade fler åskstörningar än vanligt och resulterade i flerfasiga kortslutningar som orsakade störningar för processindustrin. Under de andra årstiderna låg antalet störningar på normal nivå. Extra resurser inriktades på att utreda likströmslänkarnas störningskänslighet: inga störningar som krävde omfattande reparationer inträffade och även de mindre allvarliga störningarna kunde utredas snabbare än tidigare år. Den totala avbrottstiden på grund av störningar i likströmsförbindelserna var bara cirka en tiondedel och antalet avbrott minskade med hälften jämfört med 2014 och 2015.

Överföringsavbrott i samband med investeringar inträffade mestadels i Österbotten och Norra Österbotten. Överföringsavbrotten var en stor utmaning som krävde noggrann planering och nära samarbete med kunderna, men man lyckades väl med avbrotten.
 
Mothandel
1-12/16
1-12/15
10-12/16
10-12/15
Motköp mellan Finland och Sverige, mn euro
2,5
0,8
0,3
0,2
Motköp mellan Finland och Estland, mn euro
0,1
0,8
0,0
0,0
Motköp på interna förbindelser i Finland, mn euro
1,2
2,2
0,3
0,6
Motköp sammanlagt, mn euro
3,9
3,8
0,6
0,9

 

Reserver för att upprätthålla elsystemets effektbalans köptes i Finland och från de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Mothandelskostnaderna uppgick till 3,9 (3,8) miljoner euro. Med mothandel avses särskilda regleringar av elöverföringen som används för att eliminera kortvariga flaskhalsar i stamnätet (begränsningar i elöverföringen). Fingrid garanterar sina bekräftade överföringar till andra länder genom mothandel fram till slutet av driftdygnet. Motköp kan behövas till exempel vid avbrott eller störningar på kraftverk eller i nätet.

Avbrottstiden vid stamnätets anslutningspunkter på grund av störningar i Fingrids nät var i genomsnitt 2,1 minuter, vilket är betydligt kortare än tioårsgenomsnittet (3,3 minuter). Kostnaderna som orsakades av avbrotten beräknades uppgå till 3,5 (4,1) miljoner euro.

 

Användning av kraftsystemet
1-12/16
1-12/15
10-12/16
10-12/15
Elförbrukning i Finland TWh
85,1
82,5
23,2
22,1
Elöverföring genom Finland TWh
3,5
5,5
0,4
1,4
Elöverföring i Finland TWh
88,6
88,0
23,6
23,5
Fingrids överföringsvolym TWh
68,6
67,9
17,4
17,7
Fingrids elöverföring till kunder TWh
64,9
62,3
16,8
16,3
Fingrids volym för förlustel TWh
1,3
1,4
0,3
0,3
Elöverföring Finland–Sverige
 
 
 
 
export till Sverige TWh
0,3
0,2
0,2
0,1
import från Sverige TWh
15,7
17,8
2,8
4,7
Elöverföring Finland–Estland
 
 
 
 
export till Estland TWh
3,1
5,0
0,2
1,2
import från Estland TWh
0,7
0,0
0,5
0,0
Elöverföring Finland–Ryssland
 
 
 
 
Import från Ryssland TWh
5,9
3,9
1,9
1,0

 

 

Elmarknaden

Det genomsnittliga spotpriset (systempriset) på elmarknaden var 26,91 (20,98) euro/MWh. Elpriserna på de nordiska marknaderna minskade under en längre tid i början av året. Under sommaren 2016 började dock priserna återigen öka i de nordiska länderna. Prisökningen beror på det försämrade nordiska vattenläget samt de ökade priserna på fossila bränslen och utsläppsrätter.

De finska marknadspriserna på grossistmarknaden var i fjol högre än i övriga Norden. Ökningen av den allmänna prisnivån i Norden har jämnat ut prisskillnaderna mellan Finland och Sverige, och flaskhalstimmarna mellan länderna minskade betydligt under årets andra hälft. Bidragande orsaker till att flaskhalstimmarna och prisskillnaden minskade var den höjda prisnivån i Norden och drifttagningen av den nya förbindelsen NordBalt mellan Sverige och Lettland i början av året.
Fingrids flaskhalsintäkter från gränsförbindelserna mellan Finland och Sverige uppgick till 37,5 (86,8) miljoner euro. Av dessa uppkom 29,9 (24,3) miljoner euro under årets första och 7,6 (62,5) miljoner euro under årets andra hälft. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 2,4 (4,2) miljoner euro. Fingrid använder samtliga flaskhalsintäkter från 2016 till att upprätthålla kapaciteten mellan länderna och till nyinvesteringar.

Importen från Ryssland ökade och uppgick till 5,9 (3,9) TWh. Trots ökningen har elimporten från Ryssland till Finland minskat avsevärt på senare år och den timvisa variationen har varit stor. Elhandeln med Ryssland har begränsats av den ryska kapacitetsmekanismen, men även av ökade elpriser i Ryssland.

Fingrid gav under våren ut ett diskussionspapper om elmarknadens utmaningar och potentiella lösningar. Diskussionspappret hade rubriken ”Elmarknaden i behov av korrigering – vad kan vi göra?” och lyckades väcka mycket diskussion. Totalt 36 företag, föreningar, forskningsinstitut och privatpersoner svarade på Fingrids konsultationsbegäran. I slutet av året gav bolaget ut en sammanställning av svaren, där man beskriver olika sätt att skapa ett grönt elsystem på marknadsmässiga villkor.

Elmarknadens funktionsförmåga och frågan om elen räcker till blev föremål för diskussion efter den stränga kölden i januari 2016. Frågan om elens tillräcklighet och självförsörjning av energi kom upp samtidigt som man nådde ett nytt rekord för elförbrukningen.

Ungefär hälften av kapaciteten mellan Finland och Sverige utgörs av de högspända likströmsförbindelserna Fenno-Skan 1 och 2. Under året inleddes ett flertal initiativ för att utveckla gränsförbindelserna och höja deras tillförlitlighet. Förbättringarna har minimerat avbrottstiderna i samband med störningar och tillgängligheten har förbättrats betydligt från tidigare år.

Fingrid Datahub Oy som grundades 16.2.2016 fokuserar på informationsutbytet på detaljistmarknaden. Det helägda dotterbolaget har till uppgift att utveckla en centraliserad lösning för informationsutbyte på elmarknaden – datahub – som samlar allt informationsutbyte mellan elgrossister och nätbolag i en tjänst. Detta effektiviserar informationsutbytet och gör det mer strukturerat. Informationsutbyte behövs på detaljistmarknaden för att hantera olika affärsprocesser på elmarknaden, till exempel balansavräkning och när konsumenter byter bostad eller elbolag. Systemet underlättar hanteringen av mätdata, förenklar och påskyndar avtalstransaktioner för kunderna och minskar risken för fel i tjänsten.

Införandet av Europeiska unionens nätkoder i Finland fortsatte. Fingrid har grundat ett forum om nätkoderna som är öppet för alla. Forumets mål är att väcka diskussion om allt som anknyter till nätkoderna, samla synpunkter från olika intressentgrupper och komplettera de offentliga samrådsförfarandena kring implementeringen av nätkoderna. Nätkodsforumet sammanträdde tre gånger under rapporteringsåret.

Stamnätsbolagen i Finland, Norge och Sverige fortsatte med övergången till gemensam balansavräkning. Det gemensamma bolaget eSett Oy, varav Fingrid äger en tredjedel, har som mål att inleda sin verksamhet våren 2017.

I september tillsatte arbets- och näringsministeriet en arbetsgrupp för att kartlägga de smarta nätens roll på elmarknaden. Arbetsgruppen ska bidra med ett gemensamt perspektiv på framtidens smarta nät och föreslå konkreta åtgärder för att ge kunderna en mer aktiv roll på elmarknaden och främja driftsäkerheten överlag. Arbetsgruppen inkluderar representanter från hela branschen och även Fingrid deltar aktivt i gruppens arbete.

 

Elmarknad
1-12/16
1-12/15
10-12/16
10-12/15
Nord Pool systempris euro/MWh, medelpris
26,91
20,98
34,42
21,92
Finlands områdespris euro/MWh, medelpris
32,45
29,66
37,48
30,59
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige Mn euro*
75,0
173,5
3,9
44,1
Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %**
32,7
47,1
10,9
47,4
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, Mn euro*
4,7
8,4
0,1
1,6
Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland %
9,7
12,0
2,8
9,1

 

*Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. Intäkterna och kostnaderna för dessa förbindelser presenteras i tabellerna i avsnittet ekonomiskt resultat. Flaskhalsintäkterna används till inve-steringar för att eliminera flaskhalsar.
**Som flaskhalstimmar räknas den tid som det finska områdespriset avviker från priserna på båda de svenska områdena SE1 och SE3.

 
Finansiering

Bolagets kreditbetyg förblev högt, vilket återspeglar en stark totalekonomi och skuldbetalningsförmåga. Under räkenskapsperioden uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 18,7 (33,7) miljoner euro, inklusive en förändring av det verkliga värdet på derivat, som var -0,3 miljoner euro (-13,3 miljoner euro).

De räntebärande lånen uppgick till 1 107,7 (1 143,4) miljoner euro, varav 842,9 (907,2) miljoner euro utgörs av långfristiga och 264,9 (236,2) miljoner euro av kortfristiga lån. För att refinansiera kortfristiga lån emitterade bolaget under 2016 obligationer på totalt 80 miljoner euro (50 miljoner med fyra års löptid och 30 miljoner med sex års löptid).

Bolagets likviditet var fortsatt god. De finansiella tillgångarna och likvida medlen som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen uppgick den 31.12.2016 till totalt 79,7 (116,6) miljoner euro. Bolaget har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande som säkerställer likviditeten samt icke-bindande kontolimiter på 50 miljoner euro. Bolaget har under räkenskapsperioden utnyttjat den första optionen på sin standby-kredit, vilket förlänger lånetiden fram till 11.12.2021.

Motpartsrisken för de finansiella derivatkontrakten uppgick till 16 (11) miljoner euro. Bolaget har i regel skyddat sig helt mot alla valuta- och råvaruprisrisker.

De internationella kreditvärderingsinstituten S&P Global (S&P) och Fitch Ratings (Fitch) höjde Fingrids kreditvärdighet:
  • S&P höjde 28.10.2016 betyget för Fingrid Oyj:s icke-säkerställda och icke-efterställda skulder och långfristiga kreditbetyg till ’AA-’ samt bolagets kortfristiga kreditbetyg till ’A-1+’ med stabila utsikter.
  • Fitch Ratings (Fitch) höjde 21.11.2016 betyget för Fingrid Oyj:s icke-säkerställda och icke-efterställda skulder till ’AA-’ samt bolagets långfristiga kreditbetyg till ’A+’ och kortfristiga kreditbetyg till ’F1’ med stabila utsikter. Vid tidpunkten för beslutet var detta den högsta värdering som Fitch beviljat ett europeiskt nätbolag som är föremål för reglering.
 
Aktiekapital

Bolagets aktiekapital uppgår till 55 922 485,55 euro. Bolagets aktier består av aktier i serie A och serie B. Det finns 2 078 A-aktier och 1 247 B-aktier. Mer information om rösträtt och utdel-ning återfinns i noterna till bokslutet och i bolagsordningen på bolagets webbplats.


Personal och belöningssystem

Vid årets slut hade Fingrid Oyj 334 (315) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 291 (280).

I slutet av året var 25,0 (24,4) procent av personalen kvinnor och 75,0 (75,6) procent män. Personalens genomsnittliga ålder var 44 (44) år.

Under 2016 användes totalt 11 647 (11 794) timmar för utbildning av personalen, i genomsnitt 35,7 (37,4) timmar per person. Sjukskrivningarna utgjorde 1 (2) procent av arbetstiden. Utöver lönesystemet som bygger på arbetets kravnivå tillämpas även incitamentssystem.

Styrelsen och högsta ledningen

Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma hölls i Helsingfors 6.4.2016. Till styrelseordförande valdes Juhani Järvi och till vice ordförande Juha Majanen. Till styrelsen valdes Esko Torsti, Sanna Syri och Anu Hämäläinen.

Fram till 6.4.2016 var medlemmarna i styrelsen Helena Walldén, Juha Majanen, Juhani Järvi, Sanna Syri och Esko Torsti.

Till revisor för bolaget utsågs revisionssammanslutningen PricewaterhouseCoopers Ab, med CGR Jouko Malinen som ansvarig revisor.

Styrelsen har två utskott: revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Medlemmarna i revisionsutskottet är från och med 6.4.2016 Esko Torsti (ordförande), Juhani Järvi och Juha Majanen. Fram till 6.4.2016 var medlemmarna Juha Majanen (ordförande), Juhani Järvi och Helena Walldén.

Medlemmarna i ersättningsutskottet är från och med 6.4.2016 Juhani Järvi (ordförande), Sanna Syri och Anu Hämäläinen. Fram till 6.4.2016 var medlemmarna i ersättningsutskottet Helena Walldén (ordförande), Sanna Syri och Esko Torsti.

Bolagets verkställande direktör är Jukka Ruusunen. Bolaget har en ledningsgrupp som bistår verkställande direktören i att leda bolaget och fatta beslut.
En rapport om förvaltnings- och styrsystemen i enlighet med bolagsstyrningskoden har lämnats separat. Rapporten och övriga uppgifter som krävs enligt bolagsstyrningskoden finns även på bolagets webbplats www.fingrid.fi

Intern kontroll och riskhantering

Fingrids interna kontroll är en integrerad del av verksamheten och omfattar samtliga tillvägagångssätt och metoder som ska säkerställa
  • en effektiv och lönsam verksamhet i enlighet med bolagets strategi
  •  tillförlitlig och fullständig ekonomisk rapportering och information från ledningen
  • att bolagets tillgångar tryggas
  • efterlevnaden av tillämpliga lagar, bestämmelser, reglering och avtal samt kvaliteten hos och efterlevnaden av bolagets egna förvaltnings- och verksamhetsprinciper
  • en högklassig riskhantering.

Riskhanteringen planeras helhetsmässigt och dess mål är att identifiera, bedöma, följa upp och skydda bolaget mot olika hot och risker för bolagets verksamhet, miljön, personalen och bolagets tillgångar. På grund av verksamhetens karaktär måste riskerna även bedömas ur samhällets perspektiv.

Kontinuitetsplanering är en del av riskhanteringen. Syftet är att förbättra organisationens förutsättningar att reagera på bästa möjliga sätt om olika risker realiseras och säkerställa verksamhetens kontinuitet i sådana situationer.

Mer information om den interna kontrollen och riskhanteringen samt de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna finns på bolagets webbplats www.fingrid.fi och i styrelsens verksamhetsberättelse.

Styrelsen

Bolagets styrelse är ansvarig för den interna kontrollen och riskhanteringen och godkänner årligen principerna för intern kontroll och riskhantering. Som en del av bolagets strategi och verksamhetsplanering identifierar styrelsen bolagets strategiska risker och tillhörande riskahanteringsaktiviteter samt övervakar deras genomförande. Styrelsen fattar beslut om bolagets verksamhetsmodell för den interna kontrollen. Styrelsen får regelbundna rapporter från kontrollfunktionen och revisorn, och minst en gång om året en lägesrapport om de strategiska riskerna som förknippas med bolagets verksamhet och hoten mot dess kontinuitet, samt riskhanteringen och eventuella realiserade risker.

Linjeledning och övrig organisation

Verkställande direktören ansvarar med ledningsgruppens stöd för verkställandet av och riktlinjer för bolagets förvaltning, beslutsprocesser, övervakning och riskhantering samt bedömning och förebyggande av strategiska risker och hot mot verksamhetens kontinuitet på bolagsnivå.

Funktionernas chefer ansvarar för förvaltning, beslutsprocesser, övervakning och riskhantering inom sina funktioner, rapportering av avvikelser och för att tillräckligt detaljerade anvisningar finns att tillgå. De chefer som utsetts som ansvariga för olika hot mot verksamhetens kontinuitet ansvarar för kontinuitetsplaneringen, utarbetande och upprätthållande av anvisningar samt för att erforderliga utbildningar och övningar genomförs.
Ekonomi- och finansieringsdirektören ansvarar på bolagsnivå för de rutiner, kontroller och uppföljning som den interna kontrollen och en enhetlig riskhantering förutsätter. Direktören för juridiska ärenden ansvarar för att bolagets viktigaste avtal och interna riktlinjerna stämmer överens med lagar och bestämmelser med hänsyn till bolagets intressen samt för tillhörande rutiner. Alla anställda på Fingrid har ett ansvar att identifiera och rapportera observerade risker och brister i kontrollåtgärderna samt att vidta överenskomna åtgärder för att förebygga riskerna.

Internrevision och revisor

Styrelsen fattar beslut om bolagets verksamhetsmodell för internrevision. Bolagets internrevision arbetar i enlighet med planer som behandlats av revisionsutskottet och godkänts av styrelsen. Revisionsresultaten rapporteras till revisionsobjektet, verkställande direktören, revisionsutskottet och styrelsen. Bolagets internrevision sköts enligt styrelsens beslut externt av en revisionssammanslutning. Organisatoriskt sett arbetar internrevisionen under verkställande direktören. Internrevisionen erbjuder ett systematiskt sätt att utvärdera och utveckla bolagets processer för riskhantering, övervakning, ledning och förvaltning, och garanterar som en oberoende part processernas tillräcklighet och funktionalitet. Internrevisionen har befogenhet att utföra utredningar och få tillgång till all väsentlig information. Bolagets internrevision utför riskbaserade revisioner av bolagets olika processer.

Bolagets revisor är en av bolagsstämman utsedd revisionssammanslutning. Bolagets revisor granskar redovisningen, bokslutet och bolagsstyrningen efter varje räkenskapsperiod och lämnar de rapporter som krävs i revisionslagen eller annan lagstiftning till bolagsstämman. Revisorn rapporterar om sitt arbete, sina observationer och sina rekommendationer till styrelsen och kan dessutom utföra andra granskningsuppgifter på uppdrag av styrelsen eller den operativa ledningen.


De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna för samhället och Fingrid

En av bolagets största affärsrisker och den största risken för samhället är en omfattande störning som påverkar elsystemets funktion. En omfattande driftstörning eller annan störning i elsystemet kan orsaka betydande ekonomiska och fysiska skador för Fingrid och samhället.

Övriga betydande risker för Fingrid och samhället är att förlora elmarknadens förtroende, miljörisker samt el- och arbetssäkerhetsrisker.

Risker relaterade till Fingrids verksamhet är ogynnsam regleringsutveckling, investeringar som blir föråldrade, finansiella risker och risker förknippade med personal, IT-system och telekommunikation, bolagets tillgångar och bolagets anseende.

Risker för samhället som orsakas av Fingrids verksamhet är feltajmade investeringar och långvariga begränsningar i överföringskapaciteten.

De mest betydande av de ovannämnda riskerna presenteras mer detaljerat i bolagets verksamhetsberättelse. Mer information om finansiella risker finns i avsnitt 5.2 och 5.3 i koncernbokslutet (IFRS). Inga betydande risker har realiserats under 2016.


Företagsansvar

Bolaget ställer upp strategiska mål som styr oss mot en ansvarsfull verksamhet. Företagsansvar har en viktig roll i bolagets strategiarbete och affärskompetens. De viktigaste målen har fastställts genom att identifiera de mest väsentliga aspekterna för Fingrid. Behovet att uppdatera väsentlighetsanalysen utvärderas årligen som en del av strategiprocessen utgående från bolagets affärsmiljö- och intressentanalys samt uppdateringarna till strategin. Uppfyllandet av dessa mål beaktas även i ledningsgruppens och personalens löner.
Hållbarhetsarbetet leds som en integrerad del av Fingrids ledningssystem. Fingrids styrelse godkänner bolagets uppförandekod och bevakar verksamhetens ansvarsfullhet. Styrelsen ansvarar även för hållbarhetsrelaterade ledningssystem och deras integration i verksamheten. Verkställande direktören och funktionsdirektörerna ansvarar för att hållbarhetsmålen uppfylls inom sina respektive områden. Vid samtliga beslut och alla utvärderingar av verksamheten beaktas förutom de ekonomiska aspekterna även sociala frågor och miljökonsekvenser.

Efterlevnad av uppförandekoden garanteras av cheferna och hela personalen. Personalen har tillgång till en oberoende kanal att informera om eventuella oegentligheter. Fingrid undertecknade FN:s Global Compact under 2016. Fingrids uppförandekod ligger i linje med principerna i Global Compact om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd och antikorruption. Fingrid förutsätter att bolagets samarbetspartner åtar sig att följa bolagets hållbarhetskrav och efterlevnaden övervakas utgående från riskbedömningar.

Fingrids byggplatser inspekteras för att garantera att beställaransvaret samt säkerhets- och miljökraven uppfylls. Under verksamhetsåret visade inspektionerna att verksamheten på byggplatserna i regel håller en hög nivå och att en stor del använder det elektroniska rapporteringssystemet.

En konsekvensanalys enligt processen som beskrivs i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter utfördes. Fingrid har endast verksamhet i Finland och har inte vidtagit några särskilda arrangemang för att minimera sina skatter. Bolagets skatteavtryck presenteras i verksamhetsberättelsen under avsnittet om ekonomi, finansiering och riskhantering. Fingrid betalar huvudsakligen ut utdelning till finska staten och finska pensions- och försäkringsbolag.

För att garantera en transparent verksamhet och jämförbarhet följer bolagets hållbarhetsredovisning internationella riktlinjer enligt Global Reporting Initiative (GRI). I rapporteringen tillämpas ramverket GRI G4 på redovisningsnivån Core.


Miljöfrågor

Miljökonsekvenser och markanvändningsfrågor beaktas långsiktigt i bolagets verksamhet, och bolagets principer för att minska miljökonsekvenserna beskrivs i bolagets markanvändnings- och miljöpolicy. De viktigaste aspekterna är miljökonsekvensbedömningar och förebyggande av miljörisker. Fingrid undertecknade under verksamhetsåret näringslivets energieffektivitetsavtal för 2017–2025 och förbinder sig att minska sin energiförbrukning med sex procent före 2025.

Miljöledningen utvecklades under året genom ett nytt miljösystem för reservkraftverken som uppfyller kraven i ISO 14 001 samt genom att lansera en webbutbildning om miljöfrågor för alla som arbetar på bolagets byggplatser. Miljöutbildningar ingick även i startmötena för varje investeringsprojekt och utbildningar om kemikaliehantering, driftsäkerhetsmeddelanden samt oljebekämpning hölls för bolagets serviceleverantörer som arbetar med underhåll av elstationer och reservkraftverk. Miljöaspekter beaktas som en del av byggplatsövervakningen. Totalt 15 inspektioner genomfördes för att verifiera uppfyllandet av miljö- och säkerhetskrav samt beställaransvaret.

Kemikaliesäkerheten på elstationerna och reservkraftverken förbättrades med ett flertal utvecklingsprojekt. Oljebekämpningsplaner utarbetades för samtliga reservkraftverk och räddningsplanerna uppdaterades. Årets mest betydande miljöavvikelse var ett oljeutsläpp på 180 liter i samband med byggarbetet på Isokangas elstation.

Fingrid gav under verksamhetsåret cirka 260 utlåtanden i samband med planläggning och miljökonsekvensbedömningar. Bolaget har dessutom gett cirka 420 anvisningar och utlåtanden om begränsningar av markanvändningen i samband med byggprojekt i närheten av stamnätet.

Under verksamhetsåret utfördes miljökonsekvensbedömningar i anslutning till sex kraftledningsprojekt. Miljökonsekvensbedömningen för kraftledningarna som krävs för att ansluta kärnkraftverket Hanhikivi 1 till stamnätet presenterades för allmänheten på två informationsmöten och MKB-förfarandet avslutades i oktober 2016. I samband med projektet genomfördes en uppdatering av Natura 2000-bedömningen som krävs enligt naturvårdslagen. Miljöutvärderingar utfördes för fem kraftledningsprojekt (Hämeenlahti–Hännilä, Kontiolahti–Pamilo, Kontiolahti–Uimaharju, Siikajoki–Brahestad och kraftledningarna till elstationen i Olkiluoto). Arkeologiska inventeringar utfördes för tre projekt.

För att göra det möjligt att bygga, använda och underhålla kraftledningar löser Fingrid in nyttjanderätter till ledningsområdena. Beslut om inlösningstillstånd beviljades för kraftledningarna som ska dras från Multisilta och Kangasala till Lavianvuori samt kraftledningarna Vånå–Tikinmaa, Vihtavuori–Koivisto och Koria–Yllikkälä. En ansökan om inlösningstillstånd lämnades in för kraftledningsprojektet Hikiä–Orimattila. Ersättningsförfarandet slutfördes för sju kraftledningsprojekt. Åtta möten för att ge markägare tillfälle att bli hörda i enlighet med lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter arrangerades.

Fingrids reservkraftverk är miljötillståndspliktiga och omfattas av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter. En officiellt ackrediterad kontrollant verifierar att mät- och rapporteringssystemen för bränsleförbrukning fungerar som de ska. Totalt returnerades 10 326 (6 697) utsläppsrätter (tCO2), som alla var tilldelade utsläppsrätter. Fingrid har inte beviljats avgiftsfria utsläppsrätter för perioden 2013–2020. Inga utsläppsrätter köptes under 2016. Utsläppshandeln hade liten ekonomisk betydelse för Fingrid.


Rättegångar och myndighetsförfaranden

I december 2016 väcktes talan mot Fingrid med krav om skadestånd på grund av ett påstått av-talsbrott. Den påstådda skadan är pågående till sin natur och uppgick när talan väcktes till 135 000 euro. Fingrid har nekat till yrkandena. Målet är anhängigt vid domstolen. Enligt Fingrids uppskattning kommer rättegången sannolikt inte att få några betydande konsekvenser för före-tagets resultat eller ekonomiska ställning. Bokslutet inkluderar därmed inga avsättningar med anledning av ärendet.


Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2017 exklusive förändringar i verkliga vär-den på derivat och skatter väntas öka något från året innan. Stamnätsavgifterna för 2017 har fastställts för att under 2017 uppnå det resultat som tillsynsmodellen medger.

Prognoser om räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transmissions- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är beroende av temperaturväxlingar samt variationer i nederbörden och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer, och därmed överfö-ringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.


Styrelsens förslag till vinstutdelning

Utgångspunkten för Fingrids utdelningspolicy är att merparten av moderbolagets vinst ska delas ut till aktieägarna. Vid beslut om utdelning beaktas dock alltid den ekonomiska situationen, före-tagets investerings- och utvecklingsbehov under de närmaste åren samt de aktuella ekono-miska målen.

För Fingrid Oyj:s moderbolag uppgick räkenskapsperiodens vinst till 103 866 300,72 euro och de utdelningsbara medlen i bokslutet till 175 954 253,06 euro. Det har inte skett några väsent-liga förändringar i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt sty-relsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalnings-förmåga.

Bolagets styrelse föreslår för bolagsstämman att
– 37 536,09 euro betalas som utdelning på A-seriens aktier och 16 038,49 euro på B-seriens aktier, sammanlagt 97 999 992,05 euro
– 77 954 261,01 euro överförs till fritt eget kapital.

Bolagsstämma 2017

Fingrid Oyj:s bolagsstämma hålls preliminärt den 24 maj 2017 i Helsingfors.

Helsingfors 17.2.2017
Fingrid Oyj
Styrelsen

 

Meddelanden:
Fingrid Oyj bokslutskommunike 2016

Fingrid Oyj verksamhetsbererattelse och bokslut 2016