27.7.2016 11:00
Börsmeddelanden

Fingrid's delårsrapport 1.1. - 30.6.2016

Koncernbokslutet har upprättats enligt internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Ekonomisk utveckling, januari–juni 2016

• Koncernens omsättning under perioden januari–juni uppgick till 297,3 (293,1) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst uppgick till 100,4 (82,1) miljoner euro.
• Koncernens vinst under rapporteringsperioden uppgick till 77,4 (52,3) miljoner euro.
• Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var 73,4 (46,1) miljoner euro
• Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 041,0 (1 067,2) miljoner euro. • Investeringarna uppgick till 75,4 (67,8) miljoner euro
• Soliditetsgraden var 33,5 (31,8) procent
• Resultatet per aktie uppgick till 23 285 (15 744) euro. Ekonomisk utveckling, april–juni 2016
• Koncernens omsättning under perioden april–juni uppgick till 113,4 (113,2) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst under april–juni var 26,3 (9,3) miljoner euro. • Koncernens vinst under rapporteringsperioden april–juni uppgick till 18,5 (-3,0) miljoner euro
• Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar under april-juni var -19,0 (-6,3) miljoner euro.
• Investeringarna uppgick under april-juni till 48,1 (43,8) miljoner euro.

 

NYCKELTAL
 
 
1-6/16
 
1-6/15
förändring i%
 
4-6/16
 
4-6/15
förändring i%
 
1-12/15
Omsättning
Mn
297,3
293,1
1,4
113,4
113,2
0,2
600,2
Investeringar, brutto
Mn
75,4
67,8
11,2
48,1
43,8
9,9
147,5
– investeringarnas andelavomsättnin-
%
25,4
23,1
 
42,4
38,7
 
24,6
Utgifterförforskning och utveckling
Mn
1,2
0,8
47,8
0,6
0,4
42,5
1,8
andelavomsättningen
%
0,4
0,3
 
0,5
0,4
 
0,3
Antalanställda igenomsnitt
 
332
319
4,1
343
325
5,5
319
Antalanställda vid periodensslut
 
355
332
6,9
355
332
6,9
315
Löner och arvoden totalt
Mn
11,5
11,2
3,1
5,9
5,7
3,6
21,3
Rörelsevinst
Mn
100,4
82,1
22,3
26,3
9,3
182,2
162,6
andelavomsättningen
%
33,8
28,0
 
23,1
8,2
 
27,1
Vinstföreskatter
Mn
96,7
65,4
47,8
23,1
-3,7
719,7
129,3
andelavomsättningen
%
32,5
22,3
 
20,4
-3,3
 
21,5
Rapporteringsperiodensvinst
Mn
77,4
52,3
47,9
18,5
-3,0
709,4
103,6
Totalresultat
Mn
80,5
55,4
45,3
20,0
-1,6
1 341,6
109,1
Soliditetsgrad
%
33,5
31,8
 
33,5
31,8
 
33,5
Räntebärande nettoskulder
Mn
1 041,0
1 067,2
-2,5
1 041,0
1 067,2
 
1 026,6
Nettoskuldsättningsgrad
 
1,5
1,6
 
1,5
1,6
 
1,4
Resultat/aktie
euro
23 285,31
15 744,04
47,9
5 555,21
-911,57
709,4
31 150,79
Utdelning/A-aktie
euro
 
 
 
 
 
 
33 686,24
Utdelning/B-aktie
euro
 
 
 
 
 
 
16 038,49
Egetkapital/aktie
euro
210 971
197 687
6,7
 
 
 
213 822
Antalet aktier
 
 
 
 
 
 
 
 
– A-seriensaktier
st.
2 078
2 078
 
2 078
2 078
 
2 078
– B-seriensaktier
st.
1 247
1 247
 
1 247
1 247
 
1 247
Totalt
st.
3 325
3 325
 
3 325
3 325
 
3 325

 

 

Verkställande direktör Jukka Ruusunen: ”Stamnätet förbereds för stora förändringar inom elsystemet med rekordmånga pågående byggprojekt – elmarknaden är i behov av korrigering”

Framtidens elsystem ställer nya krav på stamnätet. Fingrid utvecklar stamnätet genom bland annat ett omfattande investeringsprogram på 260 miljoner euro i Västra Finland. Helheten består av totalt 29 delprojekt, varav 17 har pågått i år. Med ett stärkt stamnät kan vi garantera den regionala elförsörjningen och möjliggöra anslutning av vind- och kärnkraft till nätet. En viktig mellanetapp nåddes i april då den stärkta förbindelsen från Kristinestad till Vasa och vidare till Karleby togs i drift.

De äldsta delarna av det finska stamnätet har snart 90 år på nacken. Finlands äldsta kraftledning mellan Sydöstra och Sydvästra Finland, den så kallade ”Järnladyn”, förnyas etappvis. Moderniseringsarbetets kostnader uppgår till sammanlagt 135 miljoner euro. Som en del av projektet driftsatte Fingrid i mars en 80 kilometer lång kraftledning mellan Hikiä i Hausjärvi och Forssa. Arbetet fortsätter nu västerut från Forssa mot Lundo, där vi moderniserar en kraftledningssträcka på närmare 70 kilometer.

Som stamnätsbolag är vi i nuläget mycket oroade över situationen på elmarknaden. Marknaden har ställts inför stora utmaningar till följd av den omfattande stödpolitiken för förnybar energi. Energiöverskottet på den nordeuropeiska elmarknaden påverkar hela Östersjöregionen och har lett till en artificiellt sänkt prisnivå.

Priserna på grossistmarknaden för el har rasat, vilket har lett till att produktionskapacitet har försvunnit från marknaden. För att uppnå ett kostnadseffektivt och koldioxidsnålt energisystem med hög leveranssäkerhet måste elmarknaden fungera på mer marknadsmässiga villkor. Stödens effekter måste begränsas och mekanismerna harmoniseras i hela Östersjöregionen för att marknaden ska kunna fungera. Vi har under våren granskat olika sätt att skapa en sundare elmarknad och publicerat ett diskussionspapper som behandlar elmarknaden. I diskussionspappret presenteras konkreta marknadsmässiga alternativ för övergångsperioden tills dess att ny teknik kan införas i framtiden.

 

FINGRIDKONCERNENS DELÅRSRAPPORT 1.1. - 30.6.2016

Redovisningsprinciper

Koncernes delårsrapport har upprättats enligt standarden IAS 34, Delårsrapportering. Fingrid har vid upprättandet av denna delårsrapport förändrat redovisningsprinciperna jämfört med årsbokslutet 2015 vad gäller intäktsföringen av flaskhalsintäkter. Förändringen trädde i kraft i början av år 2016. För övrigt har delårsrapporten upprättats i enlighet med samma redovisningsprinciper som bokslutet 2015.

Till följd av en förändring i regleringen av prissättningen för Fingrids stamnätsverksamhet inkluderar bolaget från och med den 1.1.2016 flaskhalsintäkterna i balansräkningen under resultatregleringar, posten för övriga skulder. Från resultatregleringarna intäktsförs flaskhalsintäkterna i resultaträkningen som övriga intäkter allteftersom motsvarande i regleringen fastställda utgifter samlas som årliga kostnader i resultaträkningen. Alternativt kan de redovisas i balansräkningen mot sådana investeringar som fastställs i regleringen genom att minska anskaffningsutgifterna för materiella anläggningstillgångar, vilket även innebär att avskrivningarna på tillgångarna minskar.

Ekonomiskt resultat

Koncernens omsättning under det andra kvartalet uppgick till 113,4 (113,2) miljoner euro. Kvartalets stamnätsintäkter uppgick till 70,2 (60,3) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 5,9 (1,1) miljoner euro. Kostnaderna under andra kvartalet uppgick till 106,3 (101,5) miljoner euro.

Koncernens omsättning under perioden januari–juni var 297,3 (293,1) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade under årets första hälft till 198,0 (175,7) miljoner euro till följd av en förändring av stamnätsavgifterna och en ökad elförbrukning. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 8,3 (1,9) miljoner euro. Ökningen av de övriga rörelseintäkterna kom sig av 3,7 miljoner euro i försäljningsvinster på anläggningstillgångar samt intäktsföringen av 3,5  miljoner euro i flaskhalsintäkter. Kostnaderna för januari–juni uppgick till 215,5 (205,4)  miljoner euro.

Under perioden januari–juni var elförbrukningen 43,5 (42,3) terawattimmar. Försäljningen av balanskraft uppgick till 74,6 (69,7) miljoner euro. Den ökade försäljningen av balanskraft berodde på en ökad balanskraftsvolym samt höjda priser. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland ökade till 10,8 (7,1) miljoner euro till följd av införandet av en ny tariffstruktur och en ökad import från Ryssland.

Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige ökade till 29,9 (24,3) miljoner euro till följd av den låga prisnivån i Sverige. Dessutom fick Fingrid 2,3 (3,2) miljoner euro i flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Estland. På grund av en förändring i redovisningen av flaskhalsintäkter rapporteras de från och med början av 2016 inte längre som omsättning.

Kostnaderna för balanskraft ökade från året innan till 58,2 (47,9) miljoner euro, främst på grund av balanskraftsvolymen och höjda priser. Kostnaderna för förlustel uppgick till 30,7 (30,9) miljoner euro. I slutet av juni hade cirka 100 (96) procent av Fingrids förväntade inköp av förlustel under resten av år 2016 skyddats till medelpriset 35,9 (39,9) euro/MWh.

Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet minskade till 24,1 (29,4) miljoner euro. Orsaken till kostnadsminskningen var att Fingrid avbröt anskaffningen av automatisk frekvensreglering samt minskade inköpskostnader för frekvensstyrda drifts- och störningsreserver till följd av god tillgång på marknaden. Avskrivningarna uppgick till 48,2 (46,2) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader ökade till 9,5 (7,1) miljoner euro till följd av ökade kostnader för trädröjning längs ledningsgator och förebyggande underhåll av kraftledningar jämfört med samma period året innan. Utökning av personalstyrkan höjde personalkostnaderna till 14,3 (13,5) miljoner euro.

 

Omsättning ocvriga intäkter(milj.euro)
1-6/16
1-6/15
förän- dringi
4-6/16
4-6/15
förän- dringi
Stamnätsintäkter
198
176
12,7
70
60
16,3
Försäljningavbalanskraft
75
70
7,0
33
30
11,1
Transmissionsintäkter
8
7
15,7
3
3
29,0
Intäkterfrångränverfö-
11
7
51,2
4
1
151,5
FlaskhalsintäkterFinland
 Estland*                                                               
 
0                 
 
3      
 
-100,0                    
 
0                 
 
3      
 
-100,0
FlaskhalsintäkterFinland
 Sverige*                                                               
 
 
0               
 
 
24       
 
 
-100,0                    
 
 
0               
 
 
13       
 
 
-100,0
 Intäkterfrån effektreserv**                                 
3                 
4         
-13,5                    
2                 
2         
-13,2
 Övrig omsättning                                                  
3                 
2           
16,4                   
1                 
1           
43,4
 Övrigarörelseintäkter                                           
8                 
2        
336,5                    
6                 
1        
432,8
Omsättning ocvriga
 intäktertotalt                                                
 
306             
 
295               
 
3,6             
 
119             
 
114               
 
4,4

 

Kostnader(milj.euro)
1-6/16
1-6/15
förän- dringi
4-6/16
4-6/15
förän- dringi
Köp avbalanskraft
58
48
21,4
25
20
25,2
Kostnaderförförlustel
31
31
-0,6
14
15
-6,2
Avskrivningar
48
46
4,2
24
23
4,9
Kostnaderförreserver
24
29
-18,0
13
17
-22,6
Personalkostnader
14
13
6,1
7
7
7,2
Kostnaderföreffektre-
3
4
-14,6
2
2
-16,9
Underhållskostnader
9
7
33,8
6
4
32,8
Transmissionskostnader
6
5
18,1
3
1
90,9
Övrigakostnader
22
22
-0,5
12
11
6,3
Kostnadertotalt
216
205
4,9
106
101
4,7
 
Rörelsevinstexklusive värdeförändringarpå rå-
 varuderivat                                                                  
 
 
 
90               
 
 
 
90              
 
 
 
0,5                
 
 
 
13               
 
 
 
13              
 
 
 
1,4
Koncernens rörelsevinst, IFRS
 
100
 
82
 
22,3
 
26
 
9
 
182,

* Rapporteringen av flaskhalsintäkter har förändrats så att de från och med början av 2016 inte längre rapporteras
som omsättning.

** Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av elförsörjningen vid förbrukningstoppar inom ramen för lagen om effektreserv.

 

Koncernens rörelsevinst för det andra kvartalet var 26,3 (9,3) miljoner euro. Vinsten före skatter uppgick till 23,1 (-3,7) miljoner euro. Rapporteringsperiodens vinst blev 18,5 (-3,0) miljoner euro och totalresultatet 20,0 (-1,6) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var -19,0 (-6,3) miljoner euro.

Koncernens rörelsevinst under årets första hälft var 100,4 (82,1) miljoner euro. Vinsten före skatter uppgick till 96,7 (65,4) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med motsvarande period året innan förklaras av förändringar i marknadsvärdet för derivat (+30,2 miljoner euro) och ökade stamnätsintäkter (+22,3 miljoner euro) samt av att flaskhalsintäkter på grund av en förändring i rapporteringen inte upptas som omsättning (-27,5 miljoner euro). Redovisningsperiodens vinst var 77,4 (52,3) miljoner euro och totalresultatet 80,5 (55,4) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var under första halvåret 73,4 (46,1) miljoner euro. Soliditetsgraden var 33,5 (31,8) procent vid rapporteringsperiodens slut.

Säsongsvariationer är utmärkande för koncernens vinst under redovisningsperioden, och därför kan resultatet för hela året inte direkt uppskattas utifrån resultatet för den avslutade rapporteringsperioden. Rapporteringsperiodens goda resultat kan tillskrivas den högre elförbrukningen under vintersäsongen och de högre överföringspriserna på vardagar under vintern.

Investeringar och underhåll

Fingrids storprojekt på 260 miljoner euro för att utveckla stamnätet i Västra Finland fortskrider  i enlighet med investeringsprogrammet. Under rapporteringsperioden driftsattes en ny 110 kilovolts elstation i Siikajoki, en 400 kilovolts elstation i Toby i Vasa och en transformatorstation i Hirvisuo i Karleby. Samtidigt driftsattes en 400 kilovolts förbindelse från Kristinestad till Karleby som tidigare varit en 200 kilovolts förbindelse. Arbetet med den nya 400 kV förbindelsen på västkusten fortsätter med avsnittet mellan Karleby och Uleåborgsregionen senare i år. Fingrid fattade beslut om en ytterligare transformator till Hirvisuo elstation. Den nya transformatorns investeringskostnader uppgår till cirka 7 miljoner euro och projektet slutförs år 2018.

Moderniseringen av Finlands äldsta överföringsförbindelse, ”Järnladyn”, mellan Imatra och Åbo fortskrider enligt planerna. Fingrids styrelse har fattat investeringsbeslut om att förnya den 82 kilometer långa sträckan Yllikkälä–Koria mellan Villmanstrand och Kouvola. Projektets in- vesteringskostnader uppgår till cirka 14 miljoner euro och kommer att slutföras år 2018.

Fingrid har beslutat att förnya en 51 kilometer lång kraftledning mellan Tavastehus och Valkeakoski. Under projektet som beräknas kosta cirka 9,5 miljoner euro kommer man att riva den föråldrade kraftledningen med trästolpar som är i dåligt skick och ersätta den med en ny ledning. Projektet väntas bli klart år 2018.

Fingrid planerar att bygga en ny elstation vid Vuoksen och en cirka 24 kilometer lång kraftledning som går från Lempiälä till Vuoksen längs sträckan mellan Villmanstrand och Imatra. Investeringen är värd cirka 20 miljoner euro och kommer att genomföras tidigare än planerat på grund av utbyggnaden av Kemiras fabrik i Joutseno. Projektet väntas bli klart år 2018.

Fingrid har arrangerat en öppen idétävling för att samla nya utvecklingsidéer för att förbättra och utveckla stamnätets underhåll och reparationer i samband med fel. Sammanlagt 36 idéer skickades in, varav fyra valdes ut för implementering. Idétävlingen är ett led i Fingrids strävan mot en mer öppen innovationsverksamhet.

Elsystemet

Elförbrukningen i Finland mellan april och juni var 18,7 (18,8) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period uppgick till 1,2 (1,6) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 19,8 (20,4) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 16,1 (15,9) terawattimmar el, vilket motsvarade 81,1 (78,0) procent av den totala överföringen. Under samma period överförde Fingrid till sina kunder 14,9 (14,4) terawattimmar el, vilket motsvarade 79,7 (76,2) procent av den totala förbrukningen i Finland.

Mellan januari och juni uppgick elförbrukningen i Finland till 43,5 (42,3) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period utgjorde 2,6 (2,9) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var 46,0 (45,1) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 35,3 (33,9) terawattimmar el, vilket motsvarade 76,8 (75,0) procent av den totala överföringen. Under samma period överförde Fingrid till sina kunder 32,7 (31,0) terawattimmar el, vilket motsvarade 75,3 (73,3) procent av den totala förbrukningen i Finland.

Elimporten från Sverige till Finland under april–juni uppgick till 3,9 (4,1) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige 0,1 (0,1) terawattimmar. Under januari–juni uppgick elimporten från Sverige till Finland till 8,9 (8,3) och exporten från Finland till Sverige till 0,1 (0,1) terawattimmar. Den mest betydande händelsen som påverkade överföringskapaciteten mellan länderna var det planerade underhållsarbetet på den gränsöverskridande 400 kV kraftledningen mellan Letsi och Petäjäskoski den 17.4–27.4.2016, då överföringskapaciteten begränsades medan kraftledningen var ur drift.

Elexporten till Estland mellan april och juni uppgick till 1,1 (1,4) terawattimmar. Mellan januari och juni exporterades 2,4 (2,6) terawattimmar el till Estland. Likströmsförbindelsen Estlink 2 var ur drift två veckor i början av april, 1.4–15.4.2016, på grund av planmässigt underhåll.

Elimporten från Ryssland uppgick till mellan april och juni till 1,3 (0,5) terawattimmar och mellan januari och juni till 3,0 (2,6) terawattimmar. Överföringskapaciteten från Ryssland till Finland har varit fullt tillgänglig under kvartalet, med undantag för några kortvariga störningar. På grund av ett fel i likströmsstationen i Viborg var överföringskapaciteten från Finland till Ryssland inte tillgänglig 1.5–3.6.2016. Elimporten från Ryssland har liksom år 2015 varit blygsam. Variationerna i importen under ett givet dygn är dock stora.

Inga betydande störningar i stamnätet med omfattande konsekvenser inträffade under rapporteringsperioden.

 

 

 

 

Användning av elsystemet
1-6/16
1-6/15
4-6/16
4-6/15
Elförbrukning in Finland TWh
43,5
42,3
18,7
18,8
Elöverföring genom Finland TWh
2,6
2,9
1,2
1,6
Elöverföring i Finland TWh
46,0
45,1
19,8
20,4
Fingrids överföringsvolym TWh
35,3
33,9
16,1
15,9
Fingrids elöverföring till kunder TWh
32,7
31,0
14,9
14,4
Fingrids förlustel TWh
0,7
0,7
0,3
0,3
 
 
 
 
 
Elöverföring Finland–Sverige
 
 
Export till Sverige TWh
0,1
0,1
0,1
0,1
Import från Sverige TWh
8,9
8,3
3,9
4,1
 
 
 
 
 
Elöverföring Finland–Estland
 
 
Export till Estland TWh
2,4
2,6
1,1
1,4
Import från Estland TWh
0,1
0,0
0,0
0,0
 
 
 
 
 
Elöverföring Finland–Ryssland
 
 
Export till Ryssland TWh
 
0,02
 
0,02
Import från Ryssland TWh
3,0
2,6
1,3
0,5

 


Elmarknaden

Under det andra kvartalet uppgick det nordiska genomsnittspriset på el (systempriset) mellan april och juni till 23,94 (20,71) euro/MWh och det finska områdespriset till 30,21 (25,83) euro/MWh. Under januari–juni uppgick det nordiska genomsnittspriset till 23,97 (24,40) euro/MWh och det finska områdespriset till 30,32 (28,95) euro/MWh.

Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick mellan april och juni till 20,0 (26,6) miljoner euro. Orsaken till att flaskhalsintäkterna minskade var att skillnaden mellan områdes- priserna i Finland och Sverige minskade, vilket berodde på normaliseringen av vattenförhållandena i Norden.

Fingrid publicerade i maj ett diskussionspapper om utmaningarna på elmarknaden och ett antal möjliga lösningsalternativ. Pappret hade rubriken Elmarknaden i behov av korrigering – vad kan vi göra? och lyckades stimulera en energipolitisk diskussion om bland annat nödvändigheten av stödmekanismer för förnybara energiformer. Den allmänna konsultationen i anslutning till diskussionspappret och de föreslagna lösningarna är öppen fram till mitten av september.

 

Elmarknaden
1-6/16
1-6/15
4-6/16
4-6/15
NordPoolssystempris
 euro/MWh,medelpris                                           
 
 
23,97          
 
 
24,40          
 
 
23,94          
 
 
20,71
Finlands områdespris
 euro/MWh,medelpris                                           
 
30,32          
 
28,95          
 
30,21          
 
25,83
FlaskhalsintäktermellanFin-
 land och Sverige,mn euro*                                     
 
59,8            
 
48,6            
 
20,0            
 
26,6
FlaskhalstimmarmellanFinland
 och Sverige%*                                                       
 
46,3            
 
35,0            
 
37,4            
 
31,2
FlaskhalsintäktermellanFin-
 land och Estland,mn euro*                                       
 
4,6              
 
6,3              
 
1,1              
 
5,6
FlaskhalstimmarmellanFinland och Estland%*
 
17,8
 
18,4
 
14,8
 
30,1

* Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige och Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. Intäkterna och kostnaderna presenteras i tabellerna i resultatavsnittet.

 

Under andra kvartalet använde Fingrid 1,5 (1,7) miljoner euro till motköp. De största kostna- derna orsakades av motköp för att säkerställa driftsäkerheten i Österbotten vid driftavbrott i samband med investeringar.

Under första halvåret använde Fingrid 2,6 (2,7) miljoner euro till motköp.

 

Mothandel
1-6/16
1-6/15
4-6/16
4-6/15
Motköpmellan Finland och
 Sverige,mn euro                                                   
 
 
1,0              
 
 
0,5              
 
 
0,0              
 
 
0,3
Motköpmellan Finland och
 Estland,mn euro                                                  
 
0,1              
 
0,7              
 
0,0              
 
0,7
Motköp på internaförbindelseri Finland,mneuro
 
1,5
 
1,4
 
1,5
 
0,6
Motköp sammanlagt, mn
2,6
2,7
1,5
1,7

 

Finansiering
Bolagets kreditbetyg förblev högt, vilket återspeglar en stark helhetsekonomi och skuldbetalningsförmåga. Under perioden april–juni uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 3,2 (13,0) miljoner euro. Koncernens finansiella nettokostnader under januari–juni uppgick till 4,0 (16,9), inklusive en förändring av det verkliga värdet på derivaten, som var 5,5 miljoner euro positiv(6,9 miljoner euro negativ).

De räntebärande lånen uppgick till 1 120,5 (1 176,2) miljoner euro, varav 800,3 (951,5) miljoner euro utgörs av långfristiga och 320,2 (224,7) miljoner euro av kortfristiga lån.

Bolagets likviditet var fortsatt god. De finansiella tillgångarna och likvida medlen som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen uppgick den 30 juni 2016 till 79,6 (109,1) miljoner euro. Bolaget har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt icke-bindande kontolimiter på totalt 50 miljoner euro.

Förändringen av det verkliga värdet på elderivaten under rapporteringsperioden inkluderar en post på 3,6 miljoner euro som minskar koncernens resultat till följd av upplösningen av en säkerhetsfond efter säkringsredovisningens upphörande.

Motpartsrisken för de finansiella derivatkontrakten uppgick till 15 (23) miljoner euro. Bolaget har i regel skyddat sig helt mot alla valuta- och råvaruprisrisker.

Personal

Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 332 (319) personer, varav 284 (283) hade en fast anställning.

Övriga händelser

Fingrids ordinarie bolagsstämma hölls i Helsingfors den 6.4.2016. Bolagsstämman godkände bokslutet för år 2015, fastställde resultaträkningen och balansräkningen samt beviljade styrel-sen och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Bolagsstämman valde Fingrids styrelse för mandatperioden som löper ut i slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Till styrelseordförande valdes Juhani Järvi. Övriga medlemmar i styrelsen är Juha Majanen (vice ordförande), Esko Torsti, Sanna Syri och den nya styrelsemedlemmen som valdes vid bolagsstämman, Anu Hämäläinen.

Bolagsstämman beslutade att betala ut 33 686,24 euro i utdelning till A-seriens aktier och 16 038,49 euro till B-seriens aktier, sammanlagt 90 000 003,75 euro.
Till revisor för bolaget valdes revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Ab, som utsett Jouko Malinen till huvudansvarig revisor.

Revision

Koncernens siffror har inte reviderats.

Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2016 exklusive förändringar i verkliga vär- den på derivat och skatter väntas minska från året innan. Stamnätsavgifterna för år 2016 har fastställts så att ett intäktsunderskott som motsvarar intäktsöverskottet från den föregående tillsynsperioden uppnås. Jämförelser påverkas dessutom av ett nytt sätt att redovisa flaskhalsintäkter från början av 2016. Prognoser om helårsresultatet försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transmissions- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är beroende av temperaturväxlingar samt förändringar i nederbörd och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.
 
 
Mer information:
Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 51 40
eller 040 593 84 28

Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn 030 395 52 13
eller 040 592 44 19