28.4.2016 11:00
Börsmeddelanden

Fingridkoncernens delårsrapport 1.1.−31.3.2016

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Ekonomisk utveckling, januari–mars 2016
• Koncernens omsättning under perioden januari–mars uppgick till 183,9 (179,9) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst uppgick till 74,2 (72,8) miljoner euro.
• Koncernens vinst under perioden januari–mars var 59,0 (55,4) miljoner euro. • Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var 92,4 (52,4) miljoner euro
• De räntebärande nettoskulderna uppgick till 934,8 (999,3) miljoner euro.
• Investeringarna uppgick till 27,3 (24,1) miljoner euro
• Soliditetsgraden var 35,5 (33,5) procent
• Resultatet per aktie uppgick till 17 730 (16 656) euro

 

NYCKELTAL
 
1−3/16
1−3/15
förändring i %
1−12/15
Omsättning
Mn euro
183,9
179,9
2,2
600,2
Investeringar, brutto
Mn euro
27,3
24,1
13,5
147,5
– investeringarnas andel av omsättningen
%
14,9
13,4
 
24,6
Utgifter för forskning och utveckling
Mn euro
0,6
0,4
53,0
1,8
– andel av omsättningen
%
0,3
0,2
 
0,3
Antal anställda i genomsnitt
 
321
313
2,6
319
Antal anställda vid periodens slut
 
322
312
3,2
315
Löner och arvoden totalt
Mn euro
5,6
5,5
2,6
21,3
Rörelsevinst
Mn euro
74,2
72,8
1,8
162,6
– andel av omsättningen
%
40,3
40,5
 
27,1
Vinst före skatter
Mn euro
73,6
69,2
6,5
129,3
– andel av omsättningen
%
40,0
38,5
 
21,5
Räkenskapsperiodens vinst
Mn euro
59,0
55,4
6,5
103,6
Totalresultat
Mn euro
60,5
57,0
6,1
109,1
Soliditetsgrad
%
35,5
33,5
 
33,5
Räntebärande nettoskulder
Mn euro
934,8
999,3
-6,5
1 026,6
Nettoskuldsättningsgrad
 
1,2
1,4
 
1,4
Resultat/aktie
euro
17 730,10
16 655,62
6,5
31 150,79
Utdelning/A-aktie
euro
 
 
 
33 686,24
Utdelning/B-aktie
euro
 
 
 
16 038,49
Eget kapital/aktie
euro
232 021
217 721
6,6
213 822
Antalet aktier
 
 
 
 
 
– A-seriens aktier
st.
2 078
2 078
 
2 078
– B-seriens aktier
st.
1 247
1 247
 
1 247
Totalt
st.
3 325
3 325
 
3 325

 

 

 

Verkställande direktör Jukka Ruusunen: ”Elsystemet fungerar i sträng kyla – elpriserna i Norden fortsätter att sjunka”
 
I början av januari överskred elförbrukningen i Finland för första gången 15 000 megawatt. Förbrukningstoppen gjorde det tydligt hur beroende Finland är av elimport och att elsystemets marginaler har krympt när förbrukningen är som störst. Elsystemet fungerade dock tillförlitligt och det fanns ingen fara för att elen inte skulle räcka till. Den europeiska marknadsmekanismen har visat prov på sin effektivitet genom att styra kraftproduktionen i Östersjöområdet och elöverföringen mellan länderna på det effektivaste möjliga sättet, vilket sett lett till efter omständigheterna låga elpriser.
 
De låga priserna på grossistmarknaden gör det svårt att genomföra marknadsdrivna investeringar, vilket leder till att många befintliga kraftverk läggs ned för tidigt i Finland och våra grannländer. Det nordiska marknadspriset har sjunkit med 21 procent jämfört med priset för ett år sedan. Den största orsaken till de låga priserna var den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge samt ökad vindkraftsproduktion i hela Norden. Finland har inte kunnat dra full nytta av det starka produktionsläget i grannländerna eftersom överföringskapaciteten är begränsad.
 
Vi moderniserar som bäst förbindelsen mellan Östra och Västra Finland, ”Järnladyn”, Finlands första kraftledning som går mellan Åbo och Imatra. Sträckan mellan Hikiä och Forssa som ingår i storprojektet togs i drift i mars. Entreprenadkostnaderna för kraftledningen uppgick till 25 miljoner euro. Vi har under rapporteringsperioden fattat investerings- och inköpsbeslut till ett värde av totalt 34 miljoner euro.
 
Vi förbereder oss för framtiden genom att utveckla ledarskapet och vår företagskultur. Ett resultat av dessa insatser var att vi valdes till Finlands tionde bästa arbetsplats i kategorin medelstora företag.
 
FINGRIDKONCERNENS DELÅRSRAPPORT 1.1.−31.3.2016
 
Redovisningsprinciper
 
Fingrids delårsrapport har upprättats enligt standarden IAS 34, Delårsrapportering. Fingrid har vid upprättandet av denna delårsrapport förändrat redovisningsprinciperna jämfört med årsbokslutet 2015 vad gäller intäktsföringen av flaskhalsintäkter. Förändringen trädde i kraft vid årsskiftet 2016. För övrigt har delårsrapporten upprättats i enlighet med samma redovisningsprinciper som bokslutet 2015.
 
Till följd av en förändring i regleringen av Fingrids stamnätsverksamhet kommer bolaget från och med 1.1.2016 att inkludera flaskhalsintäkterna i balansräkningen under resultatregleringar med andra skulder. Från resultatregleringarna intäktsförs flaskhalsintäkterna i resultaträkningen som övriga intäkter allteftersom motsvarande i regleringen fastställda utgifter samlas som årliga kostnader i resultaträkningen. Alternativt kan de redovisas i balansräkningen mot sådana investeringar som fastställs i regleringen genom att minska anskaffningsutgiften för materiella anläggningstillgångar, vilket även innebär att avskrivningarna på tillgångarna minskar.
Ekonomiskt resultat
 
Koncernens omsättning under perioden januari–mars var 183,9 (179,9) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade i början av året till 127,8 (115,4) miljoner euro till följd av en förändring av stamnätsavgifterna och en ökad elförbrukning. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 2,3 (0,8) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna inkluderar intäktsförda flaskhalsintäkter för 1,3 miljoner euro, som i enlighet med regleringen är förknippade med kostnader för upprätthållande av överföringskapaciteten mellan Finland och andra EU-länder. Kostnaderna uppgick mellan januari och mars till 109,2 (103,9) miljoner euro. 
 
Under perioden januari–mars var elförbrukningen 24,7 (23,4) terawattimmar. Försäljningen av balanskraft uppgick till 41,8 (40,2) miljoner euro. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland ökade till 7,1 (5,6) miljoner euro till följd av införandet av en ny tariffstruktur.
 
Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige ökade till 19,9 (11,0) miljoner euro till följd av den låga prisnivån i Sverige. Dessutom fick Fingrid 1,7 (0,4) miljoner euro i flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Estland. På grund av en förändring i redovisningen av flaskhalsintäkter rapporteras de från och med början av 2016 inte längre som omsättning, utan direkt som resultatregleringar i balansräkningen och används i enlighet med regleringen för att upprätthålla eller öka överföringskapaciteten mellan Finland och andra EU-länder.
 
Kostnaderna för balanskraft ökade från året innan till 33,0 (27,8) miljoner euro, främst på grund av prisökningen för balanskraft. Kostnaderna för förlustel ökade till 16,6 (15,9) miljoner euro på grund av ökad förlustel jämfört med motsvarande period året innan. I slutet av mars hade cirka 99 (101) procent av Fingrids förväntade inköp av förlustel under resten av år 2016 skyddats till medelpriset 36,2 (40,1) euro/MWh.
 
Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet minskade till 10,6 (12,0) miljoner euro. Orsaken till kostnadsminskningen var att Fingrid avbröt anskaffningen av automatisk frekvensreglering samt lägre underhållskostnader för Fingrids reservkraftverk som används som en snabb störningsreserv. Avskrivningarna uppgick till 23,7 (22,9) miljoner euro. Stamnätets underhållskostnader ökade till 3,7 (2,7) miljoner euro till följd av ökade kostnader för trädröjning längs ledningsgator och förebyggande underhåll av kraftledningar jämfört med samma period året innan. Personalkostnaderna låg på nästan samma nivå som året innan och var 6,9 (6,6) miljoner euro.

 

Omsättning och övriga intäkter (milj. euro)
1−3/16
1−3/15
förändring i %
1−12/15
Stamnätsintäkter
128
115
10,8
333
Försäljning av balanskraft
42
40
4,0
137
Intäkter från gränsöverföring
7
6
25,2
11
Flaskhalsintäkter Finland–Estland*
0
0
-100,0
4
Flaskhalsintäkter Finland–Sverige*
0
11
-100,0
87
Intäkter från effektreserv**
2
2
-13,8
8
Transmissionsintäkter
4
4
6,9
15
Övrig omsättning
1
1
-6,8
5
Övriga rörelseintäkter
2
1
200,1
5
Omsättning och övriga intäkter totalt
186
181
3,1
605

 

Kostnader (milj. euro)
1−3/16
1−3/15
förändring i %
1−12/15
Köp av balanskraft
33
28
18,7
98
Kostnader för förlustel
17
16
4,7
69
Avskrivningar
24
23
3,6
94
Kostnader för reserver
11
12
-11,5
55
Personalkostnader
7
7
4,9
26
Underhållskostnader
4
3
35,3
19
Kostnader för effektreserv**
2
2
-12,2
7
Transmissionskostnader
3
4
-8,7
9
Övriga kostnader
10
11
-7,7
41
Kostnader totalt
109
104
5,1
419
Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på råvaruderivat
77
77
0,4
187
Koncernens rörelsevinst, IFRS
74
73
1,8
163

* Rapporteringen av flaskhalsintäkter har förändrats så att de från och med början av 2016 inte längre rapporteras som omsättning.
** Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av elförsörjningen vid förbrukningstoppar inom ramen för lagen om effektreserv. 
 

 

Koncernens rörelsevinst under årets tre första månader var 74,2 (72,8) miljoner euro. Vinsten före skatter uppgick till 73,6 (69,2) miljoner euro. De största skillnaderna jämfört med motsvarande period året innan förklaras av ökade stamnätsavgifter (+12,4 miljoner euro) och förändringar i marknadsvärdet för derivat (+4,0 miljoner euro) samt av att flaskhalsintäkter på grund av en förändring i rapporteringen inte upptas som omsättning (-11,4 miljoner euro). Redovisningsperiodens vinst var 59,0 (55,4) miljoner euro och totalresultatet 60,5 (57,0) miljoner euro. Koncernens operativa nettokassaflöde minus investeringarnas nettokassaflöde var under det första kvartalet 92,4 (52,4) miljoner euro. Soliditetsgraden var 35,5 (33,5) procent vid rapporteringsperiodens slut.
 
Säsongsvariationer är utmärkande för koncernens vinst under redovisningsperioden, och därför kan resultatet för hela året inte direkt uppskattas utifrån resultatet för den avslutade rapporteringsperioden. Rapporteringsperiodens goda resultat kan tillskrivas den högre elförbrukningen under vintersäsongen och de högre överföringspriserna på vardagar under vintern.
 
Investeringar och underhåll
 
Fingrids investeringsprogram fortskrider som planerat. För att stärka förbindelsen mellan Östra och Västra Finland moderniserar Fingrid ”Järnladyn”, Finlands första kraftledning som går mellan Åbo och Imatra. Avsnittet mellan Hikiä och Forssa som ingår i storprojektet togs i drift i mars. Entreprenadkostnaderna för kraftledningen uppgick till 25 miljoner euro. Moderniseringen av Järnladyn fortsätter med sträckan mellan Lundo och Forssa, där man redan inlett
arbetet med fundamenten för stolparna. Hela Järnladyn kommer att vara moderniserad senast år 2020.
 
Moderniseringen av förbindelsen mellan Hirvisuo och Pyhänselkä fortskrider enligt plan och kommer att slutföras i år. Projektet ökar elförsörjningens tillförlitlighet i Västra Finland och möjliggör anslutning av vind- och kärnkraft till nätet. Förbindelsen förbättrar även överföringskapaciteten mellan de norra och södra delarna av landet avsevärt.
 
Nätet i Västra Finland stärks även genom en ombyggnad av elstationen i Alajärvi och en stationsutbyggnad i Kristinestad som Fingrid har tecknat inköpskontrakt för. Värdet på projektet i Alajärvi är cirka 7,5 miljoner euro och arbetet slutförs i slutet av år 2017. Utbyggnaden av Kristinestads elstation möjliggör anslutning av vindkraft på hundratals megawatt till nätet och ökar elnätets tillförlitlighet i Södra Österbotten. Projektet slutförs sommaren 2017 och entreprenadkontraktets värde är cirka 4,5 miljoner euro.
 
För att trygga viktiga funktioner för samhället och invånarna i huvudstadsregionen kommer Fingrid att utveckla elstationen i Västersundom. Ett inköpsbeslut har fattats för modernisering och utbyggnad av stationen. Avtalen är värda totalt cirka 13 miljoner euro och projektet slutförs i slutet av 2017.
 
En elstation byggdes i Ingå på 1970-talet för att säkerställa elförsörjningen till Västnyland. Fingrid har fattat ett investeringsbeslut om att förnya den föråldrade stationen. Projektet är värt cirka nio miljoner euro och slutförs år 2018.
 
Utvecklingen av ERP-systemet Elvis närmar sig sitt slut. År 2006 inledde Fingrid ett projekt för att skapa en modern systemhelhet för hantering av företagets tillgångar. Merparten av funktionerna infördes i mars och hela systemet kommer att vara i användning före utgången av 2016.
 
För att förbättra gränsförbindelsernas driftsäkerhet har Fingrid genomfört omfattande förändringar i sin verksamhetsmodell och ökat sina specialistresurser för likströmsförbindelser. I början av 2016 infördes ett nytt system med dygnet runt-beredskap.
 
Elsystemet
 
Elförbrukningen i Finland överskred i vinter för första gången 15 000 megawatt. Den genomsnittliga timeffekten steg till 15 100 megawatt den 7.1.2016 kl. 17–18. Under förbrukningstoppen producerades 10 800 megawatt el i Finland och resten importerades från grannländerna. Finland är beroende av elimport när förbrukningen är som högst. Elsystemet
fungerade tillförlitligt under förbrukningstoppen och det fanns ingen fara för att elen inte skulle räcka till. Effektreserverna togs inte i drift.
 
Elförbrukningen i Finland mellan januari och mars var 24,7 (23,4) terawattimmar. Elöverföringen genom Finland under samma period utgjorde 1,4 (1,3) terawattimmar. Den totala elöverföringen i Finland var därmed 25,1 (24,7) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 19,3 (17,9) terawattimmar el, vilket motsvarade 76,9 (72,5) procent av den totala överföringen. Under samma period överförde Fingrid till sina kunder 17,8 (16,6) terawattimmar el, vilket motsvarade 72,3 (71,0) procent av den totala förbrukningen i Finland.
 
Elimporten från Sverige till Finland mellan januari och mars uppgick till 5,0 (4,2) terawattimmar och exporten från Finland till Sverige var 0,0 (0,05) terawattimmar. Elimporten från Sverige var betydande under hela rapporteringsperioden.
 
Elexporten till Estland mellan januari och mars uppgick till 1,4 (1,2) terawattimmar. Elimporten från Estland mellan januari och mars utgjorde 0,06 (0,01) terawattimmar.
 
Elimporten från Ryssland mellan januari och mars uppgick till (1,7) 2,1terawattimmar. Elimporten från Ryssland var precis som året innan blygsam. Variationerna under ett dygn är dock stora. Ingen el exporterades till Ryssland under rapporteringsperioden.
 
Överföringskapaciteten mellan Finland och våra grannländer var fullt tillgänglig under perioden med undantag för några korta störningar och planerade underhållsarbeten.
 
Inga betydande störningar i stamnätet inträffade under rapporteringsperioden.

 

Användning av kraftsystemet
1−3/16
1−3/15
1−12/15
Elförbrukning in Finland TWh
24,7
23,4
82,5
Elöverföring genom Finland TWh
1,4
1,3
3,9
Elöverföring i Finland TWh
25,1
24,7
87,2
Fingrids överföringsvolym TWh
19,3
17,9
67,2
Fingrids elöverföring till kunder TWh
17,8
16,6
63,3
Fingrids förlustel TWh
0,4
0,3
1,4
Elöverföring Finland–Sverige
 
 
 
Export till Sverige TWh
0,0
0,0
0,2
Import från Sverige TWh
5,0
4,2
17,8
Elöverföring Finland–Estland
 
 
 
Export till Estland TWh
1,4
1,2
5,0
Import från Estland TWh
0,1
0,0
0,0
Elöverföring Finland–Ryssland
 
 
 
Import från Ryssland TWh
1,7
2,1
3,9

 

 

Elmarknaden
 
Under årets första kvartal var det nordiska genomsnittspriset (systempriset) för el på spotmarknaden mellan januari och mars 23,99 (28,13) euro/MWh.
 
Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige uppgick till sammanlagt 39,8 (22,0) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna höjdes jämfört med första kvartalet 2015 eftersom prisnivån sjunkit ytterligare i Sverige. Den största orsaken till de låga priserna var den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge samt ökad vindkraftsproduktion i Norden.
 
Priset för reglerkraft steg till alla tiders rekordnivå, 3 000 €/MWh, under en timme den 22.1.2016, då Fingrid kl. 7–8 på morgonen använde all uppregleringskapacitet på marknaden för att uppnå jämvikt mellan produktionen och förbrukningen.

 

Elmarknaden
1−3/16
1−3/15
1−12/15
Nord Pools systempris euro/MWh, medelpris
23,99
28,13
20,98
Finlands områdespris euro/MWh, medelpris
30,43
32,10
29,66
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige, mn euro*
39,8
22,0
173,5
Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %**
55,3
38,8
47,1
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, mn euro*
3,5
0,7
8,4
Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland %**
20,8
6,6
12,0
* Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige och Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen.
** Flaskhalstimmar (%) anger andelen flaskhalstimmar av samtliga timmar under perioden. Som flaskhalstimmar räknas mellan Finland och Sverige den tid som det finska områdespriset på spotmarknaden avviker från priserna på båda de svenska områdena SE1 och SE3 och mellan Finland och Estland under den tid då det finska områdespriset på spotmarknaden avviker från det estniska

 

 

Under det första kvartalet använde Fingrid 1,1 (1,0) miljoner euro till motköp. Motköpskostnaderna utgjordes främst av kostnader på grund av störningar i förbindelserna mellan Finland och Sverige.

Mothandel
1−3/16
1−3/15
1−12/15
Motköp mellan Finland och Sverige, mn euro
1,0
0,2
0,8
Motköp mellan Finland och Estland, mn euro
0,1
0,0
0,8
Motköp på interna förbindel-
ser i Finland, mn euro
0,0
0,8
2,2
Motköp sammanlagt, mn euro
1,1
1,0
3,8

 

 

Finansiering
 
Bolagets kreditbetyg förblev högt, vilket återspeglar en stark helhetsekonomi och förmåga att betala av skulder. Under perioden januari–mars uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 0,8 (3,9) miljoner euro, inklusive en förändring av det verkliga värdet på derivaten, som var 4,2 miljoner euro positiv (1,3 miljoner euro positiv). De räntebärande lånen uppgick till 1 096,7 (1 182,8) miljoner euro, varav 906,4 (955,2) miljoner euro utgörs av långfristiga och 190,3 (227,6) miljoner euro av kortfristiga lån.
 
Bolagets likviditet var fortsatt god. De finansiella tillgångarna och likvida medlen som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen uppgick den 31 mars 2016 till 161,9 (183,4) miljoner euro. Bolaget har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt icke-bindande kontolimiter på totalt 50 miljoner euro.
 
Förändringen av det verkliga värdet på elderivaten under rapporteringsperioden inkluderar en post på 1,8 miljoner euro som minskar koncernens resultat till följd av upplösningen av en säkerhetsfond efter säkringsredovisningens upphörande.
 
Motpartsrisken för de finansiella derivatkontrakten uppgick till 17 (37) miljoner euro. Bolaget har i regel skyddat sig helt mot alla valuta- och råvaruprisrisker.
 
Det internationella kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings fastställde den 15.1.2016 betyget för Fingrid Oyj:s icke säkerställda och icke efterställda skulder till ’A+’ samt bolagets långfristiga kreditbetyg till ’A’ och kortfristiga kreditbetyg till ’F1’ med stabila utsikter.
 
Fingrids upphandlingsprocess för kreditvärderingstjänster avslutades den 1.2.2016. Fingrid fortsätter sina avtal med Standard & Poor’s Ratings Services och Fitch Ratings och avtalet med Moody’s Investors Services upphör. Avtalet med Moody’s Investors Services upphörde den 1.2.2016.
 
Personal
 
Det totala antalet anställda inom koncernen var i genomsnitt 321 (313) personer, varav 283 (282) hade en fast anställning.
 
Övriga händelser
 
Energimyndigheten fattade beslut om tillsynsmetoder för elnätsverksamhet under tillsynsperioderna 2016–2019 och 2020–2023. Tillsynsmetoderna trädde i kraft den 1.1.2016 och besvärstiden gick ut den 4.1.2016. Fingrid har inte överklagat beslutet.
 
Fingrid grundade bolaget Fingrid Datahub Oy den 16.2.2016. Det helägda dotterbolaget har till uppgift att utveckla en centraliserad lösning för informationsutbyte för elmarknaden som samlar allt informationsutbyte mellan elgrossister och nätbolag i en tjänst.
 
Revision
 
Delårsrapporten har inte reviderats.
 
Händelser efter rapporteringsperioden och utvecklingen under resten av året
 
Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma hölls i Helsingfors den 6.4.2016. Bolagsstämman godkände bokslutet för år 2015, fastställde resultaträkningen och balansräkningen samt beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet.
 
Bolagsstämman valde Fingrid Oyj:s styrelse för mandatperioden som löper ut i slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Till styrelseordförande valdes Juhani Järvi. Övriga medlemmar i styrelsen är Juha Majanen (vice ordförande), Esko Torsti, Sanna Syri och den nya styrelsemedlemmen som valdes vid bolagsstämman, Anu Hämäläinen. Styrelsemedlemmarna presenteras på bolagets webbplats.
 
Bolagsstämman beslutade att betala ut 33 686,24 euro i utdelning till A-seriens aktier och 16 038,49 euro till B-seriens aktier, sammanlagt 90 000 003,75 euro.
 
Till revisor för bolaget valdes revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Ab, som utsett Jouko Malinen till huvudansvarig revisor.
 
Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2016 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas minska från året innan. Stamnätsavgifterna för år 2016 har fastställts så att ett intäktsunderskott som motsvarar intäktsöverskottet från den föregående tillsynsperioden uppnås. Jämförelser påverkas dessutom av ett nytt sätt att redovisa flaskhalsintäkter från början av 2016. Prognoser om helårsresultatet försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transmissions- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är beroende av temperaturväxlingar samt förändringar i nederbörd och vattenläget i Norden som påverkar elförbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnätet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.
 
 
Mer information:
Ekonomi- och finansieringsdirektör Jan Montell, tfn +358 40 592 44 19 (anträffbar torsdagen och fredagen 28.- 29.4.2016)
eller
Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn +358 40 593 84 28 (anträffbar fredagen 29.4.2016)