19.2.2016 11:00
Börsmeddelanden

Fingrid Oyj:s bokslutskommuniké januari–december 2015. Stabil ekonomi – investeringarna fortsatte som planerat

Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges. Ekonomisk utveckling, oktober–december 2015
• Koncernens omsättning under perioden oktober–december uppgick till 172,5 (148,2) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst mellan oktober och december var 57,4 (26,5) miljoner euro. Ekonomisk utveckling, januari–december 2015
• Koncernens omsättning under perioden januari–december uppgick till 600,2 (567,2) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst uppgick till 162,6 (142,8) miljoner euro.
• Koncernens rörelsevinst för räkenskapsperioden uppgick till 103,6 (106,5) miljoner euro.
• Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var 80,4 (94,9) miljoner euro
• De räntebärande nettoskulderna uppgick till 1 026,6 (1 046,1) miljoner euro
• Investeringarna uppgick till 147,5 (129,5) miljoner euro
• Soliditetsgraden var 33,5 (31,0) procent
• Resultatet per aktie uppgick till 31 151 (32 028) euro

NYCKELTAL
 
1-12/15
1-12/14
förändring i %
10-12/15
10-12/14
förändring i %
Omsättning
Mn euro
600,2
567,2
5,8
172,5
148,2
16,4
Investeringar, brutto
Mn euro
147,5
129,5
13,9
47,1
42,4
11,1
– investeringarnas andel av omsättningen
%
24,6
22,8
 
27,3
28,6
 
Utgifter för forskning och utveckling
Mn euro
1,8
1,7
5,1
0,7
0,5
38,1
– andel av omsättningen
%
0,3
0,3
 
0,4
0,4
 
Antal anställda i genomsnitt
 
319
305
4,6
315
314
0,3
Antal anställda vid periodens slut
 
315
313
0,6
315
313
0,6
Löner och arvoden totalt
Mn euro
21,3
20,5
4,2
5,6
5,5
1,9
Rörelsevinst
Mn euro
162,6
142,8
13,8
57,4
26,5
116,2
– andel av omsättningen
%
27,1
25,2
 
33,3
17,9
 
Vinst före skatter
Mn euro
129,3
132,9
-2,7
45,1
23,8
89,4
– andel av omsättningen
%
21,5
23,4
 
26,2
16,1
 
Räkenskapsperiodens vinst
Mn euro
103,6
106,5
-2,7
36,2
19,1
89,4
Totalresultat
Mn euro
109,1
106,1
2,8
37,5
18,5
102,6
Avkastning på investerat kapital (ROI)
%
8,7
7,6
 
 
 
 
Avkastning på eget kapital (ROE)
%
15,0
16,3
 
 
 
 
Soliditetsgrad
%
33,5
31,0
 
33,5
31,0
 
Räntebärande nettoskulder
Mn euro
1 026,6
1 046,1
-1,9
1 026,6
1 046,1
 
Nettoskuldsättningsgrad
 
1,4
1,6
 
1,4
1,6
 
Resultat/aktie
euro
31 150,79
32 027,89
-2,7
10 872,71
5 739,47
89,4
Utdelning/A-aktie
euro
33 686,24 *
21 655,44
 
 
 
 
Utdelning/B-aktie
euro
16 038,49 *
16 038,49
 
 
 
 
Eget kapital/aktie
euro
213 822
200 568
6,6
 
 
 
Utdelning/resultat A-aktie
%
108,1
67,6
 
 
 
 
Utdelning/resultat B-aktie
%
51,5
50,1
 
 
 
 
Antalet aktier
 
 
 
 
 
 
 
– A-seriens aktier
st.
2 078
2 078
 
2 078
2 078
 
– B-seriens aktier
st.
1 247
1 247
 
1 247
1 247
 
Totalt
st.
3 325
3 325
 
3 325
3 325
 
* Styrelsens förslag till bolagsstämman.
 
 
 
 
 
 
 
Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen om bokslutet:
 
Operativt sett var 2015 ett framgångsrikt år för Fingrid. Det finländska stamnätets driftsäkerhet låg på en utmärkt nivå. Vårt tioåriga program för att utveckla stamnätet innefattar investeringar på 1,2 miljarder euro åren 2016–2025. Investeringsprogrammet fokuserar för närvarande på Västra Finland, där vi investerat sammanlagt cirka 250 miljoner euro i utvecklingen av stamnätet åren 2007–2016, samt på moderniseringen av kraftledningen mellan Östra och Västra Finland, ”Järnladyn”, med investeringar på 135 miljoner euro fram till år 2020. Vi har även fattat investeringsbeslut för elstationer i Esbo och Västersundom i Vanda för att förbättra elförsörjningen i huvudstadsregionen och garantera en hög driftsäkerhet i området.
 
 
Vår ekonomi är stabil trots att bolaget genomfört betydande investeringar och utvecklingssatsningar de senaste åren. Resultatet utvecklades bättre än väntat. Koncernens omsättning uppgick till 600,2 (567,2) miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst till 103,6 (106,5) miljoner euro. Resultatet påverkades positivt av exceptionellt höga flaskhalsintäkter. Flaskhalsintäkterna från tidigare år har använts till att upprätthålla gränsöverföringskapaciteten och till investeringar. I början av året sänkte vi stamnätsavgifterna och höll samma nivå året ut. På grund av de exceptionellt höga flaskhalsintäkterna år 2015 fick vi enligt den ekonomiska tillsynsmodellen ett intäktsöverskott för den fyraåriga tillsynsperioden som avslutades år 2015. Intäktsöverskottet har beaktats vid fastställandet av stamnätsavgifterna för år 2016. Våra kunder har uppgett att de uppskattar stabila stamnätsavgifter och verksamhetsmodellen eftersträvar en så kundfokuserad lösning som möjligt.
 
 
Bolagets utdelningskapacitet är god och samtidigt är våra stamnätsavgifter bland de lägsta i Europa. Bolagets kreditvärdighet är bland de bästa i Finland. Vi är även en av de största betalarna av företagsskatt i Finland. I slutet av året offentliggjorde Energimyndigheten en ny regleringsmodell som stödjer vår långsiktiga verksamhet.
 
Energibranschen genomgår en stor omvälvning. Vårt arbete bidrar till att säkra en tillförlitlig elförsörjning till rimligt pris för det finska folket och industrin. Detta arbete utför vi tillsammans på en av de bästa arbetsplatserna i Finland.

Redovisningsprinciper

Informationen i rapporten bygger på Fingrids reviderade bokslut för år 2015 som publiceras i samband med kommunikén.
 
 
 
Ekonomiskt resultat

Koncernbokslutet har upprättats enligt samma redovisningsprinciper som år 2014.
 
Koncernens omsättning uppgick till 600,2 (567,2) miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna utgjorde 5,2 (4,6) miljoner euro.
 
Stamnätsintäkterna var 333,0 (326,3) miljoner euro. Stamnätsavgifterna sänktes med två procent i början av år 2015. Stamnätsintäkterna ökade något jämfört med året innan, eftersom stamnätsavgifterna sänktes i december 2014. Elförbrukningen i Finland minskade med 1,1 (0,8) procent jämfört med året innan. Fingrid överförde 67,9 (67,1) terawattimmar el i sitt nät, vilket motsvarar 82,5 (80,7) procent av den totala överföringen i Finland. Försäljningen av balanskraft minskade till 137,1 (150,7) miljoner euro på grund av lägre balanskraftspriser. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelsen mellan Finland och Sverige ökade betydligt och uppgick till 86,8 (48,9) miljoner euro. De ökade flaskhalsintäkterna berodde på den ökade skillnaden mellan det finska och det svenska områdespriset. Områdespriserna i Finland och Sverige minskade, men minskningen särskilt kraftig i Sverige. Den viktigaste orsaken till de låga priserna i Sverige var den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge samt den ökade understödda förnybara energiproduktionen i Norden och Nordeuropa. Även flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland ökade till följd av marknadsläget till 4,2 (2,4) miljoner euro. Transmissionsintäkterna ökade till 15,3 (12,2) miljoner euro, främst på grund av export till Estland. Intäkterna från överföringen mellan Finland och Ryssland ökade till 11,2 (9,4) miljoner euro på grund av ökad export till Ryssland.

Kostnaderna för balanskraft minskade jämfört med året innan till följd av lägre priser och uppgick till 98,2 (107,2) miljoner euro. Kostnaderna för förlustel ökade till 68,6 (65,8) miljoner euro. Genomsnittspriset för förlustel var 48,22 (49,98) euro/MWh, men mängden förluster ökade något. Avskrivningarna ökade till 94,1 (91,5) efter att nya investeringsprojekt slutförts. Kostnaderna för de reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet minskade till 54,7 (62,4) miljoner euro. Vad gäller reservkostnaderna sänktes inköpskostnaderna för frekvensstyrda normaldriftsreserver tack vare det goda marknadsläget och minskade underhållskostnader för Fingrids egna kraftverk som fungerar som en snabb störningsreserv. Kostnaderna för frekvensstyrda störningsreserver ökade däremot på grund av kraftiga vårfloder och den regniga hösten. Personalkostnaderna ökade något och utgjorde 25,8 (25,0) miljoner euro. Underhållskostnaderna förblev på samma nivå som året innan och var 19,2 (18,8) miljoner euro. Transmissionskostnaderna minskade till 9,4 (10,8) miljoner euro.
 
 
 Omsättning och övriga rörelseintäkter, milj. euro
1-12/15
1-12/14
10-12/15
10-12/14
Stamnätsintäkter
333,0
326,3
100,8
82,8
Försäljning av balanskraft
137,1
150,7
37,9
40,5
Intäkter från gränsöverföring
11,2
9,4
2,9
3,5
Flaskhalsintäkter Finland–Estland
4,2
2,4
0,8
0,5
Flaskhalsintäkter Finland–Sverige
86,8
48,9
22,0
13,1
Intäkter från effektreserv*
7,6
8,0
1,8
2,0
Transmissionsintäkter
15,3
12,2
4,5
3,8
Övrig omsättning
5,1
9,3
1,8
1,9
Övriga rörelseintäkter
5,2
4,6
3,0
2,5
Omsättning och övriga intäkter totalt
605,4
571,8
175,5
150,7
 
 
 
 
 
 
 
Kostnader, mn euro
 
 
 
 
 
 
 
 
1-12/15
1-12/14
10-12/15
10-12/14
Köp av balanskraft
98,2
107,2
29,6
31,4
Kostnader för förlustel
68,6
65,8
17,8
16,9
Avskrivningar
94,1
91,5
24,2
23,2
Kostnader för reserver
54,7
62,4
12,6
16,7
Personalkostnader
25,8
25,0
6,8
7,3
Underhållskostnader
19,2
18,8
7,9
7,4
Kostnader för effektreserv*
7,2
7,8
1,4
1,9
Transmissionskostnader
9,4
10,8
2,0
2,6
Övriga kostnader
41,3
45,9
11,4
11,3
Kostnader totalt
418,6
435,1
113,7
118,7
Rörelsevinst exklusive värdeförändringar på råvaruderivat
186,8
136,6
61,9
32,0
Koncernens rörelsevinst
162,6
142,8
57,4
26,5
 
*Intäkter och kostnader för effektreserv hänger samman med säkerställande av elförsörjningen vid för-brukningstoppar inom ramen för lagen om effektreserv.
 
 
 
Koncernens rörelsevinst uppgick till 162,6 (142,8) miljoner euro. Värdeförändringar på elderivat redovisades i resultatet till -24 (6) miljoner euro.

De finansiella nettokostnaderna enligt IFRS uppgick till 33,7 (10,7) miljoner euro, vilket inkluderar en förändring av det verkliga värdet på derivat, som var 13,3 miljoner euro negativ (10,9 positiv).

Koncernens rörelsevinst för räkenskapsperioden uppgick till 103,6 (106,5) miljoner euro. Avkastningen på sysselsatt kapital var 8,7 (7,6) procent och avkastningen på eget kapital 15,0 (16,3) procent. Soliditetsgraden förbättrades och var 33,5 (31,0) procent vid rapporteringsperiodens slut. 

Moderbolagets omsättning uppgick till 592,4 (559,4) miljoner euro, räkenskapsperiodens vinst till 123,7 (81,0) miljoner euro och de utdelningsbara medlen till 162,1 miljoner euro.

Enligt bolagets egna beräkningar kommer resultatet för tillsynsperioden 2012–2015 att visa ett intäktsöverskott på 60 miljoner euro enligt tillsynsmodellen som reglerar stamnätsverksamheten. Detta har beaktats vid fastställandet av stamnätsavgifterna för 2016 för att få ett motsvarande intäktsunderskott år 2016.

Investeringar och underhåll

Fingrids investeringsprogram för stamnätet syftar till att säkerställa att Finlands energi- och klimatstrategi uppfylls, förbättra driftsäkerheten, öka överföringskapaciteten samt främja elmarknadens utveckling. De årliga investeringarna i stamnätet var återigen mycket omfattande.

Investeringarna år 2015 uppgick till 147,5 (129,5) miljoner euro, varav totalt 138,4 (117,5) miljoner euro inriktades på stamnätet och 0,4 (1,0) miljoner euro på reservkraft.

Investeringarna i IT-system uppgick till 8,4 (11,1) miljoner euro. Fingrid satsade sammanlagt 1,8 (1,7) miljoner euro på forsknings- och utvecklingsprojekt.

I slutet av år 2015 pågick byggarbeten på åtta 400 kV elstationer, 370 kilometer 400 kV kraftledningar och ett stort antal 110 kV stations- och kraftledningsprojekt.

Projektet för att modernisera det åldrade och för framtidens kapacitetsbehov undermåliga elnätet i Österbotten fortsätter under 2016. På västkusten kommer ett 400 kV ringnät från Björneborg till Uleåborg att bli klart före år 2017 med sju nya elstationer och 380 kilometer 400 kV kraftledningar. Projekten i Österbotten förbättrar elförsörjningens tillförlitlighet i området och skapar förutsättningar för anslutning av vind- och kärnkraft till stamnätet. Samtidigt höjer den nya förbindelsen överföringskapaciteten mellan Norra och Södra Finland och bidrar därmed till en effektiv elmarknad. Delprojektet Hirvisuo–Pyhänselkä har fortskridit enligt planerna. En 400/110/20 kV elstation i Jylkkä i Kalajoki som ingår i helheten är under uppbyggnad och väntas bli klar hösten 2016. Stationen som byggs i Hirvisuo kommer att få två 400 kilovolts seriekondensatorer. Arbetet kommer att slutföras i slutet av 2016.

Storprojektet mellan Hikiä och Forssa är snart i mål. Elstationen i Forssa stod klar i oktober och hela projektet kommer att slutföras under första halvåret 2016. Projektet är en del av moderniseringen av den gamla kraftledningen mellan Östra och Västra Finland från 1920-talet, där man ersätter den föråldrade 110 kV kraftledningen med nya 400 och 110 kV ledningar. Hittills har man bytt ut eller håller på att byta ut totalt 230 kilometer kraftledning, och resterande 190 kilometer kommer att förnyas före år 2020. Följande etapp är en 68 kilometers kraftledningssträcka mellan Lundo och Forssa. Arbetet inleds i slutet av året med nya fundament för stolparna och den nya ledningen väntas vara installerad senast sommaren 2018. Projektet innefattar en grundrenovering och utbyggnad av elstationen i Lundo som inleds i år.

I juni togs en 117 kilometer lång 110 kV förbindelse mellan Huutokoski och Kontiolahti i drift. Investeringens värde var 15 miljoner euro.

Ett flertal investeringsbeslut fattades under rapporteringsperioden. I Alajärvi finns en elstation som är viktig för kraftnätet och där huvudsamlingsskenan för 400 kV kopplingsstationen nu ska moderniseras. Projektet slutförs år 2017 och dess totala kostnader uppskattas bli ungefär 15 miljoner euro.

En utbyggnad av elstationen i Kristinestad möjliggör anslutning av vindkraft på hundratals megawatt till nätet och ökar elnätets tillförlitlighet i Södra Österbotten. Investeringskostnaderna uppgår till cirka 10 miljoner euro och projektet slutförs hösten 2017. 
 
Kraftsystemet
I Finland förbrukades 82,5 (83,4) terawattimmar el år 2015. Via Fingrids nät överfördes 67,9 (67,1) TWh el, vilket motsvarade 82,5 (80,7) procent av den totala elöverföringen i Finland (förbrukning och transmission).

Import- och produktionskapaciteten var tillräcklig för att täcka förbrukningstopparna, som maximalt uppgick till 13 500 (14 288) megawatt. Elproduktionen i Finland under förbrukningstopparna i början av året var cirka 11 200 (12 100) megawatt.

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod till största delen av import från Sverige. Under år 2015 importerades 17,8 (18,2) terawattimmar el från Sverige till Finland medan exporten från Finland till Sverige uppgick till 0,2 (0,2) terawattimmar.

Den huvudsakliga överföringsriktningen mellan Finland och Estland har varit export från Finland till Estland, sammanlagt 5,0 (3,5) terawattimmar.

Elimporten från Ryssland var precis som tidigare år blygsam. Nästan hela överföringskapaciteten var dock tillgänglig. Elimporten från Ryssland uppgick till 3,9 (3,3) terawattimmar. El exporterades för första gången kommersiellt från Finland till Ryssland med 140 megawatts effekt den 7.6.2015. Tidigare har elöverföring med 400 kilovolts gränsledningar endast varit möjlig från Ryssland till Finland.

Stamnätets driftsäkerhet var utmärkt under redovisningsåret och leveranssäkerheten var 99,9998 procent. Antalet störningar i stamnätet var lägre än normalt under sommarsäsongen och under resten av året på normal nivå.
 
Mothandel
1-12/15
1-12/14
10-12/15
10-12/14
Motköp mellan Finland och Sverige, mn euro
0,8
7,6
0,2
1,0
Motköp mellan Finland och Estland, mn euro
0,8
0,8
0,0
0,2
Motköp på interna förbindelser i Finland, mn euro
2,2
1,7
0,6
0,0
Motköp sammanlagt, mn euro
3,8
10,1
0,9
1,2
 
Reserver för att upprätthålla kraftsystemets effektbalans köptes in i Finland och från de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Mothandelskostnaderna uppgick till 3,8 (10,1) miljoner euro. Mothandel utgör särskilda regleringar av elöverföringen som används för att eliminera kortvariga flaskhalsar (begränsningar i elöverföringen). Fingrid garanterar sina bekräftade överföringar till andra länder genom mothandel fram till slutet av driftdygnet. Motköp kan behövas till exempel vid avbrott eller störningar på kraftverk eller i nätet.

Avbrottstiden vid stamnätets anslutningspunkter på grund av störningar i Fingrids nät var i genomsnitt 2,1 minuter, vilket är betydligt kortare än tioårsgenomsnittet (3,3 minuter). Kostnaderna som orsakades av avbrotten beräknades uppgå till 3,5 (4,1) miljoner euro.
 
 
Användning av kraftsystemet
1-12/15
1-12/14
10-12/15
10-12/14
Elförbrukning i Finland TWh
82,5
83,4
22,1
22,5
Fingrids överföringsvolym TWh
67,9
67,1
17,7
17,5
Fingrids volym för förlustel TWh
1,4
1,3
0,3
0,4
Elöverföring Finland–Sverige
 
 
 
 
export till Sverige TWh
0,2
0,2
0,1
0,1
import från Sverige TWh
17,8
18,2
4,7
4,1
Elöverföring Finland–Estland
 
 
 
 
export till Estland TWh
5,0
3,5
1,2
0,9
import från Estland TWh
0,0
0,1
0,0
0,0
Elöverföring Finland–Ryssland
 
 
 
 
Import från Ryssland TWh
3,9
3,3
1,0
1,4
 
 
 
Elmarknaden

Det genomsnittliga spotpriset (systempriset) på elmarknaden var 20,98 (29,61) euro/MWh. Prisnivån på den nordiska elmarknaden har minskat under en längre tid, men samtidigt har skillnaderna mellan områdespriserna ökat. Det låga områdespriset i Sverige har lett till en större prisskillnad mellan Finland och Sverige och därmed högre flaskhalsintäkter. Den omedelbara orsaken till de låga priserna är den låga efterfrågan på grund av den ekonomiska recessionen och den höga vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge. Situationen har påverkats av den understödda förnybara energiproduktionen i Norden och Nordeuropa. Andelen understödd produktion har ökat betydligt i många länder, vilket påverkar prisnivån i hela området.

De finska marknadspriserna var i fjol högre än i övriga Norden. Till exempel var priset i Sverige i genomsnitt 8 (5) euro/MWh lägre än i Finland. Orsaken till detta är produktionsstrukturen i Finland och ett betydande underskott i och med förseningen av Olkiluoto 3 och nedläggningen av annan produktionskapacitet på grund av bristande lönsamhet. Marknadens efterfrågan på svensk el i Finland överskred överföringskapaciteten.

Hela överföringskapaciteten var tillgänglig och handeln från Sverige begränsades under mer än hälften av timmarna år 2015, mer än någonsin tidigare. Detta resulterade i flaskhalsintäkter på 86,8 (48,9) miljoner euro till Fingrid. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick dessutom till 4,2 (2,4) miljoner euro. Flaskhalsintäkterna används i enlighet med lagstiftningen till att upprätthålla gränsöverföringskapaciteten och till nyinvesteringar.

Importen från Ryssland förblev på en låg nivå, 3,9 (3,3) terawattimmar. Elimporten från Ryssland till Finland har minskat avsevärt på senare år och den timvisa variationen har varit stor. Den minskade elhandeln beror dels på den ryska kapacitetsmekanismen och dels på höjda elpriser i Ryssland. I juni infördes en ny tariff för gränsöverföringar, där tariffen beror på skillnaden mellan områdespriserna i Finland och nordvästra Ryssland. Målet med den nya tariffstrukturen har varit att främja elhandel mellan Finland och Ryssland, särskilt när prisskillnaderna är små. I slutet av år 2014 nåddes en överenskommelse om möjligheten att sälja el från Finland till Ryssland. Överföring till Ryssland skedde för första gången i juni 2015. Tidigare har det bara varit möjligt att importera el från Ryssland till Finland.

Risken för elbrist i Finland blev ett omtalat ämne i medierna under år 2015. Pöyry Management Consulting Oy publicerade i januari en rapport om elproduktionens tillräcklighet som beställts av Fingrid och andra aktörer inom energibranschen. Enligt utredningen är den finländska elproduktionen inte tillräcklig för att täcka förbrukningen vid förbrukningstoppar varken i nuläget eller i framtiden. Enligt Fingrids uppskattning är behovet under kalla vinterdagar som mest ungefär 15 000 megawatt. Då måste 3 400 megawatt el importeras från våra grannländer. Det innebär att det inte egentligen finns någon marginal för störningar på kraftverk och förbindelser.

Kapaciteten ökar när Olkiluoto 3 tas i drift i slutet av årtiondet, men Finland kommer även i framtiden att behöva importera el under långvariga kalla perioder. Importförbindelserna för el och grannländernas överskottskapacitet räcker visserligen till för att täcka underskottet, men sannolikheten för kortvariga begräsningar av förbrukningen har ökat. Fingrids mål är att utöka förbindelserna till Sverige, men det blir aktuellt först på 2020-talet, även om beredskap för det redan finns.

Fingrid inledde på våren ett projekt för att utveckla en elektronisk lösning för informationsutbyte på närings- och arbetsministeriets begäran. Den centraliserade lösningen Datahub kommer att utvecklas av ett separat dotterbolag. Datahub underlättar hanteringen av mätdata, förenklar och påskyndar avtalstransaktioner för kunderna och minskar risken för fel i tjänsten. Informationsutbyte på detaljistmarknaden behövs för att hantera olika affärsprocesser på elmarknaden.

Europeiska unionens första nätkod publicerades i augusti. Samtidigt trädde en förordning om kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning i kraft. Nätkoden är ett viktigt steg mot en integrerad europeisk elmarknad eftersom den möjliggör ett gemensamt regelverk för att främja effektiva elmarknader i Europa. De viktigaste aktörerna som förbereder nätkoderna är Europeiska kommissionen samt europeiska stamnätsinnehavare och energimyndigheter. Fingrid deltar aktivt i arbetet genom stamnätsinnehavarnas samarbetsorganisation ENTSO-E.

Stamnätsbolagen i Finland, Norge och Sverige fortsatte med övergången till gemensam balansavräkning. Det gemensamma bolaget eSett Oy, varav Fingrid äger en tredjedel, har som mål att inleda sin verksam-het i oktober 2016.
 
Elmarknaden
1-12/15
1-12/14
10-12/15
10-12/14
Nord Pool systempris euro/MWh, medelpris
20,98
29,61
21,92
30,73
Finlands områdespris euro/MWh, medelpris
29,66
36,02
30,59
36,44
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige Mn euro*
173,5
97,7
44,1
26,3
Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %**
47,1
46,1
47,4
41,6
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, Mn euro*
8,4
4,8
1,6
1,0
Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland %
12,0
9,3
9,1
6,4
 
*Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Sverige samt Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. Intäkterna och kostnaderna för dessa förbindelser presenteras i tabellerna i avsnittet ekonomiskt resultat. Flaskhalsintäkterna går till investeringar för att eliminera flaskhalsar.
** Till flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige räknas de timmar då områdespriset för den finska spotmarknaden avviker från priserna på båda de svenska områdena SE1 och SE3.
 
 
 
Finansiering

Bolagets kreditbetyg förblev högt. Det återspeglar en stark helhetsekonomi och förmåga att betala av skulder. En hög kreditvärdighet och goda relationer med banker och investerare ger tillgång till fördelaktigt lånekapital på marknaden och minimerar refinansieringsrisken för skulder och finansieringskostnaderna. De räntebärande lånen uppgick till 1 143,4 (1 225,4) miljoner euro, varav 907,2 (962,3) miljoner euro utgörs av långfristiga och 236,2 (263,0) miljoner euro av kortfristiga lån.

Bolagets likviditet var fortsatt god. De finansiella tillgångarna och likvida medlen uppgick den 31.12.2015 till totalt 116,9 (179,3) miljoner euro. Bolaget har dessutom en bindande outtagen standby-kredit på 300 miljoner euro till sitt förfogande samt icke-bindande kontolimiter på 50 miljoner euro.

Motpartsrisken för valuta- och räntederivat (fordringar) uppgick till 11 (28) miljoner euro. Bolaget har i regel skyddat sig helt mot alla valuta- och råvaruprisrisker.

Av de internationella kreditvärderingsinstituten uppdaterade Standard & Poor’s Rating Services (S&P) och Fitch Ratings bolagets kreditbetyg. De giltiga kreditvärdighetsklasserna är:
• Moody’s Investors Service (Moody’s) fastställde den 9.12.2014 kreditbetyget för Fingrid Oyj:s långfristiga skulder till ’A1’ och kreditbetyget för de kortfristiga skulderna till ’P-1’ med stabila utsikter.
• Fitch Ratings (Fitch) fastställde den 15.1.2016 betyget för Fingrid Oyj:s icke säkerställda och icke efterställda skulder till ’A+’ samt bolagets långfristiga kreditbetyg till ’A’ och kortfristiga kreditbetyg till ’F1’ med stabila utsikter.
• S&P fastställde den 26.10.2015 betyget för Fingrid Oyj:s icke säkerställda och icke efterställda skulder och bolagets långfristiga kreditbetyg till ’A+’ samt bolagets kortfristiga kreditbetyg till ’A-1’. S&P höjde Fingrids utsikter till positiva.

Bolaget tecknade en standby-kredit på 300 miljoner euro den 11.12.2015. Lånetiden är fem år och bolaget har dessutom två optioner att förlänga lånetiden med ett år. Krediten ersätter en standby-kredit på 250 miljoner euro från 2011.

År 2015 emitterade bolaget ett obligationslån på 1 000 miljoner svenska kronor för att refinansiera kortfristiga lån. Lånet har rörlig ränta och en lånetid på tre år. Lånets valuta- och ränterisk i kronor har säkrats till fullt belopp.

Aktiekapital och ägande

Bolagets aktiekapital uppgår till 55 922 485,55 euro. Bolagets aktier består av aktier i serie A och serie B. Det finns 2 078 A-aktier och 1 247 B-aktier. Mer information om rösträtt och utdelning återfinns i noterna till bokslutet och i bolagsordningen på bolagets webbplats.
LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag och LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag sålde sina aktier i Fingrid till Statens pensionsfond. Affären slutfördes den 9.4.2015.

Finska staten överlämnade genom ett aktiebyte den 7.5.2015 sammanlagt 443 direktägda aktier i Fingrid till Försörjningsberedskapscentralen. Statens totala innehav i bolaget har därmed inte förändrats.

Pohjola Försäkring Ab överlämnade den 1.7.2015 sammanlagt 149 B-aktier i Fingrid till Aino Hol-dingyhtiö Ky. Samtidigt sålde Statens pensionsfond den 1.7.2015 sammanlagt 181 B-aktier i Fingrid till Aino Holdingyhtiö Ky.

Statens pensionsfond och Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo överförde den 25.9.2015 merparten av sina B-aktier i Fingrid till Aino Holdingyhtiö Ky.

Aino Holdingyhtiö Ky ägs av OP Vakuutus- ja eläkeyhteisöt (Pohjola Försäkring Ab, OP-Livförsäkrings Ab, OP-Eläkekassa och OP-Eläkesäätiö), Statens pensionsfond samt Ömsesidiga Arbetspensionsförsäk-ringsbolaget Elo.
 
Aktieägare 31.12.2015
 
 
 
Finska staten, representeras av finansministeriet
939
28,24
37,66
Aino Holding Ky
878
26,41
11,74
Försörjningsberedskapscentralen
828
24,90
33,20
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
661
19,88
17,15
Imatran Seudun Sähkö Oy
10
0,30
0,13
Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv
6
0,18
0,08
Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo
1
0,03
0,01
Pohjola Försäkring Ab
1
0,03
0,01
Statens pensionsfond
1
0,03
0,01
Totalt
3 325
100,00
100,00
 
 
Aktieöverlåtelser

Fingrid Oyj sålde den 17.6.2015 sitt aktieinnehav i Porvoon Alueverkko Oy till Borgå Elnät Ab, en del av koncernen Porvoon Energi Oy - Borgå Energi Ab. Affären omfattade Fingrids hela innehav, det vill säga en tredjedel av aktierna och rösterna i Porvoon Alueverkko Oy. Affären har inte haft några betydande ekonomiska effekter.

Personal och belöningssystem

Vid årets slut hade Fingrid Oyj 315 (313) anställda, inklusive visstidsanställda. Antalet fast anställda var 282 (282).

I slutet av året var 24,4 (23,0) procent av personalen kvinnor och 75,6 (77,0) procent män. Personalens genomsnittliga ålder var 44 (44) år.

Under 2015 användes totalt 11 794 (9 797) timmar för utbildning av personalen, i genomsnitt 37,4 (31,3) timmar per person. Sjukskrivningar utgjorde 2 (2) procent av arbetstiden. Utöver lönesystemet som bygger på arbetets kravnivå tillämpas även incitamentssystem.

Styrelsen och högsta ledningen

Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma hölls i Helsingfors den 14.4.2015. Till styrelseordförande utsågs diplomingenjör Helena Walldén och till vice ordförande biträdande budgetchef Juha Majanen, finansministeriet. Som övriga styrelseledamöter valdes ekonomie magister Juhani Järvi, professor Sanna Syri från Aalto-universitetet och direktör Esko Torsti från Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen.

Fram till den 14.4.2015 var medlemmarna i styrelsen Helena Walldén, Juha Majanen, Juhani Järvi, Sirpa Ojala och Esko Torsti.

Till revisor för bolaget utsågs revisionssammanslutningen PricewaterhouseCoopers Ab, med Jouko Malinen som ansvarig revisor.

Styrelsen har två utskott: revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Medlemmarna i revisionsutskottet är från och med den 14.4.2015 Juha Majanen (ordförande), Juhani Järvi och Helena Walldén. Fram till den 14.4.2015 var medlemmarna i revisionsutskottet Juha Majanen (ordförande), Juhani Järvi och Helena Walldén.

Medlemmarna i ersättningsutskottet är från och med den 14.4.2015 Helena Walldén (ordförande), Sanna Syri och Esko Torsti. Fram till den 14.4.2015 var medlemmarna i ersättningsutskottet Helena Walldén (ordförande), Sirpa Ojala och Esko Torsti.

Bolagets verkställande direktör är Jukka Ruusunen. Bolaget har olika arbetsgrupper som bistår verkställande direktören i att leda bolaget och fatta beslut.

En rapport om förvaltnings- och styrsystemen i enlighet med bolagsstyrningskoden har lämnats separat. Rapporten och övriga uppgifter som krävs enligt bolagsstyrningskoden finns även på bolagets webbplats www.fingrid.fi.

Intern kontroll och riskhantering

Fingrids interna kontroll är en integrerad del av verksamheten och omfattar samtliga tillvägagångssätt och metoder som ska säkerställa
• en effektiv och lönsam verksamhet i enlighet med bolagets strategi
• tillförlitlig och fullständig ekonomisk rapportering och information från ledningen
• att bolagets tillgångar tryggas
• efterlevnaden av tillämpliga lagar, bestämmelser, reglering, avtal och kvaliteten hos och efterlevnaden av bolagets egna förvaltnings- och verksamhetsprinciper samt
• en högklassig riskhantering.

Riskhanteringen planeras helhetsmässigt och dess mål är att identifiera, bedöma, följa upp och skydda bolaget mot olika hot och risker mot bolagets verksamhet, miljön, personalen och bolagets tillgångar. På grund av verksamhetens karaktär måste riskerna även bedömas ur samhällets perspektiv.

Kontinuitetsplanering är en del av riskhanteringen. Verksamhetens syfte är att förbättra organisationens förutsättningar att reagera på bästa möjliga sätt om olika risker realiseras och säkerställa verksamhetens kontinuitet i sådana situationer.

En fungerande intern kontroll bygger på god ledning, en sund företagskultur, ändamålsenliga och fungerande rutiner och processer, tillräcklig övervakning, öppen och transparent information, kontinuerlig uppföljning och utveckling av verksamheter och processer samt oberoende verifiering.

Mer information om den interna kontrollen och riskhanteringen samt de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna finns på bolagets webbplats www.fingrid.fi.

Styrelsen

Bolagets styrelse är ansvarig för den interna kontrollen och riskhanteringen och godkänner årligen principerna för intern kontroll och riskhantering. Som en del av bolagets strategi och verksamhetsplanering fattar styrelsen beslut om strategiska risker och tillhörande riskahanteringsaktiviteter samt övervakar deras genomförande. Styrelsen fattar beslut om bolagets verksamhetsmodell för den interna kontrollen. Styrelsen får regelbundna rapporter från den interna kontrollen och revisorn, och minst en gång om året en lägesrapport om de strategiska riskerna som förknippas med bolagets verksamhet och hot mot dess kontinuitet, riskhanteringen och risker som realiserats.

Linjeledning och övrig organisation

Verkställande direktören ansvarar med ledningsgruppens stöd för verkställandet av och riktlinjer för bolagets förvaltning, beslutsprocesser, övervakning och riskhantering samt bedömning och förebyggande av strategiska risker och hot mot verksamhetens kontinuitet på bolagsnivå.

Funktionernas chefer ansvarar för förvaltning, beslutsprocesser, övervakning och riskhantering inom sina funktioner, rapportering av avvikelser och för att tillräckligt detaljerade anvisningar finns att tillgå. De chefer som utsetts som ansvariga för olika hotbilder för verksamhetens kontinuitet ansvarar för kontinuitetsplaneringen, utarbetande och upprätthållande av anvisningar samt för att erforderliga utbildningar och övningar genomförs.

Ekonomi- och finansieringsdirektören ansvarar på bolagsnivå för de rutiner, kontroller och uppföljning som den interna kontrollen och en enhetlig riskhantering förutsätter. Direktören för juridiska ärenden ansvarar för att bolagets viktigaste avtal och interna riktlinjerna stämmer överens med lagar och bestämmelser samt för tillhörande rutiner. Alla anställda på Fingrid har ett ansvar att identifiera och rapportera observerade risker och brister i kontrollåtgärderna samt att vidta överenskomna åtgärder för att förebygga riskerna.

Internrevision och revisor

Styrelsen fattar beslut om bolagets verksamhetsmodell för internrevision. Bolagets internrevision arbetar i enlighet med planer som behandlats av revisionsutskottet och godkänts av styrelsen. Revisionsresultaten rapporteras till revisionsobjektet, verkställande direktören, revisionsutskottet och styrelsen. Bolagets internrevision sköts enligt styrelsens beslut externt av en CGR-sammanslutning. Organisatoriskt sett arbetar internrevisionen under verkställande direktören. Internrevisionen erbjuder ett systematiskt sätt att utvärdera och utveckla bolagets processer för riskhantering, övervakning, ledning och förvaltning, och garanterar som en oberoende part processernas tillräcklighet och funktionalitet. Internrevisionen har befogenhet att utföra utredningar och få tillgång till all väsentlig information. Bolagets internrevision utför riskbaserade revisioner av bolagets olika processer.

Bolagets revisor är en av bolagsstämman utsedd CGR-sammanslutning. Bolagets revisor granskar redo-visningen, bokslutet och bolagsstyrningen efter varje räkenskapsperiod och lämnar de rapporter som krävs i revisionslagen eller annan lagstiftning till bolagsstämman. Revisorn rapporterar om sitt arbete, sina observationer och sina rekommendationer till styrelsen och kan dessutom utföra andra gransk-ningsuppgifter på uppdrag av den operativa ledningen.

De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna för samhället och Fingrid

En av bolagets största affärsrisker och den största risken för samhället är en omfattande störning som påverkar elsystemets funktion. En omfattande driftstörning eller annan störning i elsystemets kan ha betydande ekonomiska och fysiska konsekvenser för Fingrid och samhället.

Övriga betydande risker för Fingrid och samhället är att förlora elmarknadens förtroende, miljörisker samt el- och arbetssäkerhetsrisker.

Risker relaterade till Fingrids verksamhet är ogynnsam regleringsutveckling, investeringar som blir föråldrade, oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, finansiella risker och risker förknippade med personal, IT-system och telekommunikation, egendom och bolagets anseende.

Risker för samhället som orsakas av Fingrids verksamhet är feltajmade investeringar och långvariga begränsningar i överföringskapaciteten.

De mest betydande riskerna presenteras mer detaljerat i bolagets verksamhetsberättelse. Mer information om finansiella risker finns i not 35 till koncernbokslutet (IFRS). Inga betydande risker har realiserats under 2015.

Hållbarhet

Fingrids hållbarhetsarbete bygger på bolagets strategi och de perspektiv som tas upp i strategin. De viktigaste målen har upprättats i Fingrids strategi och genom att identifiera de aspekter som är väsentliga för kärnverksamheten.

Hållbarhetsarbetet leds som en integrerad del av Fingrids ledningssystem. Arbetet är en systematisk och målinriktad del av kärnverksamheten och ledningens årsklocka. Hållbarhetsfrågor ingår i enlighet med strategin i den årliga verksamhetsplaneringen i samband med utvärderingen av utvecklingsmöjligheter, risker och aktiviteter för det kommande året.

Verksamhetens ansvarsfullhet säkerställs genom gemensamma värderingar och Fingrids uppförandekod (Fingrid Code of Conduct), som bland annat bygger på FN:s Global Compact. Efterlevnad av uppförandekoden garanteras av cheferna och hela personalen. År 2015 infördes en webbutbildning om uppförandekoden och en extern kanal för s.k. whistleblowing, där man kan anmäla brott mot uppförandekoden.

Fingrids främjar ansvarsfullt agerande genom hela leveranskedjan. Fingrid kräver att alla service- och varuleverantörer följer uppförandekoden för leverantörer (Supplier Code of Conduct) eller motsvarande egna principer. Efterlevnaden övervakas genom riskbaserad tillsyn. Hållbarhetskraven utgör även ett krav för att bli inkluderad i Fingrids leverantörsregister som används vid återkommande stations- och kraftledningsinköp. Fingrid ställer dessutom särskilda krav på sina avtalspartner i fråga om underleverantörer, arbetskraft, arbetssäkerhet och miljöfrågor. Inspektionerna för att garantera att hållbarhetskraven uppfylls på byggplatser och i internationella samarbeten fortsatte under år 2015.

Hållbarhetsredovisningen följer internationella riktlinjer enligt Global Reporting Initiative (GRI). Redovisningen uppfyller kraven enligt Core-nivån i nya GRI G4. Även kraven som ställs på statsbolagens hållbarhetsredovisning har beaktats.

Utvecklingen av hållbarhetsarbetet fortsätter och omfattar samtliga strategiska perspektiv och processer för att garantera en god hantering och ledning av hållbarhetsfrågor. Målet är att även fortsättningsvis göra både personal och övriga intressenter delaktiga i det kontinuerliga utvecklingsarbetet.

Miljöfrågor

De viktigaste miljöaspekterna för Fingrid är landskapsförändringar, begränsningar av markanvändningen och miljöpåverkan orsakade av kraftledningar samt förbrukningen av naturresurser i samband med utbyggnad och underhåll av stamnätet. I exceptionella fall kan bränsleutsläpp till mark och vatten inträffa på elstationer och reservkraftverk.

Ett av de viktigaste målen när Fingrid planerar, bygger och underhåller sina kraftledningar, elstationer och reservkraftverk är att ta hänsyn till miljökonsekvenser och markanvändningsfrågor på lång sikt. Principerna för att minimera miljökonsekvenserna läggs fram i markanvändnings- och miljöpolicyn på bolagets webbplats. Verksamhetens miljökonsekvenser utvärderas noggrant med särskild hänsyn till hantering av miljörisker. År 2015 inleddes en miljökonsekvensbedömning (MKB) för kraftledningarna som krävs för att ansluta kärnkraftverket Hanhikivi 1 till stamnätet och MKB-förfarandet för kraftledningsprojektet mellan Hikiä och Orimattila avslutades. Förutom den egna personalen ska även de entreprenörer som deltar i uppbyggnaden av stamnätet och serviceleverantörerna som utför underhållsarbeten förbinda sig till miljövänliga arbetsmetoder, vilket garanteras med hjälp av avtalsvillkor, miljöutbildningar och revisioner.

Miljöaspekterna är en del av byggplatsövervakningen. Fingrids mål är att investeringsprojekt och underhåll av stamnätet ska genomföras utan miljöavvikelser, vilket man lyckades med under verksamhetsåret. Fingrid fick gott betyg i enkäterna som skickas till markägarna efter slutförda kraftledningsprojekt.

Fingrids reservkraftverk är miljötillståndspliktiga och omfattas av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter. Totalt returnerades 6 697 (10 993) utsläppsrätter (tCO2), som alla var tilldelade utsläppsrätter. Fingrid har inte beviljats avgiftsfria utsläppsrätter för perioden 2013–2020. Inga utsläppsrätter köptes under år 2015. Utsläppshandeln hade liten ekonomisk betydelse för Fingrid.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Energimyndigheten beviljade den 19.1.2015 Fingrid tillstånd att utöva elnätsverksamhet i stamnätet och utsåg samtidigt Fingrid till systemansvarig stamnätsinnehavare. 

Högsta förvaltningsdomslut avvisade med sitt beslut den 29.6.2015 Fingrids besvär om marknadsdomstolens beslut från den 21.1.2013. Marknadsdomstolen hade avvisat Fingrids besvär gällande Energimyndighetens metoder för att fastställa intäkterna från nätinnehavarens nätverksamhet och avgifterna för överföringstjänsten under tillsynsperioden 2012–2015. Beslutet hade inga ekonomiska konsekvenser för bolaget.
 
Energimyndigheten har med sina beslut den 30.6.2015 krävt att Fingrid ändrar sitt beslut om fastställande av de elledningar och anläggningar som hör till stamnätet från den 31.3.2015. Fingrid överklagade besluten till marknadsdomstolen den 24.7.2015. Fastställandebeslutet är det första i sitt slag och bygger på den förnyade elmarknadslagen från år 2013, där det i 31 § anges att stamnätsinnehavaren för varje tillsynsperiod ska fastställa vilka elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar som hör till innehavarens stamnät. Energimyndighetens ändringskrav gällde östra huvudstadsregionen och 400 kV kraftledningen mellan Ulvsby och Meri-Pori, som Energimyndigheten anser ska tillhöra stamnätet. Även Helen Sähköverkot Oy och Vanda Energi Elnät Ab har överklagat Energimyndighetens beslut angående fastställande av stamnätet.

I övrigt har Fingrid inte kännedom om pågående rättegångar eller myndighetsförfaranden som i väsentlig grad skulle påverka Fingrids verksamhet.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut och framtidsutsikter

Energimyndigheten fattade beslut om tillsynsmetoder för elnätets stamnätsverksamhet under tillsyns-perioderna 2016–2019 och 2020–2023. Tillsynsmetoderna trädde i kraft den 1.1.2016 och besvärstiden gick ut den 4.1.2016. Fingrid har inte överklagat beslutet.

Det internationella kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings (Fitch) fastställde den 15.1.2016 betyget för Fingrid Oyj:s icke säkerställda och icke efterställda skulder till ’A+’ samt bolagets långfristiga kreditbe-tyg till ’A’ och kortfristiga kreditbetyg till ’F1’ med stabila utsikter.
Fingrids upphandlingsprocess för kreditvärderingstjänster avslutades den 1.2.2016. Fingrid fortsätter sina avtal med Standard & Poor’s Ratings Services och Fitch Ratings och avtalet med Moody’s Investors Services upphör. Avtalet med Moody’s Investors Services upphörde den 1.2.2016.

Fingrid grundade den 16.2.2016 bolaget Fingrid Datahub Oy. Det helägda dotterbolaget har till uppgift att utveckla en centraliserad lösning för informationsutbyte på elmarknaden, där detaljisternas och nät-företagens informationsutbyte samlas i en enda tjänst.

Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2016 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat och skatter väntas minska betydligt från året innan. Stamnätsavgifterna för år 2016 har fastställts så att man ska få ett intäktsunderskott som motsvarar intäktsöverskottet under den föregående tillsyns-perioden. På grund av regulatoriska förändringar har bolaget ändrat sitt sätt för att redovisa flaskhalsin-täkter. Fingrids flaskhalsintäkter redovisas framöver direkt som resultatregleringar i balansräkningen och intäktsförs vartefter som motsvarande kostnader uppkommer som årskostnader eller redovisas av mot genomförda investeringar.

Prognoser om hela räkenskapsperiodens resultat försvåras särskilt av osäkerheten kring stamnäts-, transmissions- och gränsöverföringsintäkter samt kostnader för reserver och förlustel. Dessa är bero-ende av temperaturväxlingar samt förändringar i nederbörd och vattenläget i Norden som påverkar el-förbrukningen och elpriserna i Finland och dess grannländer och därmed överföringsvolymen i stamnä-tet. Bolagets skuldhanteringsförmåga väntas förbli stabil.
 
Styrelsens förslag till vinstutdelning

Fingrid uppdaterade sin utdelningspolicy år 2014. Utgångspunkten för Fingrids utdelningspolicy är att merparten av moderbolagets vinst ska delas ut till aktieägarna. Vid beslut om utdelning beaktas dock alltid den ekonomiska situationen, företagets investerings- och utvecklingsbehov under de närmaste åren samt de aktuella ekonomiska målen.

Fingrid Oyj:s utdelningsbara vinstmedel i bokslutet uppgår till 162 087 956,09 euro. Det har inte skett några väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut och enligt styrelsens uppfattning äventyrar inte heller den föreslagna vinstdispositionen bolagets betalningsför-måga.

Bolagets styrelse föreslår för bolagsstämman att

– 33 686,24 euro betalas som utdelning på A-seriens aktier och 16 038,49 euro på B-seriens aktier, sammanlagt 90 000 003,75 euro
– 72 087 952,34 euro överförs till fritt eget kapital.

Bolagsstämma 2016

Fingrid Oyj:s bolagsstämma hålls preliminärt den 6 april 2016 i Helsingfors.


Helsingfors 19.2.2016
Fingrid Oyj
Styrelsen


Bilagor: