28.10.2014 12:00
Börsmeddelanden

Fingridkoncernens delårsrapport 1.1. - 30.9.2014

Jämförelsesiffrorna inom parentes hänför sig till motsvarande period året innan, om inte annat nämns. Den ekonomiska utvecklingen i januari–september 2014 • I januari–september omsatte koncernen 419 (388) miljoner euro • Koncernens rörelsevinst uppgick till 116 (79) miljoner euro • Koncernens rörelsevinst för redovisningsperioden uppgick till 87 (43) miljoner euro. • Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var 92 (-7) miljoner euro. • De räntebärande nettoskulderna var 1 070 (1 029) miljoner euro • Investeringarna uppgick till 87 (130) miljoner euro • Soliditetsgraden var 30,4 (28,6) procent • Resultatet per aktie uppgick till 26 288 (12 991) euro Den ekonomiska utvecklingen i juli–september 2014 • I juli–september omsatte koncernen 114 (108) miljoner euro • Koncernens rörelsevinst under årets tredje kvartal var 17 (10) miljoner euro • Koncernens rörelsevinst under redovisningsperioden juli–september var 11 (3) miljoner euro ​

NYCKELTAL
 
1-9/14
1-9/13
förändring i %
7-9/14
7-9/13
förändring i %
1-12/2013
Omsättning
Mn euro
419,0
388,0
8,0
113,6
107,8
5,4
543,1
Investeringar, brutto
Mn euro
87,1
130,5
-33,2
29,6
66,9
-55,7
225,3
investeringar av omsättningen
%
20,8
33,6
 
26,1
62,1
 
41,5
Utgifter för forskning och utveckling
Mn euro
1,2
1,2
3,1
0,3
0,3
6,6
1,8
av omsättningen
%
0,3
0,3
 
0,3
0,3
 
0,3
Antal anställda i genomsnitt
 
302
278
8,6
314
289
8,7
277
Antal anställda vid räkenskapsperiodens slut
 
314
286
9,8
314
   
287
Löner och arvoden totalt
Mn euro
15,0
13,5
10,7
4,6
4,1
11,9
19,0
Rörelsevinst
Mn euro
116,3
78,8
47,5
17,3
9,9
75,1
115,3
av omsättningen
%
27,8
20,3
 
15,2
9,2
 
21,2
Vinst före skatter
Mn euro
109,1
56,9
91,7
14,1
4,2
233,1
87,3
av omsättningen
%
26,0
14,7
 
12,4
3,9
 
16,1
Redovisningsperiodens vinst
Mn euro
87,4
43,2
102,4
11,2
3,3
237,9
90,7
Räkenskapsperiodens totalresultat
Mn euro
87,6
42,6
105,4
11,8
7,0
68,1
86,1
Avkastning på investerat kapital (ROI)
%
           
6,3
Avkastning på eget kapital (ROE)
%
           
15,0
Soliditetsgrad
%
30,4
28,6
       
29,5
Räntebärande nettoskulder
Mn euro
1 069,6
1 028,7
4,0
     
1 076,7
Nettoskuldsättning
 
1,6
1,7
       
1,7
Resultat/aktie
26 288,4
12 991,5
102,4
3382,8
1001,2
237,9
27 277,9
Utdelning/A-aktie
           
29 788,3
Utdelning/B-aktie
           
16 038,5
Eget kapital/aktie
194 997
180 231
8,2
     
193 293
Utdelning/resultat A-aktie
%
           
109,2
Utdelning/resultat B-aktie
%
           
58,8
Antalet aktier
               
A-seriens aktier
st.
2 078
2 078
       
2 078
B-seriens aktier
st.
1 247
1 247
       
1 247
Totalt
st.
3 325
3 325
       
3 325

 


Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen: "Fluktuationerna på marknaden återspeglades i prissättningen på stamnätet"

En exceptionellt omfattande import av el från Norden jämfört med de senaste åren i samband med en ökad export av el till de Baltiska länderna under hela början av året har ökat Fingrids flaskhalsintäkter och å andra sidan ökat kostnaderna för att täcka förlusterna i elöverföringen. Marknadspriserna på de reserver som behövs inom elkraftssystemet har varit förmånligare än tidigare. Gränsöverföringsintäkterna i anslutning till importen från Ryssland har varit på en låg nivå på grund av små importmängder.

Den stora variationen i de marknadsbaserade intäkterna och kostnaderna återspeglas i prissättningen på stamnätet. Fingrid beslutade sänka stamnätsavgifterna för nästa år med i genomsnitt två procent. Därtill kommer man att bevilja en rabatt på cirka 50 procent på stamnätsavgifterna i december detta år. Grundutsikterna angående marknadsläget är oförändrade fram till att kraftverksenheten Olkiluoto 3 tas i drift. Förändringar i systemen med kapacitetsavgifter som används i Ryssland kan ändra överföringssituationen.

Fingrids investeringsprogram har både tids- och kostnadsmässigt framskridit som planerat. Kraftledningsprojektet mellan Hikiä och Forssa framskred som planerat under sommarmånaderna. I Österbotten inleddes projektet mellan Karleby och Uleåborg i september. Projekthelheten mellan Ulvsby och Kristinestad har framskridit som planerat och färdigställs denna höst.

FINGRIDKONCERNENS DELÅRSRAPPORT 1.1.– 30.9.2014

Redovisningsprinciper

Fingrids delårsrapport har upprättats enligt standarden IAS 34, Delårsrapportering. Vid upprättandet av denna delårsrapport har Fingrid iakttagit samma principer som i sitt årsbokslut 2013, med undantag för säkringsredovisningen av elderivat, som upphörde vid ingången av år 2014. På grund av detta har hela värdeförändringen på de aktuella derivaten redovisats och kommer även i fortsättningen att redovisas i resultaträkningen. Säkringsfonden i balansräkningen upplöses med resultatpåverkan, så att resultatet minskar med 11,6 miljoner euro i jämna rater under åren 2015 och 2016.

Ekonomiskt resultat

Under det tredje kvartalet uppgick koncernens omsättning till 114 (108) miljoner euro. Stamnätsintäkterna uppgick under det tredje kvartalet till 58 (54) miljoner euro. Övriga rörelseintäkter var 0 (1) miljoner euro. Under det tredje kvartalet uppgick kostnaderna till 105 (108) miljoner euro.

Koncernens omsättning i januari–september var 419 (388) miljoner euro. Stamnätsintäkterna ökade under början av året till 244 (228) miljoner euro, i huvudsak som en följd av tariffhöjningen på åtta procent som gjordes i början av året. Övriga rörelseintäkter uppgick till 2 (3) miljoner euro. Kostnaderna i januari–september uppgick till 316 (318) miljoner euro.

I januari–september var elförbrukningen i Finland 60,8 (61,8) terawattimmar. Försäljningen av balanseringsel uppgick till 110 (113) miljoner euro. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelserna mellan Finland och Sverige ökade betydligt till 36 (12) miljoner euro. De ökade flaskhalsintäkterna berodde på marknadsläget, vilket betytt att Finland har importerat en betydlig mängd el från Sverige. Intäkterna från gränsöverföringen via förbindelsen mellan Finland och Ryssland sjönk till 6 (10) miljoner euro, vilket berodde på en minskad import från Ryssland. Flaskhalsintäkterna från förbindelserna mellan Finland och Estland sjönk och transmissionsintäkterna ökade från nivån under motsvarande period året innan.

Försäljningen av balanseringsel uppgick till 110 (113) miljoner euro. Kostnaderna för balanseringsel sjönk från året innan till 76 (89) miljoner euro. Balanseringstjänstens priser sänktes fr.o.m. den 1 augusti 2014. Kostnaderna för förlustel ökade till 49 (43) miljoner euro som en följd av en större prisskillnad mellan Finlands områdespris och systempris och större förluster än under jämförelseperioden. Vid utgången av september hade cirka 97 (99) procent av Fingrids prognostiserade anskaffning av förlustel under slutet av 2014 skyddats till medelpriset 43,5 (47,5) euro per megawattimme.

Kostnaderna för reserver som säkerställer stamnätets driftssäkerhet sjönk till 46 (49) miljoner euro som en följd av lägre marknadspriser på reserver och det goda marknadsläget. Avskrivningar gjordes för 68 (60) miljoner euro. Underhållskostnaderna sjönk till 11 (15) miljoner euro, då kostnaderna för att reparera ett fel i likströmsförbindelsen Fenno-Skan 1 höjde underhållskostnaderna året innan. Personalkostnaderna uppgick till 18 (17) miljoner euro.
 
Omsättning och övriga intäkter (miljoner euro)
1-9/14
1-9/13
förändring i %
7-9/14
7-9/13
förändring i %
Stamnätsintäkter
244
228
7,0
58
54
7,2
Försäljning av balanseringsel
110
113
-2,6
34
38
-12,0
Transmissionsintäkter
8
6
37,3
2
1
105,2
Intäkter från gränsöverföring
6
10
-38,8
2
2
-11,6
Flaskhalsintäkter FinlandEstland*
2
3
-32,3
1
1
131,7
Intäkter från effektreserv**
6
12
-48,5
2
2
-14,9
Flaskhalsintäkter FinlandSverige
36
12
188,3
12
8
53,5
Övrig omsättning
7
5
62,9
3
2
81,2
Övriga rörelseintäkter
2
3
-36,6
0
1
-34,8
             
Omsättning och övriga intäkter totalt
421
391
7,6
114
108
5,2

 

 

Kostnader (miljoner €)
1-9/14
1-9/13
förändring i %
7-9/14
7-9/13
förändring i %
Köp av balanseringsel
76
89
-14,9
24
31
-20,8
Kostnader för förlustel
49
43
13,3
15
16
-7,0
Avskrivningar
68
60
14,1
23
20
13,3
Näthyror Estlink*
0
3
-100,0
 
1
-100,0
Kostnader för reserver
46
49
-7,5
18
17
2,5
Personalkostnader
18
17
7,4
5
5
6,1
Kostnader för effektreserv**
6
11
-49,3
2
2
-17,0
Kostnader för underhållshantering
11
15
-22,2
5
5
-11,7
Transmissionskostnader
8
9
-5,1
3
4
-22,1
Övriga kostnader
35
22
56,8
11
7
55,5
             
Kostnader totalt
316
318
-0,4
105
108
-2,3
             
Rörelsevinst utan förändringar i värdet på råvaruderivat
105
74
42,1
9
1
1003,0
Koncernens rörelsevinst, IFRS
116
79
47,5
17
10
75,1

 

* Av flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick Fingrids intäkter till 1,9 miljoner euro. Det uppstod inga kostnader (näthyror Finland–Estland) under översiktsperioden, eftersom Estlink-förbindelsen har varit i Fingrids ägo sedan 30.12.2013. Innan förbindelsen överfördes i Fingrids ägo betalades flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland i form av näthyror till förbindelsens ägare.
** Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av tillräcklig el under elkonsumtionstoppar inom ramen för lagen om en effektreserv.

Under det tredje kvartalet var koncernens rörelsevinst 17 (10) miljoner euro. Vinsten före skatter uppgick till 14 (4) miljoner euro. Redovisningsperiodens vinst uppgick till 11 (3) miljoner euro och totalresultatet till 12 (7) miljoner euro. Koncernens nettokassaflöde från rörelsen minskat med investeringarnas nettokassaflöde var -5 (-46) miljoner euro negativt.

Koncernens rörelsevinst var i början av året 116 (79) miljoner euro. Vinsten före skatter uppgick till 109 (57) miljoner euro. De största positiva differenserna jämfört med motsvarande period året innan kan förklaras med förändringarna i derivatens verkliga värde (23 miljoner euro) och de nordiska flaskhalsintäkterna (23 miljoner euro). Räkenskapsperiodens vinst var 87 (43) miljoner euro och totalresultatet 88 (43) miljoner euro. Koncernens nettokassaflöde från affärsrörelsen med avdrag för investeringarnas nettokassaflöde var i början av året 92 (-7) miljoner euro positivt. Vid utgången av översiktsperioden var soliditetsgraden 30,4 (28,6) procent.

I september fattade Fingrid beslut om att sänka stamnätsavgifterna med cirka 50 procent i december, därför att bolaget fastställer sin stamnätsavgift varje år i syfte att uppnå en skälig avkastning som regleringen tillåter. Under redovisningsperioden fattade Fingrind beslut om prissättningen för 2015. De priser som tas ut för stamnätstjänsterna sänks nästa år med i genomsnitt två procent jämfört med gällande enhetspriser innevarande år.

Säsongvariationer är utmärkande för koncernens vinst under räkenskapsperioden, och därför kan räkenskapsperiodens vinst för hela året inte direkt uppskattas utifrån vinsten från den avslutade redovisningsperioden.

Investeringar och underhåll

I slutet av september fattade Fingrid anskaffningsbeslut om basunderhållet av elstationer och kraftledningar för 2015–2017. Basunderhållsavtalen, som omfattar hela Finlands stamnät, konkurrenssattes både i fråga om elstationer och kraftledningar för varje arbetsområde. Anskaffningsvärdet på basunderhållet av elstationer är cirka 14 miljoner euro och värdet på basunderhållet av kraftledningar cirka 6 miljoner euro.

Under redovisningsperioden undertecknade Fingrid avtal om byggande av elstationer i Hirvisuo och Kuolajärvi med ABB Ab. Den omfattande elstationen på 400/110/20 kilovolt i Hirvisuo i Karleby utgör en del av den strategiska totalanskaffningen, genom vilken man stärker det föråldrade och till sin kapacitet underdimensionerade nätet på 220 kilovolt i Österbotten. Entreprenaden är värd cirka 10 miljoner euro.

Fingrids investeringsprogram har framskridit som planerat. Storprojektet mellan Hikiä och Forssa framskred enligt tidtabellen under sommarmånaderna. Vid sidan av nybyggandet monterar man även ned en del av den historiska kraftledningen från 1920-talet som har kallats Rautarouva, Järnladyn.

Projektet Hirvisuo–Pyhänselkä, som förstärker nätets överföringskapacitet och gör det möjligt att ansluta nya elproducenter till nätet i Österbotten, har inletts med grundläggningsarbeten i september. Den stora projekthelheten Ulvsby–Kristinestad har framskridit som planerat och kommer att färdigställas denna höst.

Kraftsystem

I Finland förbrukades 18,0 (18,2) terawattimmar el under juli–september. Via Fingrids nät överfördes under samma period 15,6 (15,2) terawattimmar el, vilket motsvarade 86,7 procent av förbrukningen i Finland.

Under perioden januari–september var elförbrukningen i Finland 60,8 (61,7) terawattimmar. Via Fingrids nät överfördes under samma period 49,6 (47,7) terawattimmar el, vilket motsvarade 81,6 procent av förbrukningen i Finland.

Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod i huvudsak av en mycket omfattande import från Sverige till Finland. Under perioden juli–september importerade Finland 4,7 (4,3) terawattimmar el från Sverige och exporterade 0,03 (0,04) terawattimmar el till Sverige. Under perioden januari–september importerade Finland 14,0 (9,1) terawattimmar el från Sverige och exporterade 0,1 (0,7) terawattimmar el till Sverige. Överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige har tidvis varit begränsad på grund av störningar i likströmsförbindelserna mellan länderna. På basis av de tekniska analyser som utförts på Fenno-Skan 1-kabeln har det konstaterats att el inte kan överföras med full effekt via kabeln. Kabelns maximala överföringseffekt minskades bestående fr.o.m. den 1 juli 2014 till högst 400 megawatt.

Den dominerande överföringsriktningen av elöverföring mellan Finland och Estland har varit export från Finland till Estland. Den nya förbindelsen EstLink 2 har klart ökat elöverföringen mellan Finland och Estland. Under perioden juli–september importerade Finland 0,01 (0,1) terawattimmar el från Estland och exporterade 0,6 (0,3) terawattimmar el till Estland. Under perioden januari–september importerade Finland 0,04 (0,4) terawattimmar el från Estland och exporterade 2,9 (0,9) terawattimmar el till Estland. Överföringskapaciteten mellan Finland och Estland har tidvis varit begränsad på grund av störningar i likströmsförbindelserna mellan länderna.

Under perioden juli–september importerades 0,6 (0,7) terawattimmar el och under perioden januari–september 1,9 (3,4) terawattimmar el från Ryssland till Finland. Elöverföringskapaciteten från Ryssland till Finland har varit tillgänglig till fullo, med undantag för de underhållsarbeten som gjordes i det ryska nätet under juli månad. Under pågående underhållsarbeten är överföringskapaciteten mindre än normalt, men likväl tillräcklig för marknadens behov. Importen av elkraft från Ryssland har varit småskalig på samma sätt som året innan. Variationerna i importen under ett dygn är emellertid stora.

Fingrid deltog i egenskap av medlem i energiekonomipoolen (voimatalouspooli) i arrangerandet av elbolagens och myndigheternas gemensamma övning VALVE 2014 (Valot verkkoon 2014) i Rovaniemi den 23 september 2014. Vid övningen testades beredskapen att återställa elektriciteten på nationell nivå i händelse av omfattande störningar. 

Under sommaren förekom det fler störningar i stamnätet än normalt. Majoriteten av störningarna orsakades av åska, men en del berodde även på fel i utrustningen och planeringen.

 

Användning av kraftsystemet
19/14
1-9/13
7-9/14
7-9/13
Elförbrukning i Finland TWh
60,8
61,8
18,0
18,2
Fingrids överföringsvolym TWh
49,6
47,7
15,6
15,2
Fingrids volym för förlustel TWh
0,9
0,8
0,3
0,3
Elöverföring FinlandSverige
       
export till Sverige TWh
0,1
0,7
0,03
0,04
import från Sverige TWh
14,0
9,1
4,7
4,3
Elöverföring FinlandEstland
       
export till Estland TWh
2,9
0,9
0,6
0,3
import från Estland TWh
0,04
0,4
0,01
0,1
Elöverföring FinlandRyssland
       
import från Ryssland TWh
1,9
3,4
0,6
0,7

 

 

Elmarknad

Under årets tredje kvartal i juli–september uppgick medelpriset (systempriset) på el i Norden till 31,80 (35,85) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 37,83 (42,70) euro per megawattimme. Under perioden januari–september uppgick medelpriset på den nordiska spotmarknaden till 29,23 (38,85) euro per megawattimme och områdespriset i Finland till 35,88 (41,58) euro per megawattimme.

Under perioden januari–september uppgick Fingrids kostnader för mothandel till cirka 8,6 (0,6) miljoner euro.
 

 

Motköp
1-9/14
1-9/13
7-9/14
7-9/13
Motköp mellan Finland och Sverige Mn euro
5,9
0,3
2,0
0,1
Motköp mellan Finland och Estland Mn euro
0,6
0,0
0,4
0,0
Motköp med Finlands interna förbindelser Mn euro
2,1
0,2
0,2
0,0
Motköp sammanlagt Mn euro
8,6
0,6
2,6
0,1

 

 

Till de ökade kostnaderna för motköp inverkade framför allt störningarna i förbindelserna Fenno-Skan 1 och 2 i mars och juni för 2,9 miljoner euro, felet i 400 kV gränsförbindelsen mellan Petäjäskoski och Letsi för 1,3 miljoner euro samt ibruktagningen av de lokala kraftverken under början av sommaren för att trygga driftsäkerheten i nätet i Österbotten under avbrotten till följd av byggarbetena i nätet för 1,2 miljoner euro.

 

Elmarknad
1-9/14
1-9/13
7-9/14
7-9/13
Nord Pool systempris €/MWh, medelpris
29,23
38,85
31,80
35,85
Finlands områdespris €/MWh, medelpris
35,88
41,58
37,83
42,70
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige Mn euro*
71,5
24,8
23,7
15,5
Flaskhalstimmar mellan Finland och Sverige %*
49,1
16,6
53,8
31,0
Flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland, Mn euro*
3,7
5,5
2,6
1,1
Flaskhalstimmar mellan Finland och Estland %*
8,8
27,6
12,6
23,0


* Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige och Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. De intäkter och kostnader som dessa förbindelser ger upphov till presenteras i tabellerna i avsnittet ekonomiskt resultat.


Fingrid startade i början av året ett utredningsprojekt i syfte att fastställa framtidens lösning för informationsutbytet på elmarknaden för en period om minst tio år. Utredningen innehåller en bedömning av informationsutbytets nuläge och framtida behov. De ärenden som inverkar på valet begrundades vid ett diskussionsmöte i september med över 120 experter på informationsutbyte. Som ett resultat av utredningsarbetet föreslår Fingrid en Datahub som framtida informationsutbyteslösning på elmarknaden. Det slutliga beslutet om att bygga upp en datahub fattas av arbets- och näringsministeriet.

Finansiering

Koncernens finansieringssituation låg på en fortsatt nöjaktig nivå. Under juli–september uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 3 (6) miljoner euro. Under perioden januari–september uppgick koncernens finansiella nettokostnader till 8 (23) miljoner euro, i vilka ingår en förändring i derivatens verkliga värde, som var 8 miljoner euro positiv (9 miljoner euro negativ).

De finansiella tillgångar och likvida medel som upptas till verkligt värde med resultatpåverkan uppgick den 30 september 2014 till 180 (222) miljoner euro. Dessutom har bolaget en outtagen standby-remburs på 250 miljoner euro till sitt förfogande.

De räntebärande lånen uppgick till 1 249 (1 250) miljoner euro, varav de långfristiga lånen till 1 014 (1 042) miljoner euro och de kortfristiga lånen till 235 (208) miljoner euro.

Motpartsrisken beträffande de finansiella derivatavtalen uppgick till 47 (52) miljoner euro.

Personal

Totalantalet anställda inom koncernen uppgick under början av året till i genomsnitt 302 (278) personer, varav 276 (264) hade en fast anställning.

Revision

Koncernens siffror har inte reviderats.

Händelser efter redovisningsperioden och utvecklingen under slutet av året

I september fattade Fingrid beslut om att sänka stamnätsavgifterna med cirka 50 procent i december, därför att bolaget fastställer sin stamnätsavgift varje år i syfte att uppnå en skälig avkastning som regleringen tillåter.

Koncernens resultat för hela året 2014 före skatter och exklusive förändringar av derivatens verkliga värde uppskattas vara på samma nivå som året innan. Prognostiseringen av resultatet för hela räkenskapsåret försvåras av osäkerhetsfaktorerna som är förknippade med kostnaderna för reservkraft, flaskhalsintäkterna, kostnaderna för förlustel och gränsöverföringen med Ryssland.

Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s Rating Services (S&P) har den 14 oktober 2014 sänkt Fingrid Abp:s kreditvärdighet till klass A+, stabila utsikter (outlook stable). Sänkningen av kreditvärdigheten är en direkt följd av den sänkta kreditvärdigheten för finska staten. Således är de nya kreditvärdigheterna enligt S & P följande: "A+" (på den långsiktiga globala skalan, long-term global scale rating), tidigare "AA-" och "A-1" (på den kortsiktiga globala skalan, short-term global scale rating), tidigare "A-1+". Kreditvärdigheten förblev oförändrad "K1" på den nordiska skalan (Nordic regional scale rating). Bolagets egen kreditprofil (Stand-Alone Credit Profile), som står som grund för kreditvärdigheten, och som inte beaktar stödet från det statliga ägandet, ligger fortfarande på nivån "a".

Bilagor: Delårsrapportens bilagor 1.1.– 30.9.2014

Närmare information:
Verkställande direktör Jukka Ruusunen, tfn 030 395 5140 eller 040 593 8428