18.2.2013 11:00
Börsmeddelanden

Fingrid Oyj:s rapport för januari-december 2012: resultatet förbättrades betydligt

Oktober–december 2012 •I oktober–december omsatte koncernen 154 miljoner euro (108 miljoner euro 2011) •Koncernens rörelsevinst under årets sista kvartal uppgick till 38 (17) miljoner euro Januari–december 2012 •I januari–december 2012 uppgick omsättningen till 522 (438) miljoner euro •Koncernens rörelsevinst uppgick till 95 (57) miljoner euro •Koncernens vinst för räkenskapsperioden uppgick till 67 (33) miljoner euro •Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar var -1 (-148) miljoner euro •Räntebärande nettoskulder 1 030 (1 020) miljoner euro •Investeringar 139 (244) miljoner euro •Soliditetsgrad 27,3 (25,7) % •Resultatet per aktie uppgick till 20 159 (9 924) euro

 

Nyckeltal
1–12/12 ​ 1–12/11​ föränd-
ring %​
10–12/12​ 10–12/11​ föränd-
ring %​
Omsättning M€​ 522,1​ 438,5​ 19,1​ 153,7​ 107,9​ 42,5​
Investeringar, brutto​ M€​ ​139,0 244,4​ -43,1​ ​56,4 76,4​ -26,2​
​– investeringar av
omsättningen
​% ​26,6 55,7​ 36,7​ 70,9​
​Utgifter för forskning och
utveckling
M€​ 1,5​ 1,8​ -16,4​ ​0,6 0,6​ -6,4​
​– av omsättningen %​ ​0,3 0,4​ 0,4​ 0,6​
​Medelantal anställda ​269 263​ 2,3​
​Antal anställda vid räk-
enskapsperiodens slut
​275 266​ ​3,4
​Löner och arvoden totalt M€​ ​18,2 17,2​ 5,8​ 5,3​ 4,6​ 14,3​
​Rörelsevinst M€​ ​94,6 56,6​ 67,3​ 38,5​ 17,1​ 125,1​
– av omsättningen ​% ​18,1 12,9​ 25,0​ 15,8​
Vinst före skatter ​M€ ​88,3 34,2​ 158,2​ 35,0​ 8,3​ 321,0​
– av omsättningen ​M€ ​16,9 7,8​ 22,8​ 7,7​
Räkenskapsperiodens vinst ​M€ ​67,0 33,0​ 103,0​ 26,7​ 13,8​ 92,9​
Räkenskapsperiodens
totalresultat
​M€ ​73,2 -0,2​ 27,5​ 3,8​
Avkastning på investerat
kapital
​% ​5,6 3,6​
Avkastning på eget kapital ​% ​12,4 3,6​
Soliditet ​% ​27,3 25,7​
​Räntebärande nettoskulder %​ ​1 030,3 1 020,2​ ​1,0
Nettoskuldsättningsgrad ​% ​180,8 201,1​
Reultat/aktie €​ ​20 159 9 924​ 103,1 8 032​ 4 163​ 92,9​
Utdelning/A-aktie €​ 2 018,26* 3 962,52
Utdelning/B-aktie €​ 2 018,26* 2 018,26​
Eget kapital/aktie €​ ​171 365 ​152 573
Utdelning/resultat A-aktie %​ 10,0*​ 39,9​
Utdelning/resultat B-aktie ​% ​10,0* 20,3​
​Antalet aktier 31.12
​– A-seriens aktier st. ​2 078 2 078​ -​ 2 078​ 2 078​ -​
​– B-seriens aktier st. ​1 247 1 247​ -​ 1 247​ 1 247​ -​
​Totalt st. ​3 325 3 325​ -​ 3 325​ 3 325​ -​
 

* Styrelsens förslag till bolagsstämman

Fingrids vd Jukka Ruusunen om Fingrids bokslut:

”Bolagets förbättrade resultat beror på höjningen av stamnätstarifferna med 30 procent och flaskhalsintäkterna till följd av de stora skillnaderna i områdespris på gränsen mellan Finland och Sverige. Å andra sidan minskade intäkterna från gränsöverföringen till Ryssland och transmissionsintäkterna på den europeiska marknaden betydligt i och med att Ryssland minskade sin import av el. Jämfört med förra året ökade framför allt kostnaderna för reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet. Kostnaderna för underhållshantering steg på grund av reparation av Fenno-Skan 2-kabeln.  
 
Bolagets nettoskulder ökade något som ett resultat av ett omfattande investeringsprogram. Under året har Fingrid inom ramen för bolagets internationella låneprogram för masskuldebrevslån Medium Term Note emitterat ett obligationslån till ett värde av 300 miljoner euro och med en maturitet på 12 år.
 
Fingrid investerade 139 miljoner euro i stamnätet. Flera investeringsprojekt pågick med syfte att säkerställa driftsäkerhet och tillräcklig överföringskapacitet i framtiden.
 
Stamnätets driftsäkerhet var utmärkt efter två sämre år. Antalet störningar i stamnätet låg på en genomsnittlig nivå, men störningarna orsakade mycket liten skada för kunderna och samhället.
 
På elmarknaden var året exceptionellt . Tillgången på nordisk vattenkraft var mycket riklig under hela året, vilket bidrog till en kraftig sänkning av prisnivån på grossistmarknaden. Den finländska marknaden drog dock inte nytta av den förmånliga vattenkraften fullt ut. En stor del av året var överföringsförbindelserna mellan Finland och Sverige ur bruk, vilket ledde till att överföringskapaciteten mellan Finland och Sverige inte till fullo kunde utnyttjas. Till följd av situationen uppgick flaskhalsintäkterna vid gränsen mellan länderna till rekordartade 88 miljoner euro.”
 
Beräkningsprinciper:
 
Uppgifterna som publiceras i denna rapport baserar sig på Fingrids reviderade bokslut för 2012 som publiceras i samband med kommunikén. Vid upprättandet av bokslutskommunikén har Fingrid följt samma beräkningspriciper som i sitt bokslut 2012.
 
Ekonomiskt resultat
 
Koncernen omsatte 522 miljoner euro under räkenskapsperioden (438 miljoner euro 2011). De övriga rörelseintäkterna uppgick till 4 miljoner euro (3 miljoner euro). Omsättningen för oktober–december uppgick till 154 miljoner euro (108 miljoner euro).
 
Intäkterna från stamnätet ökade till 276 miljoner euro (210 miljoner euro) till följd av tariffhöjningen på 30 procent i början av året. Elförbrukningen i Finland ökade 1,1 % jämfört med motsvarande period 2011. Fingrid överförde samma mängd el i sitt nät som föregående år, dvs. 64,2 TWh. Försäljningen av balanseringsel ökade till 152 miljoner euro (146 miljoner euro). Den ökade försäljningen av balanseringsel påverkades av den större mängden balanseringsel och höjningen av serviceavgifterna för balanseringsel i början av juli. Intäkterna från gränsöverföringen mellan Finland och Ryssland sjönk med 12 miljoner euro jämfört med föregående år på grund av en betydligt mindre importvolym av el än tidigare. Fingrids flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland minskade på grund av minskade prisskillnadstimmar. Flaskhalsintäkterna mellan Finland och Estland uppgick till 6 miljoner euro (10 miljoner euro) och dessa betalades till förbindelsens ägare. Fingrids flaskhalsintäkter från förbindelsen mellan Finland och Sverige ökade däremot betydligt till följd av marknadssituationen och de stora skillnaderna i områdespriserna. Fingrids flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige uppgick till 44 miljoner euro (16 miljoner euro). Transmissionsintäkterna minskade med 12 miljoner euro, vilket närmast orsakades av en minskad elexport från Finland till Sverige.
 
Kostnaderna för balanseringsel ökade något från föregående år i och med den ökade mängden balanseringsel och uppgick till 133 miljoner euro (131 miljoner euro). Kostnaderna för förlustel ökade med 2 miljoner euro jämfört med motsvarande period föregående år. Snittpriset för anskaffning av förlustel var 52,86 euro per megawattimme (52,85 euro/MWh). De ökade kostnaderna för förlustel berodde på en liten ökning av mängden förlustel. Avskrivningarna ökade med 8 miljoner euro då betydande nya investeringsprojekt färdigställdes. Kostnaderna för reserver som säkerställer stamnätets driftsäkerhet ökade med 11 miljoner euro, eftersom det var dyrare än tidigare att göra tillfälliga anskaffningar av frekvensstyrda reserver på timmarknaden i Finland och från övriga nordiska stamnätsbolag. Personalkostnaderna ökade till 22 miljoner euro (20 miljoner euro), vilket delvis berodde på ökat personalantal. Kostnaderna för underhållshantering steg med 3 miljoner euro, främst på grund av kostnaderna för reparation av Fenno-Skan 2-kabeln. Transmissionskostnaderna ökade med 2 miljoner euro, eftersom elimporten från Sverige till Finland ökade betydligt från året innan. 
 
Omsättning och övriga rörelseintäkter, miljoner €
 
 
1-12/12
1-12/11
förändring
 %
10-12/12
10-12/11
förändring
 %
Intäkter från stam-
nät
276
210
31,4
85
59
45,4
Försäljning av
balanseringsel
152
146
4,5
48
25
91,2
Intäkter från
gränsöverföring
11
22
-52,6
3
5
-32,0
Flaskhalsintäkter
Finland-Estland*
6
10
-32,8
1
1
-7,8
Flaskhalsintäkter
Finland-Sverige
44
16
180,6
8
4
95,1
Intäkter från effektreserv**
19
7
159,0
5
5
0,3
Transmissions-
intäkter
10
22
-55,1
3
7
-66,6
Torvmatningstariff
 
0
-100,0
 
 
 
Övrig omsättning
3
5
-35,5
1
2
-60,8
Övriga rörelseintäkter
4
3
28,9
2
1
44,7
Omsättning och
övriga intäkter
totalt
526
441
19,1
156
109
42,6
 
 
 
 
 
 
 
 
Kostnader, milj. €
 
1-12/12
1-12/11
förändring
 %
10-12/12
10-12/11
förändring
 %
Inköp av balanseringel
133
131
1,2
40
22
85,8
Kostnader för förlustel
65
63
2,6
17
16
6,0
Avskrivningar
76
68
11,5
20
18
13,0
Kostnader för reserver
39
28
38,2
10
7
35,7
Personalkostnader
22
20
8,9
7
6
13,0
Kostnader för underhållshantering
21
18
16,6
6
6
-0,3
Kostnader för effektreserv**
18
7
159,9
5
5
-0,5
Transmissions-
kostnader
14
12
14,9
3
4
-13,5
Närhyror Estlink*
6
9
-32,9
1
1
-20,0
Övriga kostnader
25
23
9,4
8
7
19,8
Kostnader totalt
419
380
10,2
116
90
28,4
 
 
 
 
 
 
 
Rörelsevinst utan
förändringar i värdet på råvaruderivat
107
62
74,2
39
19
111,1
Koncernens
rörelsevinst
95
57
67,3
38
17
125,1
 
* Fingrids intäkter från flaskhalsintäkter mellan Finland och Estland uppgick till 6,5 miljoner euro. Kostnaderna (näthyror mellan Finland och Estland) uppgick till 6,4 miljoner euro och betalades till förbindelsens ägare. Den differens på 0,1 miljoner euro som Fingrid erhöll uppstod under störningssituationer i Estlink-förbindelsen.
** Intäkter och kostnader för effektreserv anknyter till säkerställande av tillräcklig el under elkonsumtionstoppar inom ramen för effektreservlagen.
 
Koncernens rörelsevinst uppgick till 95 miljoner euro (57 miljoner euro). Förändringarna i värdet på råvaruderivat redovisades i resultatet till -13 miljoner euro (-5 miljoner euro). Det sista kvartalet uppgick omsättningen till 38 miljoner euro (17 miljoner euro).
 
Koncernens vinst för räkenskapsperioden uppgick till 67 miljoner euro (33 miljoner euro). Koncernens totalresultat var 73 miljoner euro (0 miljoner euro). Koncernens kassaflöde från rörelsen efter investeringar utgjorde -1 miljoner euro (-148 miljoner euro), vilket orsakades av ett påfallande bättre resultat och mindre investeringar.
 
Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 5,6 % (3,6 %) och avkastningen på eget kapital till 12,4 % (6,5 %). Vid utgången av rapportperioden var soliditetsgraden 27,3 % (25,7 %). 
 
Moderbolaget omsatte 504 miljoner euro (434 miljoner euro) och uppvisade en vinst för räkenskapsperioden på 41 miljoner euro (22 miljoner euro).
 
Investeringar
 
Fingrids årliga investeringar i stamnätet har redan i flera år varit mycket omfattande. Under 2012 uppgick de totala investeringarna till 139 miljoner euro (244 miljoner euro 2011). Av denna summa investerades 94 miljoner euro (173 miljoner euro) i elnätet och 26 miljoner euro (68 miljoner euro) i reservkraft. Investeringarna i datasystem uppgick till cirka 11 miljoner euro (3 miljoner euro). Den kraftiga ökningen av investeringarna beror på anslutningen av ny produktion till stamnätet, främjandet av verksamheten på elmarknaden, förnyelsen av det föråldrade nätet samt av regionala ändringar i förbrukning och produktion i Finland.
 
Till forskning och produktutveckling användes sammanlagt cirka 1,5 miljoner euro (1,8 miljoner euro). Omkring 50 forsknings- och utvecklingsprojekt pågick under året. De största satsningarna hänförde sig till forskning inom reservtyper och reservbehov, frågan hur statusmätningar av kraftsystemnivån kan utnyttjas för att upprätthålla driftsäkerheten och optimera överföringskapaciteten samt utvecklingen av en stolptyp på 110 kV som är lämplig på åkrar. Dessutom genomfördes flera forskningsprojekt om hur vindkraftsproduktionen kan kontrolleras i kraftsystemet.
 
På Fingrid pågick flera investeringsprojekt med syfte att säkerställa driftsäkerhet och tillräcklig överföringskapacitet i framtiden. Ett av de största var projektet för att förstärka Östra Finlands nät mellan Yllikkälä och Huutokoski. Under verksamhetsåret färdigställdes tre delprojekt i projektet, den sista kraftledningsdelen färdigställs våren 2013. I slutet av året togs Finland största reservkraftverksenhet i bruk i Forssa. Den snabba störningsreserven i stamnätet utökades med 320 megawatt.
 
Fingrids och Estlands stamnätsbolag Elerings gemensamma projekt, EstLink 2, har framskridit enligt tidtabell och budget. Sjökabeln sänktes ner i Östersjön i två omgångar under hösten. Likströmsförbindelsen börjar användas i början av 2014.
 
I slutet av året beslutade Fingrid att investera i kraftledningsprojektet Hirvisuo–Pyhänselkä 400 kV. Genom projektet övergår man till spänningen 400 kV på Finlands västkust. Ledningen blir totalt 215 kilometer. Dessutom byggs Hirvisuo elstation och utvidgas flera andra elstationer.
 
Sommaren 2012 publicerade de europeiska stamnätsbolagens samarbetsorgan ENTSO-E sin tioåriga nätplan och områdesplanen för Östersjön. Utfrån dessa planer utarbetades även en nordisk nätplan.
 
Kraftsystemet
 
I Finland förbrukades 85,2 terawattimmar el 2012 (84,2 terawattimmar 2011). Genom Fingrids nät överfördes 64,2 terawattimmar el, (64,2 terawattimmar 2012), vilket motsvarade 75,4 procent av förbrukningen i Finland.
 
Elöverföringen mellan Finland och Sverige bestod av import från Sverige till Finland. Kapaciteten på marknaden begränsades av kabelfel på sjökabelförbindelserna och arbetet med automationsförnyelsen. Under 2012 importerades 14,8 terawattimmar el (5,9 terawattimmar) från Sverige till Finland och 0,4 terawattimmar el (4,0 terawattimmar) exporterades från Finland till Sverige.
 
I elöverföring mellan Finland och Estland varierade överföringsriktningen, men den dominerande överföringsriktningen var dock export från Finland till Estland. Överföringskapaciteten har varit tillgänglig för marknaden på normalt sätt. Via Estlink-förbindelsen importerades 0,4 terawattimmar el (1,6 terawatttimmar) från Estland till Finland och 1,5 terawattimmar el (0,5 terawattimmar) exporterades från Finland till Estland.
 
Elimporten från Ryssland låg på en betydligt lägre nivå än tidigare år. Överföringskapaciteten var nästan helt tillgänglig. Elimporten från Ryssland uppgick till 4,4 terawattimmar (10,8 terawattimmar).
 
Antalet störningar i stamnätet låg på en genomsnittlig nivå. Störningarna orsakade dock mycket liten skada för kunderna och samhället. Den störning som orsakade kunderna den största skadan inträffade i Vasaområdet i augusti, då 63 000 människor blev utan el i några minuter.
 
Användning av
kraftsystemet
1-12/12
1-12/11
10-12/12
10-12/11
Elförbrukning i Finland TWh
85,2
84,2
23,3
21,5
Fingrids överföringsvolym TWh
64,2
64,2
17,2
16,2
Fingrids
volym av förlustel TWh
1,2
1,2
0,3
0,3
Elöverföring
Finland-Sverige
 
 
 
 
Export till Sverige TWh
0,4
4,0
0,2
0,7
Import från Sverige TWh
14,8
5,9
3,2
2,2
Elöverföring
Finland-Estland
 
 
 
 
Export till Estland TWh
1,5
0,5
0,3
0,2
Import från Estland
0,4
1,6
0,1
0,3
Elöverföring
Finland-Ryssland
 
 
 
 
Import från Ryssland TWh
4,4
10,8
1,4
2,3
 
Elmarknaden
 
På den nordiska elmarknaden var tillgången på vattenkraft mycket god hela året. Detta sänkte prisnivån på grossistmarknaden avsevärt. På elbörsen var medelpriset på spotel (systempriset) 31 euro per megawattimme (47 €/MWh) och områdespriset för Finland var 37 euro per megawattimme (49 €/MWh).
 
Den finländska marknaden drog inte nytta av den förmånliga vattenkraften fullt ut, eftersom den ena av sjökablarna mellan Finland och Sverige var ur bruk en stor del av året. Marknaden skulle ha dragit betydligt mer el än i genomsnitt från väst, men på grund av förbindelsefel var tillgängligheten till överföringskapacitet mindre. Till följd av situationen uppgick flaskhalsintäkterna vid gränsen mellan länderna till rekordartade 88 miljoner euro, varav Fingrids andel var miljoner euro. 
 
Tillgången på marknadsområdet i Finland påverkades även av den kraftigt minskade elhandeln med Ryssland. Importen som i årtionden varit stabil började snabbt variera och minskade på hösten 2011. År 2012 uppgick den endast till omkring en tredjedel av tidigare års nivåer.
 
Under verksamhetsåret använde Fingrid 4,7 miljoner euro (1,6 miljoner euro) till mothandel. Mothandeln berodde främst på störningar i utlandsförbindelser och delvis även på överföringsbegränsningar i inrikesnätet.
 
Utvecklingen av den inre marknaden i Europa fortsatte intensivt. I och med EU:s tredje åtgärdspaket för elmarknaden inleddes beredningen av flera marknadsregler i ENTSO-E och de första förslagen till regelverk färdigställdes. Samtidigt bereddes full integrering av olika marknadsområden, i första skedet nordvästra Europa.
 
Elmarknaden
 
 
 
 
 
1-12/12
1-12/11
10-12/12
10-12/11
Nord Pool systempris €/MWh, medelpris
31
47
37
34
Finlands områdespris €/MWh, medelpris
37
49
41
37
Flaskhalsintäkter mellan
Finland och Sverige M€*
88,5
31,2
16,0
8,2
Flaskhalstimmar mellan 
Finland och Sverige %*
35,1
22,9
32,0
12,0
Flaskhalsintäkter mellan
Finland och Estland M€*
12,9
19,6
1,5
1,2
Flaskhalstimmar mellan
Finland och Estland %*
34,7
45,5
22,4
31,0
 
* Flaskhalsintäkter mellan Finland och Sverige och Finland och Estland delas jämnt mellan stamnätsbolagen. De intäkter och kostnader som dessa förbindelser ger upphov till presenteras i tabellerna i avsnittet ekonomiskt resultat.
 
Finansiering
 
Koncernens finansieringssituation är fortfarande tillfredsställande. Under året har Fingrid inom ramen för bolagets internationella låneprogram för masskuldebrevslån Medium Term Note emitterat ett obligationslån till ett värde av 300 miljoner euro och med en maturitet på 12 år. Den offentliga noteringen av obligationslånet inleddes den 3 april 2012 på fondbörsen i London.
 
De finansiella kostnaderna utan förändringar i verkligt värde på derivat uppgick till 21 miljoner euro netto (19 miljoner euro). Ränteintäkterna uppgick till 3 miljoner euro (4 miljoner euro). De finansiella kostnaderna enligt IFRS uppgick till 7 miljoner euro netto (23 miljoner euro). I detta ingår positiv förändring i verkligt värde på derivat med 14 miljoner euro (negativ 3 miljoner euro).
 
De likvida medlen uppgick den 31 december 2012 till totalt 214 miljoner euro (204 miljoner euro). De räntebärande skulderna uppgick till 1 244 miljoner euro (1 244 miljoner euro), varav långfristiga skulder 1 032 miljoner euro (845 miljoner euro) och kortfristiga skulder 212 miljoner euro (379 miljoner euro). I fråga om valuta- och räntederivaten uppgick motpartsrisken till 77 miljoner euro (63 miljoner euro).
 
De internationella kreditvärderingsinstituten uppdaterar bolagets kreditvärdighet. Fitch Ratings fastslog den 16 oktober 2012 Fingrids betyg för långfristiga skulder till A+ och Fingrid Oyj:s långfristiga kreditvärdighet till A och kortfristiga kreditvärdighet till F1. Fitch Ratings bedömde att Fingrids framtidsutsikter är stabila. Standard & Poor's Rating Services (S&P) uppdaterade den 2 november 2012 Fingrids långfristiga kreditvärdighet till AA- och kortsiktiga betyg till A-1+. S&P bedömde att bolagets framtidsutsikter är negativa. Moody's Investors Service fastställde den 14 december 2012 Fingrids långfristiga kreditvärdighet till A1 och kortfristiga kreditvärdighet till P-1. Moody's bedömde att framtidsutsikterna är stabila.
 
Personal och belöningssystem
 
Vid årets slut hade koncernen och Fingrid Oyj 275 anställda, inklusive visstidsanställda. Ett år tidigare var motsvarande siffra 266. De fast anställda uppgick till 261 (252) personer.
 
I slutet av året var 23,8 % (23,7 %) av personalen kvinnor och 76,2 % (76,3 %) män.
 
Antalet fast anställda
 
 
Ålder
2012
2011
24 - 29 år
22
24
30 - 34 år
34
33
35 - 39 år
41
41
40 - 44 år
37
32
45 - 49 år
38
40
50 - 54 år
36
37
55 - 59 år
30
23
60 - 65 år
23
21
över 65 år
0
1
 
Under 2012 användes totalt 9 528 (14 333) timmar på personalutbildning, i genomsnitt 37 (57) timmar per person. Personalens sjukfrånvaro under 2012 uppgick till 2 procent av arbetstiden. Utöver lönesystemet som baseras på arbetets kravnivå används ett kvalitetssystem och ett motiverande belöningssystem. Styrelsen godkände principerna i bolagets belöningssystem för personalen och ledningsgruppen för 2013.
 
Styrelsen och högsta ledningen
 
Fingrid Oyj:s ordinarie bolagsstämma hölls den 22 mars 2012 i Helsingfors. Till styrelseordförande utsågs diplomingenjör Helena Walldén och till vice ordförande budgetrådet Juha Majanen, finansministeriet. Till styrelsemedlemmar utsågs verkställande direktör Sirpa Ojala, Digita Ab, direktör Esko Torsti, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen och Esko Raunio, LokalTapiola Ömsesidigt Pensionsförsäkringsbolag.
 
Styrelsemedlemmar fram till den 22 mars 2012 var Helena Walldén, Arto Lepistö, Elina Engman (till den 29 februari 2012), Timo Kärkkäinen och Esko Raunio.
 
Till bolagets revisor utsågs revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers Ab.
 
Styrelsen har två utskott: revisionsutskottet och premieringsutskottet. Medlemmar i revisionsutskottet är från den 22 mars 2012 Juha Majanen (ordf.), Esko Torsti och Helena Walldén. Medlemmar i revisionsutskottet var fram till den 22 mars 2012 Arto Lepistö (ordf.), Helena Walldén och Timo Kärkkäinen.
 
Medlemmar i premieringsutskottet är från den 22 mars 2012 Helena Walldén (ordf.) och Sirpa Ojala. Medlemmar i premieringsutskottet var fram till den 22 mars 2012 Helena Walldén (ordf.) och Arto Lepistö.
 
Bolagets verkställande direktör är Jukka Ruusunen.
 
En rapport om förvaltnings- och styrningssystemet i enlighet med förvaltningskoden har lämnats separat. Rapporten och övriga uppgifter som krävs enligt förvaltningskoden finns även på bolagets webbplats www.fingrid.fi.
Riskhantering
 
Den största risken för bolaget och samhället är en omfattande störning som påverkar elsystemets funktion. Omfattande störningar i elsystemet kan bero på flera samtidiga fel i elnätet, felfunktion i bolagets driftövervakningssystem, otillräcklig produktionskapacitet, externa händelser, problem med driftstödsystem eller datasäkerhet, vilka helt eller delvis förhindrar nätets funktion. Fingrid har förberett sig inför omfattande störningar i det finländska och nordiska elsystemet genom att investera i stamnätet och reservkraften. Bolagets strategi är att satsa på mångsidig användning av driftövervakningssystemet, snabbare störningsutredning och hantering av effektbrist. Därtill förbereder man sig på störningar med olika reserver, förhållningsregler, beredskapsplaner och övningar. 
 
Andra betydande risker är ogynnsam regleringsutveckling, investeringar som visar sig onödiga eller som inte kan förutses, oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, finansiella risker och risker beträffande personal, bolagets anseende, IT och telekommunikation samt egendom.
 
Fingrids verksamhet är reglerad och kontrolleras av Energimarknadsverket. Riskerna i samband med ogynnsam regleringsutveckling, såsom ändringar i regelverk eller lagstiftning i Finland eller EU, kan försämra bolagets ekonomiska situation eller möjligheter att verkställla sina mål för utvecklingen av elmarknaden. Bolaget strävar efter att skapa välfungerande modeller för samarbete och interaktion med intressenter och att aktivt delta i myndigheternas utredningar och arbetsgrupper. Fingrid är medlem i stamnätbolagens europeiska paraplyorganisation ENTSO-E och försöker på så sätt förbereda sig på och påverka effekterna av regleringen.
 
Investeringar som visar sig onödiga eller som inte kan förutses kan bero på ändrad förbrukning i ett område eller förändringar i produktionen, den internationella situationen, regleringen eller teknologin. Man försöker undvika felinvesteringar och oförutsedda investeringar genom fortlöpande dialog och nära samarbete med kunder, andra stamnätsbolag och intressenter. Fingrid gör investeringar på transparenta och hållbara grunder och i ett brett perspektiv, och uppdaterar regelbundet sina nätplaner. Bolaget har flexibla investeringsprogram och genomför sina projekt inom utsatt tid. 
 
Fingrids stora ekonomiska risk är oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Förändringarna kan orsakas exempelvis av överraskande ändringar i  marknadsbaserade kostnader. Ökade kostnader kan bero på att en finansiell motpartsrisk realiseras, att börspriset på el eller räntenivån höjs eller att överraskande fel inträffar. Minskade intäkter kan i sin tur orsakas av att förbrukningen minskar kraftigt, att motpartsriskerna i serviceverksamheterna realiseras eller att överförings- och flaskhalsintäkterna minskar. Genom att utveckla koncernens ekonomistyrning och beräkningar av det ekonomiska spelrummet försöker man begränsa de oförutsedda kostnadsökningarna eller intäktsminskningarna. Fingrid kan göra årliga ändringar i stamnätstariffen, och variationer som beror på ändrade elpriser och räntenivåer skyddar man sig mot genom derivat. Motpartsrisken i samband med Fingrids avtalsparters skykdigheter begränsas i avtal, genom olika limiter och genom regelbunden uppföljning av motpartens ekonomiska ställning.
 
De finansiella riskerna utgörs av till exempel risker beträffande valutor, transaktioner, räntor, tillgångar, likviditet och återbetalning samt krediter. Finansiella risker kan orsakas av bland annat obalans på kapital- och penningmarknaden, realisering av motpartsrisker gällande derivat eller placeringar, realisering av kreditrisker i affärsverksamheten eller avbruten betalningsrörelse. Man försöker begränsa riskerna med derivat, uppföljning av motparter och övre gränser för placeringar och motparter. Den återbetalningsrisk som uppstår till följd av obalans på kapital- och penningmarknaden blir dessutom mindre med en jämn förfalloprofil för skulder och finansiering från flera olika källor. Närmare information om finansieringsriskerna finns i bilaga 34 till koncernbokslutet (IFRS).
 
Personalriskerna är relaterade till kunskap och arbetssäkerhet. I fråga om arbetssäkerheten är riskerna i samband med elsäkerhet och bygg- och reparationsprojekt de viktigaste. Bolaget strävar efter att minska kunskaps- och arbetssäkerhetsriskerna genom strategisk och långsiktig personalplanering och riktade utbildningsprogram både för personal och tjänsteleverantörer. Fingrid utför systematiskt kontroller på arbetsplatserna för att förbättra arbetssäkerheten.
 
Risken beträffande bolagets anseende kan uppstå av flera anledningar, såsom allvarliga störningar eller olyckor, prisändringar, inlösen av mark eller fördröjda nätinvesteringar. Dessa risker försöker man minska genom att hantera risker och förändringar effektiv och genom att driva en öppen och jämlik verksamhet och arbeta aktivt med intressenter.
 
Problem med IT och telekommunikation kan orsakas av olyckor i utrymmen med ICT-anordningar, långvariga avbrott i telekommunikationen eller allvarliga fel på kritiska ICT-system som direkt skadar bolagets verksamhet i betydande omfattning. Orsaken kan också vara ett arbetsfel eller ett allvarligt datasäkerhetsbrott. Bolaget försöker förbereda sig inför dessa risker genom att säkerställa att den datatekniska kompetensen och ICT-verksamheten är tillräcklig och stabil vad gäller anordningsutrymmena, datatrafiken och systemen. Man upprättar beredskapsplaner för kritiska system samt följer upp och förutser eventuella cybersäkerhetshot inom bolaget.
 
Egendomsrisken innefattar betydande skador på Fingrids egendom vilka inte går att reparera eller gör egendomen mindre användbar. Det kan till exempel vara skador som är betydande i förhållande till volymen eller egendomsvärdet. Risken kan också uppstå av andra betydande och oförutsebara faktorer. Fingrid hanterar egendomsrisken bland annat genom föregripande underhållshantering, heltäckande försäkring av centrala nätkomponeter, detaljerade definitioner och noggrann kvalitetskontroll av projekt och underhållshantering samt användning av beprövad teknik och kunniga leverantörer. 
 
Utöver de största riskerna för bolaget har Fingrid som en del av sitt samhällsansvar identifierat risker som har stor inverkan på samhället. Fingrid har även beaktat hanteringen av dessa risker och vidtar åtgärder mot dem. Av tidigare nämnda risker påverkas både Fingrid och samhället av risken för stora störningar, effektbrist på elmarknaden, miljörisken och senareläggning av betydande stamnätsinvesteringar och långvariga begränsningar i överföringskapaciteten.
 
För såväl Fingrid som samhället är det en stor risk att förlora elmarknadens förtroende. Detta kan inträffa på grund av flaskhalsar i överföringsnätet eller höga elpriser. Bolaget eftersträvar att främja integrering på den europeiska elmarknaden och säkerställa effektivitet på marknaden genom att vid behov bygga flera överföringsförbindelser vid gränserna och publicera information som är viktig för marknadens transparens.
 
De mest betydande miljöriskerna för samhället har att göra med miljöskador och kraven i miljölagstiftningen. Några av de största riskerna är att investeringsprojekt försenas på grund av miljökonsekvensutredningar och att det sker ändringar i miljölagstiftningen. Som beredskapsåtgärder mot miljörisker gör man föregripande utredningar av miljökonsekvenser, följer upp lagstiftning, förebygger skador genom tekniska lösningar, utvecklar avtalsvillkor och genomför kontroller.
 
Senareläggning av betydande stamnätsinvesteringar och långvariga begränsningar i överföringskapaciteten utgör också en samhällsrisk. Senareläggning av betydande stamnätsinvesteringar kan bero på uppskjutna tillståndsprocesser, den ekonomiska situationen, brist på resurser, strejk eller generalstrejk. Senareläggning kan orsaka begränsningar på elmarknaden. Orsaken till långvariga begränsningar i överföringskapaciteten kan vara tekniska fel eller driftsäkerhetsproblem. Man hanterar risken genom fastställande av kritiska punkter i stamnätet, överföringsförbindelser vid gränserna och effektiv avbrottsplanering.
 
Aktiekapital
 
Bolagets aktielkapital är minst 55 900 000 euro och högst 223 600 000 euro. Aktiekapitalet kan höjas eller nedsättas inom dessa gränser utan ändring av bolagsordningen. Det nuvarande aktiekapitalet uppgår till 55 922 485,55 euro. Bolagets aktier består av aktier i serie A och serie B.
 
Det finns 2 078 A-aktier och 1 247 B-aktier. Information om rösträtten och utdelningen gällande aktierna finns i noterna till bokslutet och i bolagsordningen på bolagets webbplats.
 
Ansvarsfullhet
 
Utgångspunkten för ansvarsfull verksamhetsledning inom Fingrid är bolagets strategi. Ansvarsfulheten styrs av bolagets principer för ansvarsfull verksamhet. Under 2012 såg ledningsgruppen över viktiga ansvarsfrågor. Dessutom satte man upp centrala ansvarsmål. 
 
I fråga om ansvarsfullhet och rapportering iakttas de statliga kraven på ägarstyrning och övriga rekommendationer som säkerställer god förvaltningssed i bolaget. Verksamhetsmodellen bygger på god kundkunskap och utlokalisering, och ett av dess viktigaste mål är att skärpa kraven på verksamhetens ansvarsfullhet och följa upp kontrollerna av kravuppfyllelse i inköpskedjan.
 
Miljöfrågor
 
Fingrids miljöansvar styrs av bolagets markanvändnings- och miljöpolicy. En viktig fråga är att minska verksamhetens miljöpåverkan och trygga miljösäkerheten. Metoderna för att uppnå detta säkerställs genom avtalsvillkor, utbildning och uppföljning. Information om miljöfrågorna finns i årsberättelsen och på webbplatsen.
 
Den största miljöpåverkan från Fingrids verksamhet orsakas av kraftledningar, elstationer och reservkraftverk, vilka utgör nödvändig infrastruktur som är synlig i vår livsmiljö. Kraftledningar påverkar särskilt markanvändningen och landskapet, och har såväl positiva som negativa effekter på miljön och naturens mångfald. Precis som andra elektriska anordningar ger kraftledningar upphov till elektriska och magnetiska fält i omgivningen. De mest centrala miljöperspektiven i fråga om elstationer och reservkraftverk rör lagring och hantering av bränsle och kemikalier. När Fingrid utvecklar stamnätet strävar bolaget efter att kostnadseffektivt uppnå minsta möjliga förluster i elöverföringen och på så sätt förbättra energieffektiviteten. En annan betydande fråga är att minska utsläppen av växthusgaser. Effektiv återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall är viktigt i allt byggande.
 
Bolaget har sammanlagt 26 214 ton kreosot- och saltimpregnerade trästolpar, vilka klassas som farligt avfall. Impregnerat trä som klassas som farligt avfall finns dessutom i locken till kabelkanalerna. I bokslutet har man bokfört en reserv på cirka 1,9 miljoner euro för kostnaderna för bortskaffning av dessa och de materiella anläggningstillgångarna har utökats med motsvarande reserv. Elstationernas anordningar innehåller 29 ton svavelhexafluorid (SF₆-gas), vilken klassas som en växthusgas. Ingen reserv har bokförts för kostnaderna för att bortskaffa gasen, eftersom gasen kan återanvändas efter rengöring.
 
Fingrids reservkraftverk är miljötillståndspliktiga och omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Ett externt, officiellt organ som är ackrediterat inom handel med utsläppsrätter kontrollerar att bränsleförbrukningens mät- och rapporteringssystem fungerar korrekt. Totalt returnerades 21 317 utsläppsrätter. Utsläppshandeln hade liten ekonomisk betydelse för Fingrid.
 
Fingrid beviljar ursprungsgarantin för el i Finland. Garantin ingår i det system som krävs enligt EU:s RES-E-direktiv.
 
Händelser efter räkenskapsperiodens slut och uppskattning av den framtida utvecklingen.
 
Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's Rating Services (S&P) ändrade den 16 januari 2013 Fingrid Oyj:s utsikter (outlook) från negativa till stabila. I övrigt behölls klassificeringarna oförändrade. S&P faställde Fingrids långfristiga kreditvärdighet till AA-, kortsiktiga kreditvärdighet till A-1+ och betyget för långfristiga skulder till AA-.
 
I övrigt har det inte inträffat några västenliga händelser eller förändringar i Fingrids affärsverksamhet och ekonomiska situation efter räkenskapsperiodens slut.
 
Bolaget höjde tarifferna med 15 procent från den 1 januari 2013. Bolaget fortsätter att genomföra sitt långsiktiga investeringsprogram på 1,7 miljarder euro. Investeringarna kommer att bekostas genom utökad extern finansiering. 
 
Under den avslutade räkenskapsperioden 2012 var flaskhalsintäkterna ovanligt stora. Därför förväntas Fingridkoncernens resultat för räkenskapsperioden 2013 utan förändringar i verkligt värde på derivat bli något lägre än året innan. Prognostiseringen av resultatet för hela året försvåras av osäkerheten i flaskhalsintäkterna och i de ryska gränsöverföringsintäkterna.
 
Styrelsens förslag till vinstdisposition
 
Fingrid Oyj:s utdelningsbara vinstmedel uppgår till 52 500 000,00 euro i bokslutet.
 
Bolagets styrelse föreslår bolagsstämman att
– 2 018,26 euro delas ut per aktie, totalt 6 710 714,50 euro
– 45 789 285,50 euro överförs till fritt eget kapital.
 
Bolagsstämman 2013
 
Fingrid Oyj:s bloagsstämma hålls preliminärt den 19 mars 2013 i Helsingfors.
 
 
 
Helsingfors den 18 februari 2013
Fingrid Oyj
Styrelsen