6.9.2012 12:30
Pressmeddelanden, Elmarknaden

Speciell början av året på elmarknaden

På elmarknaden har det i början av året varit ett stort utbud av vattenkraft från de övriga nordiska länderna. Den billiga elen har dock inte kunnat strömma till Finland i en takt som helt skulle motsvara efterfrågan. Överföringsförbindelsernas kapacitet mellan Finland och Sverige har trots betydande förstärkningar inte varit tillräcklig för att kunna jämna ut det rekordstora elbehovet mellan länderna. Överföringsbehovet från Sverige till Finland har ökat till följd av den drastiska minskningen av importen från Ryssland. De stora förändringarna på elmarknaden har också avspeglat sig på stamnätsbolaget Fingrids ekonomi.
Elpriset på den nordiska elbörsen har på grund av den goda vattensituationen i år varit betydligt lägre än i fjol. I januari-augusti var medelpriset på den nordiska spotmarknaden cirka 30 euro per megawattimme och områdespriset för Finland var cirka 35 euro per megawattimme. Den ovanliga marknadssituationen samt begränsningarna i elöverföringen mellan Finland och Sverige har orsakat skillnader i områdespriserna på marknaden.
 
Ett nytt fenomen på elmarknaden jämfört med tidigare år är den påtagliga nedgången i importen från Ryssland. Orsaken är den höjda prisnivån i Ryssland, speciellt kapacitetsavgifterna som där påförs exporten, samt den låga prisnivån i de nordiska länderna till följd av den goda vattensituationen. El har importerats från Ryssland till Finland främst nattetid och under veckoslut. Under andra tider har elpriset i Ryssland varit dyrare, så det har inte lönat sig att exportera till Finland. Den drastiska nedgången i importen från Ryssland har ökat behovet av elöveföring från de övriga nordiska länderna, där det har funnits ett stort utbud av förmånlig el på grund av den goda vattensituationen.
 
Den ovanliga situationen på elmarknaden avspeglar sig på Fingrids ekonomi
 
Fingrids inkomster från gränsöverföringen från Ryssland har minskat betydligt, men samtidigt har bolaget fått mera så kallade flaskhalsintäkter än tidigare för elöverföringen mellan Finland och Sverige.
 
- Nedgången i elförbrukningen, minskningen av gränsöverförings- och transitintäkterna, de ökade reservkostnaderna samt reparationskostnaderna på sjökabelförbindelsen Fenno-Skan 2 har alla belastat bolagets ekonomi. Å andra sidan har situationen underlättats av ökade flaskhalsintäkter vid gränsen mellan Finland och Sverige. Det gångna året präglas av stora variationer i de marknadsbaserade intäkterna och kostnaderna. Hela årets resultat väntas stiga, men prognostiseringen försvåras av osäkerheten beträffande flaskhalsintäkterna och intäkterna av gränsöverföringen från Ryssland. Trots uppgången i resultatet är bolagets avkastning enligt myndighetens övervakningsmodell fortfarande för liten, berättade vd Jukka Ruusunen vid Fingrids pressinformation i dag.
 
Under det här årtiondet investerar Fingrid 1,7 miljarder euro i stamnätet för elöverföring för att målen enligt Finlands klimat- och energistrategi beträffande självförsörjning på elproduktion, minskade koldioxidutsläpp och ökad mängd förnybar energi ska kunna nås. Dessutom tryggar investeringarna tillförlitlig elöverföring i Finland långt in i framtiden. Gränsöverföringsförbindelserna måste också förbättras för att elen på Östersjöområdets elmarknad obehindrat ska kunna strömma från land till land och effektivera elmarknadens funktion och samtidigt förbättra elförsörjningens säkerhet i Finland. Förra gången som Finlands stamnät förstärktes i den här omfattningen var på 1970-talet, då industriförbrukningen steg kraftigt och stora kärn- och kolkraftverk byggdes i landet.
 
Det omfattande investeringsprogrammet finansieras genom ökad upplåning och inkomstfinansiering. Bolaget har redan i flera års tid informerat om att det finns behov av att höja stamnätsavgifterna. Från början av det här året höjdes stamnätsavgifterna för industrin och energibolagen med i genomsnitt 30 procent. Från början av nästa år höjs överföringsavgifterna med i genomsnitt 15 procent. Förändringen påverkar inte de vanliga konsumenternas elpris särskilt mycket. För närvarande utgör stamnätsavgiftens andel cirka två procent av elfakturan.
 
Fingrids investeringsprogram ökar elleveransernas tillförlitlighet för hushållen och industrin. Samtidigt kan den för samhället så viktiga infrastrukturen byggas ut till den nivå som Finlands klimat- och energistrategi kräver.
 
- Trots höjningarna försöker Fingrid hålla tarifferna på en konkurrenskraftig nivå jämfört med övriga Europa. Våra tariffer kommer även i fortsättningen att vara bland de billigaste i Europa. Att tarifferna är förmånliga beror på bolagets utmärkta kostnadseffektivitet, som även i fortsättningen är i nyckelposition i utvecklingen av bolaget, konstaterade Ruusunen.

 
Fingrids riksomfattande stamnät är en viktig del av Finlands elsystem. Stamnätet utgör huvudnät för elöverföringen. De stora kraftverken, fabrikerna och de regionala distributionsnäten är anslutna till stamnätet. Fingrid ser till att Finlands elförsörjning är störningsfri. 
 
I dag ordnar Fingrid ett seminrium för sina intressentgrupper i Helsingfors mässcentrum. Där behandlas stamnätets kommande tariffer och avtalsstrukturer samt hur investeringsprogrammet framskrider. Anförandena på seminariet finns tillgängliga på webben antingen som direkt webcasting eller efteråt i form av videoinspelningar.
 
 
Mera information:
vd Jukka Ruusunen, tel. 040 593 8428